Återbetalning av utdelning? Går det?

Jag vill återkoppla till mitt inlägg om 3:12-reglerna för några veckor sedan när det blev klart att regeringen verkar backa kring införandet av nya sådana. Nu vet vi med säkerhet att höstbudgeten inte innehöll något om förändrade regler och kan därmed börja planera utifrån detta. Jag har redan skrivit ett inlägg om vilka lönenivåer etc. som gäller för att maximera skattebillig utdelning i framtiden.

Tyvärr var det ju en del företagare som beslutade om utdelning under 2017 p.g.a. detta, ibland genom rekommendationer av oförsiktiga rådgivare, och kanske är du en av de som ångrar dig? Hur gör man nu då? Går det att backa utdelningen och undvika, visserligen låg men onödig, beskattning?

Jag önskar att det fanns en möjlighet till det, men det är i princip omöjligt. Om en aktieägare ej vill åtnjuta en beslutad utdelning och/eller betalar tillbaka den, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande från 2016 att utdelningen ändå ska beskattas eftersom den varit disponibel. Normalt anses utdelningen disponibel när bolagsstämman fattat beslut om den. Eventuell återbetalning bör rimligen vidare klassificeras som ett tillskott.

Den möjlighet som jag fått beskriven för mig av skattekonsulter är att om utdelningsförslaget eller kringliggande formalia är behäftad med civilrättsliga formfel så kan utdelningen vara ogiltig och därmed ska ingen beskattningskonsekvens inträda.

En annan möjlighet är ju om utdelningen inte registrerats någonstans, t.ex. i offentlig årsredovisning, i särskild anmälan till Bolagsverket eller genom skattedeklaration. Här är man förstås inne i en rätt så mörk gråzon, men det tål att tänkas på hur man agerat kring utdelningen.

Om du har några funderingar kring detta och/eller vill att jag eller mina kollegor ska ta en titt på hur ni hanterat detta så hör av er till mig.

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2017 – 3:12 / K10

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Optimal lön ur ditt AB 2017”.

Förändring av 3:12-reglerna uteblir förmodligen

Vi vet nu med största säkerhet att förslaget till de nya 3:12-reglerna slopats av regeringen. Jag har skrivit mer om detta här. Detta gör att det kan bli intressant att räkna på löneunderlagsregeln även för kommande år – och då utifrån de nuvarande reglerna som är betydligt mycket förmånligare än de som hade föreslagits.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare (20132014, 2015 och 2016) så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2017 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2018. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2018 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2017 på ca 591 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp, 590 400 kr), eller ca 49 300 kr per månad, är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2017 kommer att vara 369 000 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2018, genom löneuttag 2017, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 169 125 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2017, är för övrigt 163 075 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 338 000 kr är schablonbeloppet det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 338 000 kr och 369 000 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 369 000 kr måste även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir 388 422 kr (369 000 / 0,95), eller ca 32 400 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2017. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Som sagt kan det vara bra att avvakta till vi är alldeles säkra på att 3:12-reglerna består. Man har ju året ut på sig, men det kan vara bra att planera för det både resultat- och likviditetsmässigt. 

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 388 000 kr x 50% = 194 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2017. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med 22% bolagsskatt, dvs. 37,6% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, 452 100 kr, istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

pengar

Vad händer med 3:12-reglerna?

Jag har ju tidigare skrivit en hel del om de föreslagna förändringarna i 3:12-reglerna. Jag har valt att hålla låg profil efter det inlägget skrevs då det varit turer fram och tillbaka huruvida förslaget skulle förändras, slopas eller lagstiftas om. Nu har det dock kommit mycket intressanta nyheter.

I en debattartikel på DN Debatt den 26 augusti 2017 så har finansminister Magdalena Andersson, biträdande finansminister Per Bolund och den ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson uttalat sig om förslaget. Då den borgerliga oppositionen samt Sverigedemokraterna motsatt sig detta och med majoritet kunnat rösta ned regeringens budget så har de nu alltså valt att inte gå vidare med förslaget.

