Inkomstdeklaration privat INK1

Det har ju sedan i mars varit dags att deklarera. Många är nog färdiga samtidigt som det alltid finns de som väntar in i det sista.

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla medborgare.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. För privatpersoner deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 1 (INK1).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om din lön, dina kapitalinkomster, eventuella fastigheter och avdrag och utifrån detta beräknas din slutliga skatt. Flera uppgifter lämnas genom att t.ex. arbetsgivare har kontrolluppgiftsskyldighet avseende din lön m.m. så därför är det mesta förtryckt när du får hem deklarationen. Det är dock viktigt att granska uppgifterna och i synnerhet att fundera på om det finns möjligheter att göra andra justeringar såsom avdrag.

Den 19 mars öppnade Skatteverket sin e-tjänst för att man ska kunna granska och skicka in sin privata inkomstdeklaration via Internet före den 4 maj. Tjänsten har blivit mer och mer populär genom åren och sannolikt kommer pappersdeklarationen inom ett antal år vara helt avskaffad. Skatteverket är för övrigt väldigt hjälpsamma när det kommer till beskattning och har tryckt upp skriften ”Dags att deklarera 2015” för att underlätta för dig att ge dem dina pengar… 🙂 Skämt åsido är Skatteverket i framkant tekniskt och servicemässigt, vilket jag kommer att berömma dem för i ett kommande inlägg.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring din inkomstdeklaration så kan jag hjälpa dig att se till så att du inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 40 av 100 i min #blogg100-medverkan.

deklarera

Investeraravdrag för börsaktier? Går det? Ja!

Går det att få investeraravdrag för köp av börsaktier? Ja, det gör det. Så här ska du tänka.

Jag skrev för lite mer än ett år sen inlägget ”Glöm inte investeraravdraget!”. Det är relativt få som använt möjligheten för att få ett avdrag uppgående till ca 650.000 kronor per år. Det är även många som inte tänker på att avdraget gäller även för vissa börsaktier.

Förutsättningarna för att få avdraget klargörs hos Skatteverket. Här anges att aktier som är upptagna för handel på en ”reglerad marknad” är undantagna för avdraget oavsett villkor. Dock är definitionen på ”reglerad marknad” idag bara listor på Nasdaq Stockholm och NGM Equity. Här ingår dock t.ex. inte Aktietorget, First North eller Nordic MTF, så om du investerat pengar här och uppfyller övriga förutsättningar på länken ovan så ska du göra avdrag i din privata inkomstdeklaration.

godkand-investeringsavdrag

 

Bokföra och deklarera Crowdfunding

Jag har den senaste tiden fått några frågor om hur s.k. Crowdfunding (svensk översättning Gräsrotsfinansiering) ska hanteras i bokföring och deklaration.

Jag läste även nyligen utmärkte Robert Sevenius (@robertsevenius på Twitter) artikel ”Gräsrotsfinansiering – En värdepappersrättslig utmaning i vardande” och tänkte att det tål att skrivas några rader om fenomenet Crowdfunding, som ju funnits ett bra tag redan.

I Sevenius artikel ovan följer detta exempel på olika typer av Crowdfunding-transaktioner:

Crowdfunding

För dem som läser hela artikeln så är det alldeles uppenbart att de olika typerna av transaktioner som Crowdfunding inbegriper kommer att leda till legala problem framöver och på sikt kommer vi att få en rättspraxis kring området som blir klarare och klarare. Denna osäkerhet och nya praxis kommer säkerligen också att spilla över på hur dessa transaktioner ska behandlas i redovisning och beskattning, varför det är extra viktigt att även nedanstående information tas med en nypa salt. Mitt bästa råd är därför att vid större crowdfunding redovisa öppet i inkomst- och skattedeklaration kring hur dessa transaktioner hanterats avseende moms och inkomstskatt. På det viset slipper man skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på.

Min nuvarande ståndpunkt kring hantering av bokföring / moms / inkomstskatt av dessa transaktioner är som följer:

Typ Bokföring Moms Inkomstskatt
Donation Gåvointäkt/Tillskott*1 Nej/Nej Ja/Nej*1
Sponsring Marknadsföringsintäkt Ja Ja
Belöning Försäljningsintäkt Ja Ja
Förköp Försäljningsintäkt Ja Ja
Lån Skuld/Räntekostnad Nej/Nej Nej/Avdrag
Aktie Eget kapital Nej Nej

*1 = Vid avstämning med en skattekonsult har jag fått en öppning på att detta eventuellt skulle kunna klassas som ett ”tillskott från annan än aktieägare” och därmed bokas direkt i eget kapital utan att beskattas med bolagsskatt. Om man väljer att hantera det som ett sådant tillskott måste man definitivt upplysa om det i inkomstdeklarationen för räkenskapsåret. Det finns en ruta med ”Övriga upplysningar” där man enkelt kan skriva in detta.

Som sagt är detta min personliga ståndpunkt för tillfället. Varken lagstiftaren eller Skatteverket kommer att ge mycket för denna i din argumentation mot dem, så iaktta försiktighet. Särskilt vid större belopp!

Har du fler frågor om redovisning och beskattning av crowdfunding är du välkommen att höra av dig då jag gärna tar en diskussion om detta.

Skatt på Bitcoins

Skatteverket kom idag med ett ställningstagande avseende beskattning av transaktioner med den digitala valutan Bitcoin. Man konstaterar att beskattning ska ske i inkomstslaget kapital där omkostnadsbeloppet beräknas med genomsnittsmetoden och resultat deklareras på blankett K4 i deklarationen. Det medför bl.a. att eventuella förluster är avdragsgilla i er inkomstdeklaration. Se vidare i exemplet via länken ovan.

Det är alltid intressant att se befintlig lagstiftning appliceras på nya företeelser och här tycker jag att man landar helt rätt. Tål dock att se vad följderna blir då varje köp av tjänst/vara med Bitcoins är att betrakta som först en försäljning som ska beskattas och sen ett köp. Jag tror Skatteverket kommer få problem med detta där förluster dras av medan vinster ej beskattas. Det lär behöva punktmarkeras mer framöver om inte valutan går i graven först.

Glöm inte investeraravdraget!

Investeringar som uppfyller vissa krav och som görs efter den 30 november i år kan vara avdragsgilla som investeraravdrag.

Belopp avseende investeringar i mindre företag (dvs. ej oms. över 80Mkr, ej noterade m.m. – se länk ovan) upp till 1,3Mkr (!) är avdragsgilla till hälften (650kkr) i inkomstslaget kapital. Nettounderskott i kapital medför en dämpning om 30% varför detta är extra intressant då man redan har ett motsvarande eller större överskott i inkomstslaget kapital.

Kraven är bl.a. att det ska vara ett mindre bolag med en aktiv verksamhet och ett löneunderlag om minst 300kkr. Du som gör avdraget ska bl.a. vara skattskyldig i Sverige och får sen inte avyttra andelarna på fem år. Mer om kraven och vissa undantag finner du på länken ovan.

Observera att andelarna alltså ska innehas och beloppet ska vara betalt ”kontant” innan årsskiftet!

Detta är ett kanonläge att, med viss riskdämpning, göra en investering i ett bolag man tror på och kommer att ge många små företag möjlighet att investera och växa. Det ska bli kul att följa effekterna av detta framöver!