Kim Lavin

Kassaflödesanalys i K2 och K3 – vad gäller?

Posted on by

Vad är en kassaflödesanalys? Kassaflödesanalysen är en del av ett företags årsredovisning och/eller en koncerns koncernredovisning. Den består av en uppställning som visar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Den fokuserar alltså mer på likvida flöden än på intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret, vilket ju är fokus i resultaträkningen. Genom att fokusera på likviditeten så är kassaflödesanalysen en viktig komplettering till informationen i resultat- och balansräkningen, som faktiskt gör att man kan förstå ett företag på ett helt annat sätt än genom att bara analysera resultat- och balansräkning. Inte minst banker och andra kreditinstitut fokuserar mycket på kassaflöden. Tidigare kallades kassaflödesanalys för övrigt för ”finansieringsanalys”.

Vilka behöver upprätta en kassaflödesanalys? Det är inte alla företag/koncerner som har krav på sig att upprätta en kassaflödesanalys. Större företag/koncerner, enligt Årsredovisningslagens definition (80Mkr omsättning m.m.) i ÅRL 1:3, är skyldiga att bifoga en kassaflödesanalys i sin års- och/eller koncernredovisning medan mindre företag får lov att göra det frivilligt.

K2 eller K3. Spelar det någon roll? Definitionen av större företag hänger ju även ihop med val av redovisningsregelverk där större företag har som krav att tillämpa K3 medan mindre företag får tillämpa K2, som är ett förenklingsregelverk, eller frivilligt tillämpa K3. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 behöver ej upprätta kassaflödesanalys, men får göra det frivilligt. Jag går inte in mer specifikt på skillnader mellan K2 och K3, eller för- och nackdelar med de olika regelverken, i detta inlägg. Det finns mycket material på nätet om detta redan, och eventuellt kan det återkomma här på bloggen längre fram i tiden, men inte nu utan här blir det fullt fokus på kassaflödesanalysen. Grunden för kassaflödesanalysen läggs alltså i Årsredovisningslagen medan den förtydligas i redovisningsregelverken K2 (kapitel 21) och K3 (kapitel 7). Se vidare Bokföringsnämndens Allmänna råd. Här finns även exempel på uppställningar. Jag kommer vidare främst att utgå från K3-regelverket där det är absolut vanligast med kassaflödesanalyser.

Kassaflödesanalysen kan upprättas utifrån två olika metoder; indirekt metod och direkt metod. Indirekt metod är absolut vanligast och har du läst börsbolagens årsredovisningar är det med största sannolikhet den indirekta metoden du sett. Indirekt metod är också den enda metod som är tillåten enligt K2. Kortfattat utgår indirekt metod från rörelseresultatet medan den direkta metoden utgår direkt från in- och utbetalningarna. I detta inlägg kommer jag utgå helt från den indirekta metoden.

Kassaflödena delas upp i och redovisas på 3 olika nivåer i kassaflödesanalysen: den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Lite kortfattat särskiljer de sig såhär:

  • Den löpande verksamheten visar hur bra företaget/koncernen är på att skapa kassaflöde från sin/sina huvudsakliga verksamhet/er. I mindre företag är det inte ovanligt att detta utgörs av rörelseresultatet med återläggning av avskrivningar (som ju inte är ett kassaflöde i sig) som sedan justeras med årets förändringar av rörelsekapitalet. I större företag brukar det vara aktuellt med flera justeringar av poster som inte är kassaflödespåverkande.
  • Under investeringsverksamheten redovisas t.ex. kassaflöden hänförliga till inköp eller försäljning av tillgångar, aktier eller annat som inte normalt ses som löpande verksamhet.
  • Under finansieringsverksamheten framgår kassaflöden som kommer ur t.ex. förändring av lån, nyemission, erhållna aktieägartillskott etc.

På vilken nivå ska kassaflödet redovisas? Tekniken för att fördela kassaflödena till rätt nivå är relativt teknisk och större företag använder normalt sig av ett affärssystem som är programmerat för att fånga upp dessa transaktioner och isolera dem i kassaflödesanalysen. Det är inte alltid helt solklart vilka kassaflöden som hör till vilka nivåer och det får vi ofta frågor om i vår roll som rådgivare. Det finns t.ex. problematik när man ska redovisa factoring, koncernflöden, finansiell leasing, lån och krediter m.m. men ofta finns det stöd att få i regelverken.