Några experter jag pratat med menar att det fortfarande skulle kunna komma turer i denna process, men just nu gäller alltså inte några av de föreslagna förändringarna utan de tidigare 3:12-reglerna. Skattesatsen på 20% istället för 25% kvarstår t.ex. Jag kommer inom kort leverera en uppdaterad version av mitt populära inlägg här på bloggen avseende kvalifikation av löneunderlagsregeln (likt det för 2016) för att maximera sitt utdelningsutrymme med 20% kapitalbeskattning för utdelningar som tas ut 2018.

Det är därmed också fortsatt så att man ska iaktta försiktighet med att fatta beslut p.g.a. detta eller andra dimridåer utan invänta eventuella fastställda besked. Här är det kanske inte läge att beskylla vissa rådgivare för oförsiktighet då flera gått ut med att man ska tömma sina K10-blanketter under 2017. Det är egentligen inte heller mitt område att spekulera i om detta hela tiden varit regeringens avsikt då även dimridåer genererar skatteintäkter från oförsiktiga.

Pay and play-golf skattefri friskvård

Såhär lagom till semestertider lämnar Skatterättsnämnden ett förhandsbesked som rör skattefri ersättning för friskvård genom golf (170706).

Man konstaterar att sporten förändrats så mycket sedan begreppet om skattefri motion infördes att det nu bör omfatta även avgifter för pay and play / greenfee samt säsongskort på driving range.

Beloppet som nämns i förhandsbeskedet är 4000kr. Som vanligt gäller att vissa omständigheter kan förändra utfallet på Skatteverkets bedömning trots detta förhandsbesked. Dessutom har flera av handläggarna haft skiljaktig mening i ärendet, så det återstår att se hur länge detta kommer att gälla.

Med det önskar i varje fall bloggen en trevlig semester på golfbanorna!

Milersättning för elbil

Det blir allt vanligare att kunder ställer frågor om elbilar. Många gånger kan det vara en lönsam affär att ha en sådan som tjänstebil.

Senast var frågan om vilken milersättning företagaren kan ta ut skattefritt vid privat laddning av en elbil som används i tjänsten. Skatteverket svarar indirekt på frågan på sin hemsida, där det anges som ”annat drivmedel”.

Jag stämde av frågan med en skattekonsult som vi arbetar med, som konstaterade att el faller under ”annat drivmedel” och att Skatteverket i övrigt inte gjort något särskilt uttalande i frågan.

Därmed gäller, både för 2016 och 2017, 9,50kr skattefritt per mil som körts i tjänsten. Överstigande belopp är skattepliktigt.

Min känsla är att detta är riktigt förmånligt, men kanske någon läsare som är mer insatt i elkostnad, batterikapacitet, förbrukning m.m. kan upplysa oss ytterligare?

 

Är kontor hemma avdragsgillt?

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Påminnelse! Ej avdrag för representation.

På förekommen anledning vill jag passa på att påminna läsare av denna blogg att skattemässigt avdrag för representationskostnader inte längre medges för huvuddelen av bolagen. Det finns också begränsningar avseende momsavdrag för dessa kostnader.

Jag skrev om detta för ungefär ett år sedan, men sedan dess har skattehöjningen blivit gällande lag.

Läs mer här: http://www.tholin.se/nyheter/personbeskattning/2017/1/representation2017/

Detta gäller för de bolag som påbörjat räkenskapsåret 170101, dvs. normalt inte ännu för bolag med brutet räkenskapsår.

Missa nu inte detta i redovisningen! Fråga bara på om ni undrar något.

Fråga från Skatteverket? Tänk efter före!

Skatt är ju ett kärt ämne att skriva om, och jag har skrivit mycket om det här på bloggen. Bl.a. i inlägget ”Varför skatt?” m.fl. Skatt i sig är ju inget konstigt, utan medel som Skatteverket tar in från fysiska och juridiska personer för att finansiera välfärd, utbildning, sjukvård m.m. Dock kan det vara intressant att känna till lite mer om hur Skatteverket går tillväga i de fall det inte är solklart för dem hur mycket skatt du eller ditt företag ska betala.

