Due diligence

Ska ni köpa eller sälja bolag? Behöver ni hjälp med en s.k. due diligence? Vi kan hjälpa er!

Vad är en due diligence? När man ska köpa ett företag, och transaktionen inte är intern eller väldigt liten, så är det vanligt att man gör en granskning av köpeobjektet innan man skriver under avtal etc. En sådan granskning kallas på utrikiska för due diligence och är relativt vanligt språkbruk bland konsulter, revisorer etc. som arbetar med detta.

Vi arbetar utifrån ett dokument, som anpassas utifrån situationen, för att säkerställa att alla delar av bolaget, verksamheten och dess ingående delar är kartlagda så att avtalet (och priset) ska bli så korrekt som möjligt så att både köparen och säljaren undviker onödiga diskussioner i efterhand.

Även som säljare kan det vara intressant att få gjort en due diligence före sin försäljning för att det inte ska dyka upp något när köparen går genom ens verksamhet. Det är alltid bättre att förekomma än att bli förekommen.

Vill du ha vår hjälp med detta så tveka inte att höra av dig så berättar vi mer om hur vi går tillväga.

Jag har för övrigt skrivit mer om Företagsförvärv här, och angränsande till det har jag även skrivit om Bolagsvärdering här.

Detta är inlägg 92 av 100 i min #blogg100-medverkan.

duediligence

Företagsförvärv

Vad ska man tänka på vid företagsförvärv?

Pris

En viktig sak är förstås prislappen, vilket jag skrivit om tidigare i mitt inlägg ”Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?”.

Aktier eller inkråm?

En annan sak är i vilken form man köper företaget, dvs. om man ska köpa aktierna i företaget eller om man ska köpa ”inkråmet”, dvs. enbart tillgångarna och verksamheten. Här beror det lite på hur välskött företaget har varit. Ser man någon risk i att det kan finnas dolda fel, skelett i garderoben, hundar begravna osv. så kan det vara en fördel att bara förvärva inkråmet. I annat fall kan det vara smidigt att förvärva aktierna.

Tidpunkt

Finns det fördelar med att göra förvärvet före eller efter ett årsskifte? Absolut, inte minst skattemässigt så är tidpunkten viktig att tänka på.

Hinder

Finns det några hinder för förvärvet? Har t.ex. säljaren pantsatt sina aktier utan att ha koll på det? Är säljaren inte ensam ägare och omfattas av förbud att sälja vidare aktierna?

Risk

Hur säkerställer du att du betalar rätt pris? Ett tips är att dela upp köpeskillingen i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen, som kan vara resultatbaserad, ger dig en ”krockkudde” ifall det skulle visa sig att förvärvet inte går som du tänkt dig. Detta går att göra så att det är ett incitament för både säljaren och köparen och därför ofta relativt lätt att förhandla sig till.

Garantier

Vad behöver du kräva av säljarna för att garantera att ditt övertagande blir bra? Är bolaget och räkenskaperna i ordning? Finns det några nyckelpersoner du vill ha med dig i förvärvet? Är några avtal särskilt viktiga för dig? Detta är viktigt att reglera i avtalet.

Juridisk och ekonomisk hjälp

Har du någon som kan hjälpa dig med juridiken, finansieringen och ekonomin i förvärvet? I varje affär av lite större karaktär så rekommenderar jag (självklart) att ta hjälp med att skriva avtal, ta fram överlåtelsehandlingar samt beräkna värde m.m. Det finns flera rådgivande advokater, banker och revisorer som kan hjälpa dig att undvika de värsta snedstegen. Det är tillräckligt utmanande ändå att ta över en verksamhet, så detta stöd kommer du att behöva.

Detta är inlägg 64 av 100 i min #blogg100-medverkan.

företagsförvärv

Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?

Det finns flera tillfällen då det kan vara intressant att känna till värdet på ett aktiebolag. Kanske är du intresserad av att sälja ditt bolag eller köpa ett annat? Kanske har du fått möjlighet att investera i ett bolag. Men hur räknar man ut värdet egentligen?

Tyvärr är svaret väldigt typiskt det svar du ofta får från en ekonom: Det beror på…

Allt handlar ju om var köpare och säljare möts, och eftersom vi alla är olika och ser olika värden i olika förvärv så går det inte att fastställa det exakta värdet på ett bolag. Men jag ska i varje fall beskriva några olika metoder som vanligtvis används för att räkna fram detta värde (rangordnat efter enkelhet där 1 är enklast och 5 är mest korrekt):

  1. Substansvärdemetod – Vid en substansvärdering tar du endast hänsyn till hur bolaget ser ut en viss dag utifrån dess balansräkning. Värdet är detsamma som det justerade egna kapitalet (eget kapital + eget kapital-andel av obeskattade reserver) plus eventuella fastställda övervärden i tillgångar minskat med uppskjuten skatt. Denna metod är ofta enbart tillämplig vid verksamheter som inte är särskilt aktiva, t.ex. fastighetsbolag etc. eller bolag som ej är vinstdrivande. Det är dock en bra, och mycket lättberäknad, grund att ha inför kommande metoder.
  2. Avkastningsvärdemetod – Avkastningsvärdering baserar sig på ett antal årsvinster, och är också en vanligt förekommande och relativt enkel metod. Man brukar använda sig av 3-5 årsvinster före skatt beroende på prognossäkerhet/konjunktur/etc, avseende bolagets resultat justerat för ”engångseffekter” som ej återkommande poster (ägartransaktioner, pensioner etc). Metoden är särskilt tillämpbar på väl inarbetade bolag med jämna resultat mellan åren.
  3. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (enkel) – Här kombinerar man metoderna i punkterna 1 och 2 och beräknar 3-5 årsvinster efter skatt + justerat eget kapital och övervärden. Metoden är smidig för att få en snabb blick om värdet på ett bolag med någorlunda substans och pågående verksamhet.
  4. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (svår) – I jämförelse med den enkla kombinationsmetoden så använder man här ett årligt genomsnitt av substansvärdemetoden och avkastningsvärdemetoden enligt ovanstående beräkningar. Ofta är det svåra att veta vilket snitt som ska användas, men t.ex. kan en 50/50-modell användas för att ge en bra bild av bolagets värde då resultat t.ex. fluktuerar mycket de senaste åren.
  5. Kassaflödesvärdering – Detta är den modell som ger det mest exakta värdet på bolaget utifrån beräknade framtida kassaflöden. Beräkningarna, som är komplicerade, baseras bl.a. på ägarnas avkastningskrav. Denna modell används av bankerna, som ofta är finansieringspartner i sådana här transaktioner, för att få en bild av vilka framtida amorteringsmöjligheter deras potentiella kund kommer att ha.

Detta är några av de vanligare metoderna, och de jag brukar använda mig av. Det finns självklart en uppsjö av andra metoder och många branschspecifika sådana där man t.ex. kan använda sig av nyckeltal som är viktiga för branschen.

Vilken metod som bör användas beror alltså mycket på hur verksamheten ser ut i bolaget som värderas och vilken bransch de verkar i. Jag föredrar att använda mig av metoderna 3 och 4, men vid skarpt läge så måste självklart en kassaflödesvärdering enligt metod 5 göras.

Behöver du hjälp med att värdera ditt företag så kontakta mig.

Detta är inlägg 27 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Bolagsvärdering