Hur vet man om det blivit rätt då? Summan av kassaflödena ska sedan bli ”Årets kassaflöde” som i sin tur ska vara förändringen av företagets/koncernens likvida medel från det föregående räkenskapsåret (OBS! I vissa fall kan det bli nödvändigt med avvikelse från detta och då ska det redovisas i en not). Man kan således säga, något förenklat, att kassaflödesanalysen är en rejäl notupplysning till likvida medel i balansräkningen.

Bruttoredovisning är huvudregel i alla kassaflöden. Man får alltså inte kvitta olika kassaflöden mot varandra (nettoredovisning). Det finns vissa undantag som t.ex. klientmedel, förändring av checkräkningskredit samt särskilt stor omsättning av vissa finansiella tillgångar som ska nettoredovisas. Nettoredovisning ska också göras om omläggning av ett lån görs hos samma kreditgivare utan att det leder till någon transaktion på företagets likvidkonto och samma princip gäller om man t.ex. förvärvar en materiell anläggningstillgång genom ett avbetalningskontrakt eller vid finansiell leasing (K3 7.17).

Avslut! Detta är alltså lite tankar kring vad det innebär att upprätta en kassaflödesanalys. Det finns som sagt en mängd potentiella utmaningar här, beroende på typ av företag/koncern/verksamhet, men ofta går det att få ihop en relativt bra kassaflödesanalys med ganska enkla medel och det ger viktig information om i princip alla företag. Om ni vill ha stöttning alternativt få hjälp med en förenklad kassaflödesanalys för er verksamhet så hör av er så hjälper jag gärna till!

Vad innebär löpande granskning och förvaltningsrevision?

Posted on by

Nu under hösten genomför vi revisorer ofta löpande granskning och förvaltningsrevision hos våra kunder. Vad innebär detta för det granskade företaget och blir det dyrare nu? Nej då, jag ska reda ut begreppen lite.

Till att börja med så har ca. 2/3 av Sveriges aktiebolag kalenderår som räkenskapsår, dvs. räkenskapsåret slutar den 31 december. Långt ifrån alla dessa har vald revisor som ska tillfoga sin revisionsberättelse till årsredovisningen, men i brist på annan statistik så är det i vart fall en fingervisning om att majoriteten av alla aktiebolag med vald revisor gör bokslut per den 31 december.

Då flera av dessa bolag förstås önskar bli klara med sitt bokslut så fort som möjligt efter årsskiftet så riskerar det för oss revisorer att uppstå en mängd med arbete som ska utföras kort efter årsskiftet. För att överbrygga detta så använder vi höstsäsongen, som av samma anledning som ovan normalt är lugnare för oss, till att fördela ut arbete – som ändå behöver utföras inom vårt revisionsuppdrag – till hela räkenskapsåret. Därmed leder detta normalt inte till en ökad kostnad för det granskade företaget utan i princip enbart till en högre servicenivå.

Löpande granskning, först och främst, omfattar egentligen alla granskningsinsatser som sker någon gång under året då inte den ordinarie bokslutsrevisionen är inplanerad. Bokslutsrevisionen fokuserar framförallt på bokslutet och årsredovisningen medan löpande granskning, eller löpande revision, fokuserar på rutiner hos företaget, resultatanalyser, kontoanalyser m.m. Oerhört slarvigt förenklat kan man säga att bokslutsrevisionen fokuserar på balansräkningen och den löpande revisionen fokuserar på resultaträkningen. Detta är förstås inte riktigt sant då resultat- och balansräkning förstås hänger ihop. Till detta kommer, inom vårt granskningsuppdrag, även förvaltningsrevision som går utmärkt att utföra vid den löpande revisionen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg på bloggen om förvaltningsrevision, men jag tänkte lägga ut texten lite mer i detta inlägg för de som är intresserade av att veta mer om hur dessa moment kan gå till. Självklart anpassas de beroende på vilket företag som granskas, men jag tänkte gå genom grunderna och några exempel för de som är intresserade av att veta mer.

Förvaltningsrevision, grundar sig i det lagkrav (Aktiebolagslagen, ABL) som finns för styrelsen och eventuell verkställande direktör att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår bokföringen, som flera normalt naturligt förknippar revisorn med, som en del men även övriga delar av bolagets styrning och kontroller. Enligt ABL 9:3 ska bolagets valda revisor granska även denna del och enligt ABL 9:33 ska revisorn i sin revisionsberättelse uttala sig om huruvida styrelsen och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet eller ej.