Skatteverkets utredningsskyldighet

Skatteverket har s.k. utredningsskyldighet avseende bl.a. beskattningsärenden, vilket är noga uppstyrt och formaliserat som du ser i den bifogade länken. Ett sätt för Skatteverket att genomföra sina utredningar är genom s.k. skrivbordskontroll. Detta är ofta en effektiv metod som besparar både Skatteverket och den skattskyldige tid och arbete jämfört med t.ex. en skatterevision.

Skrivbordskontroll

En skrivbordskontroll går normalt till som så att Skatteverket skickar en ”Förfrågan” till den skattskyldige där de formulerar sin/sina frågor. När Skatteverket fått in den information de anser sig behöva, och ser anledning till förändring i taxeringen, upprättar de ett ”Övervägande till beslut” som du som skattskyldig får någon till några veckor på dig att ifrågasätta. Om inget ifrågasättande inkommer, alternativt om det ej är tillräckligt för ändrad bedömning, så fattas ett ”Beslut” om beskattning.

Ofta harmlösa frågor – MEN SE UPP!

Som revisor eller redovisningskonsult är det inte ovanligt att man blir kontaktad av kunder eller utomstående som fått frågor från Skatteverket. Vissa uppgifter har Skatteverket inte tillgång till och då är det naturligt att de ställer frågor som enkelt kan besvaras med hjälp av t.ex. utdrag ur företagets bokföring, fakturor, körjournaler eller annat. I normalfallet är alltså Skatteverkets frågor alldeles harmlösa trots att det kan upplevas allvarligt som privatperson eller företagare.

Jag vill ändå passa på att utfärda ett tips som ni kan spara både pengar och huvudvärk på. Om du anlitar en revisor eller en redovisningskonsult så bör de alltid få ta del av Skatteverkets frågor INNAN de besvaras! Ibland kan Skatteverket nämligen ha särskilda avsikter med sina frågeställningar som du som privatperson eller företagare inte är medveten om och fångar upp. Att du får möjligheten att sätta dig in i detta innan du svarar kan vara oerhört värdefullt för dig eller ditt företag.

 

 

 

Bomben i nya 3:12-reglerna!

Igår presenterades utredningens förslag till nya 3:12-regler (se länk här – OBS! 521 sidor…). Som väntat blev det en rejäl smäll för fåmansföretagare då man förstås har för avsikt att dra in skattemedel på detta sätt. Det ska dock tilläggas att detta är ett förslag som kan komma att ändras. En anledning till justering skulle kunna vara att man nu gör krångliga regler ännu krångligare.

Målsättningen med utredningen var, utöver att dra in skatteintäkter, bl.a. att jämna ut beskattningen mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster, vilket man menar det har blivit för stort gap mellan. Förslagen i utredningen beräknas dra in 4,8 miljarder kronor till staten.

Eftersom detta är just ett förslag kommer jag inte gräva allt för djupt i utredningen, ta fram exempel etc. utan presentera de stora förändringarna.

Bomben = 20% -> 25%

Bomben i det hela är förstås att skattesatsen på 20% höjs till 25% på utdelning från eller vinst vid försäljning av fåmansföretag från 1 januari 2018. Detta gäller även avseende sparade utdelningsutrymmen som tjänats in före regeländringarna, som i övrigt ej påverkas vilket man hade befarat. Genom denna förändring så likriktar man beskattning med de från onoterade ej kvalificerade andelar.