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamöterna eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamöterna eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Det är förstås inte nödvändigtvis så att årsstämman (ägarna) är tvingade att lyssna på revisorns uttalande, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

Så hur granskar man detta då? Då förvaltningsrevision inte är en naturlig del av vår goda revisionssed, ISA (läs mer om den här), då det är en relativt särsvensk företeelse så har vår branschorganisation FAR gett ut en rekommendation (RevR 209) kring hur förvaltningsrevisionen bör gå till. Denna är relativt omfattande och svår att återge såhär, men vanligt förekommande granskningsåtgärder i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner (t.ex. fakturering, inköp, löner, bonus, tillstånd m.m.) samt test av dessa rutiner med hjälp av berörd personal.
  • Granskning av styrelseprotokoll, väsentliga beslut, eventuella tvister etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av väsentliga avtal kontra räkenskaper, bolagsordning, ägardirektiv, attestrutiner m.m.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av aktiebok.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Ovanstående lista är förstås inte heltäckande, och flera moment utförs inte alltid, utan får anpassas beroende på vilket företag som granskas. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att även vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

För er som orkat såhär långt hoppas jag att detta gett en bättre inblick i hur vi arbetar med löpande granskning och förvaltningsrevision. Om ni har funderingar så är det självklart bara att maila mig eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

Vad är det för skillnad på ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Posted on by

Har du vid bokslutsarbetet funderat över vad det är för skillnad på de olika posterna i årsredovisningen som rör de finansiella anläggningstillgångarna / andelar i företag där man har ägarintresse, intresseföretag och koncernföretag?

Detta regleras i Årsredovisningslagens 1 kapitel 4-5 §§. Klassificeringen görs utifrån avsikten med innehavet samt vilket ägande och kontroll ägarföretaget har.

Vid innehav om mindre än 20% av rösterna så redovisas andelarna normalt ej separat.

Om innehavet, oavsett storlek, bedöms vara varaktigt och gynna ägarföretagets verksamhet så ska det istället klassificeras som Ägarintressen i övriga företag. Innehav överstigande 20% av rösterna är normalt åtminstone ett ägarintresse.

Om Ägarintresse enligt ovan föreligger och ägarföretaget dessutom har ett s.k. ”betydande inflytande” över driften och styrningen i företaget så ska det klassificeras som Andelar i intresseföretag.

Om innehavet är större än 50% av rösterna, och det inte finns något annat som inskränker ägarföretagets s.k. ”bestämmande inflytande”, så ska innehavet klassificeras som Andelar i koncernföretag.

Utöver klassificering och upplysningskrav i årsredovisningen så styr detta även hur dessa innehav ska hanteras i företagets eventuella koncernredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Köpa lagerbolag eller starta nytt?

Posted on by

I dagens digitaliserade verklighet är det ofta oerhört smidigt, snabbt och enkelt att registrera ett aktiebolag, men man får nog ändå räkna med att registreringen kan ta upp till en vecka även om det mesta flyter på utan större dröjsmål.

Om man istället köper ett s.k. lagerbolag så är det redan registrerat och klart samt ligger i leverantörens ”lager” för försäljning. När köpet genomförs så sker namnbyte, styrelseförändringar etc. i samband med köpet, men bolaget finns alltså redan till skillnad från eget registreringsförfarande.

Detta kan vara en stor fördel om man t.ex. behöver ha ett organisationsnummer redo samma dag (!), vilket vissa leverantörer erbjuder utifrån vissa villkor som behöver vara uppfyllda. Då kan bolaget användas i t.ex. en omstrukturering direkt vid behov.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Posted on by

Att sätta av vinst till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på bolagsskatten och kunna använda de pengarna till annat. Ett aktiebolag får sätta av upp till 25 procent av sin skattemässiga vinst, det vill säga bolagsskatt betalas inte på denna del utan likviditeten frigörs genom att man ”lånar pengar av staten”.

Det finns en kostnad förknippad med detta genom att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och uppgår 2020 till minimiräntan 0,5 procent av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. Om man har behov av pengarna vid till exempel tillväxt, investeringar alternativt om man kan få avkastning på pengarna som är högre än räntan, är det sannolikt ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen.

Avsättningar får man göra under maximalt sex beskattningsår, sedan måste de återföras till beskattning. Detta kan ge utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år och man måste vara medveten om att tvingande återföring kommer att ske efter dessa sex år.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Expert i vår branschtidning!

Posted on by

Sedan ett år tillbaka har jag figurerat i den månatliga upplagan av revisions- och redovisningsbranschens branschtidning Resultat (#tidningenresultat). Tidningen ges ut såväl fysiskt som digitalt av vår branschorganisation FAR.

En del frågor inkommer direkt till tidningen och en del frågor, som dyker upp ofta bland våra kunder, sammanfattar jag och besvarar som ”expert” i tidningen.

Ett roligt och smickrande uppdrag där jag får utmana mig själv lite samt får kontakt med många intressanta personer runt om i landet.

Jag har inte tidigare redovisat frågorna och mina svar här på bloggen, men framöver kommer det dyka upp sådana inlägg även här för att utöka läsarkretsen av mina alster ytterligare.

Har du någon fråga som du funderar lite extra på? Återkom till mig så kanske du blir publicerad i tidningen 🙂

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2020 – 3:12 / K10

Posted on by

Nu har ju Corona-pandemin till viss del omöjliggjort utdelningar för en hel del företag under 2020 (och möjligen även 2021), men detta inlägg är ju årligt återkommande här och finns det möjlighet att bygga på K10’an så kan man ju ändå ha nytta av det i framtiden, så vi kör detta inlägg även i år! Observera dock att iaktta försiktighet då ev. extralön för att kvalificera kan anses som en värdeöverföring som är otillåten i kombination med olika typer av pandemistöd. 

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat till hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Optimal lön ur ditt AB 2020” för en ännu bättre bild.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare år så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man, själv eller närstående, ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2020 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2021. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2021 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2020 på 641 280 kr (9,6 inkomstbasbelopp á 66 800 kr), eller då 53 440 kr per månad, eller mer, så är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2020 kommer att vara 400 800 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2021, genom löneuttag 2020, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 183 700 kr (2,75 inkomstbasbelopp) fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2020, är för övrigt 177 100 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 368 000 kr är schablonbeloppet alltid det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 368 000 kr och 400 800 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 400 800 kr måste sen även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir 421 894 kr (400 800 / 0,95), eller ca 35 200 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2020. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga sig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 422 000 kr x 50% = 211 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2020. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med bolagsskatt, dvs. ca 37% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (se länk om optimal lön i översta stycket), istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Optimal lön aktiebolag 2020

Posted on by

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar mycket med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket samt skrev det här uppskattade inlägget även 2019. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2020 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 378 400 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 473 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 523 200 kronor. (Högre för dig över 65 år 575 500 kronor).
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 539 000 kronor (m.h.t. allmän pensionsavgift -> 501 000 kronor).
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 641 280 kronor (OBS! Kan gå med lägre men över detta är man alltid kvalificerad).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): SLOPAD FRÅN 2020! Kan även påverka utdelningar/försäljningsvinster på FÅAB-aktier som överstiger gränsbeloppet.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI, dvs. ca. 45 000 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Kim Lavin Nördig Revisor Helsingborg

Ny revisor i Jonsters Charity

Posted on by

Varje revisionsuppdrag är hedrande. Men så ibland dyker det upp ett uppdrag som känns lite extra i hjärtat och som jag vill dela med mig av här på bloggen.

Igår blev jag vald som revisor för den välkända organisationen Jonsters Charity:

Jonsters Charity är en organisation vars syfte är att samla in pengar för utdelning till välgörande ändamål. Arbetet sker på ideell basis och man prioriterar utdelningar till organisationer som arbetar för barns bästa eller projekt som har direkt koppling till barn och ungdomar med utgångspunkt i Nordvästra Skåne.

Jonsters Charitys juridiska form är en insamlingsstiftelse. Insamlingsstiftelser har krav på sig att föra bokföring, upprätta årsredovisning och ha minst en vald revisor som bl.a. granskar bokföring, årsredovisning och att stiftelsens tillgångar använts i enlighet med stiftelsens ändamål.

I Sverige finns det idag ca. 2800 auktoriserade revisorer och genom en rad slumpartade händelser blev Jonsters Charity rekommenderade att ta kontakt med just mig (Tack Jonas Bengtsson! ❤), vilket nu lett till detta ärofyllda uppdrag. I skrivande stund är jag vald revisor i ca. 50 uppdrag varav huvuddelen är små och medelstora aktiebolag. Jag har genom Baker Tilly arbetat med ett antal revisioner av just insamlingsstiftelser.

Ett revisionsuppdrag innebär alltid ett ansvar, men i just insamlingsstiftelser är det extra viktigt för såväl revisor som styrelse att kunna visa att de medel som doneras till stiftelsen går till rätt ändamål. Jag känner mig hedrad att få bidra till att bibehålla detta starka förtroende ihop med Jonsters Charitys nya duktiga styrelse. Tack Jone, O’lla och Nour för förtroendet!