Man gör även förändringar i hur man tjänar in gränsbelopp för både huvudregeln (löneunderlagsregeln) och alternativregeln (schablonregeln):

Huvudregeln (löneunderlagsregeln)

  • Oförändrat kapitalbaserat utrymme.
  • Lönebaserat utrymme tjänas in individuellt utifrån en trappa vilket i princip gör det svårt för enmansföretag att tjäna på huvudregeln. Följande löner får man tillgodoräkna sig utifrån sin ägda andel:
    • 10% upp till 8 inkomstbasbelopp (IBB).
    • 25% mellan 8 IBB och 60 IBB.
    • 50% på över 60 IBB.
  • Individualisering avseende kvalifikationslön. Tidigare krävdes högre än 9,6 IBB ELLER 6 IBB + 5% av bolagets löner. Ändras nu till högre än 15 IBB ELLER 8 IBB + 5% av eget löneunderlag beräknat utifrån ovanstående.
  • Förtydligat närståendebegrepp som försvårar skatteplanering m.h.a. närstående.
  • Slopat tak för löneunderlaget (nu 50 ggr egen/närståendes lön).
  • Koncernförtydligandet från senaste förändringen slopas. Medför i praktiken att s.k. ”dubbel koncerntillhörighet” blir möjlig igen. Detta tror jag man kan justera slutligt.

Förenklingsregeln (schablonregeln)

  • Sänkt schablonbelopp från 2,75 IBB till 1,75 IBB, dvs. från ca 160kkr till ca 100kkr per år.
  • Kompletteras med att om förenklingsregeln används i något bolag får inte huvudregeln användas i något annat. Fortsatt endast för användning i ETT företag.

Något positivt då?

Det finns även lite positiva förändringar här. Det största är att 4%-spärren försvinner, vilket gör att även ägande med mindre procentandel kan använda dessa regler. Det är till stor nytta för bolag med spritt ägande av t.ex. konsulter ( *host* bl.a. revisorer på de stora revisionsbyråerna *host* 🙂 ). En annan positiv utkomst av detta är att generationsskiften förenklas genom att vissa transaktioner, särskilt med närstående, inte smittar avseende kvalifikation.

Vad händer med 5:25-bolagen (trädabolag etc)?

Vad jag kunnat läsa påverkas inte de s.k. ”5:25”-reglerna (trädabolag m.m.) i övrigt så regler avseende passivitet, samma och likartad verksamhet m.m. kvarstår som tidigare.

Vad gör vi nu?

Mitt råd i detta är att ta en sittning med er rådgivare och se över hur ert företag påverkas av detta så att ni kan fatta bra beslut. Genom att ikraftträdandet först är satt 2018 så finns det tid att fatta ett bra beslut. Spontant är min inställning att de utdelningar ni tänkt lämna till 20% beskattning de närmaste åren bör ni försöka ta ut 2017 förutsatt att ni har sparat utdelningsutrymme och bolaget inte lever på gränsen likviditetsmässigt. Det står ju er fritt att låna in de 80% som blir över efter skatt till bolaget igen, så det är bara de 20% som ”försvinner”. Sen kan ni lyfta ut pengarna skattefritt så fort likviditeten tillåter.

Glöm nu inte heller att påverka din K10 2017 genom att ta ut rätt lön 2016. Här finner ni beloppsgränser som gäller för 2016 års löneuttag.

I övrigt uppmanar jag till sunt förnuft. Utdelningar ni ej behöver ha ut kan ni låta stå i bolaget och undvika skatteavbränningen. Det går ofta utmärkt att få avkastning på dessa i verksamheten, och om man har en långsiktig syn på sitt företagande så vet man att reglerna förmodligen kommer att ändras flera gånger till innan det är dags att ta utdelning eller sälja bolaget. Vem vet? Kanske skattesatsen är 15% när det blir dags för er att avveckla?

 

bomb

 

 

3:12-utredningen försenad!

Det har spekulerats en del det senaste om att den pågående 3:12-utredningen blir försenad och nu har det bekräftats med följande skäl:

”Skälet för förlängningen är att utredningens sekretariat inte har varit fullt bemannat under utredningstiden. De frågor som uppdraget gäller är omfattande och komplexa. Det är angeläget att utredningen får förutsättningar att genomföra uppdraget på bästa sätt.”

Nu gäller alltså den 1 november 2016 och inte längre september 2016 som tidigare.

Jag kommer hålla er fortsatt uppdaterade!