Ljudbok inte bok avseende moms

Skatterättsnämnden kom för ett tag sen med ett förhandsbesked avseende hur en ljudbok ska betraktas i ett momsperspektiv.

Moms är alltid roligt på det sättet att det har sitt egna lilla sätt att betrakta världen. Ofta finns det logik i det, men ibland blir det lite komiskt (nåja, om man är revisor i varje fall…).

Böcker har ju traditionellt omfattats av en skattesats för moms om 6%. Bolaget som ställde frågan tillhandahåller en digital abonnemangstjänst som strömmar ljudböcker till kundens mobiltelefon.

Skatterättsnämnden konstaterar här bl.a.: ”Av EU-domstolens dom i mål nr C-479/13, Kommissionen mot Frankrike, följer att tillhandahållande av elektroniska böcker genom nedladdning eller strömmande utgör tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg.”

Tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg omfattas istället av en skattesats för moms om 25%.

Skatterättsnämnden avslår också bolagets förfrågan kring huruvida bolaget skulle kunna anses bedriva biblioteksverksamhet.

Förhandsbeskedet är överklagat, så fortsättning följer.

Ljudbok

Vad är moms eller mervärdesskatt?

Moms, eller mervärdesskatt som det egentligen heter, är ju något vi alla stöter på i vardagen, men vad är det egentligen?

Moms är en skatt

I namnet ”mervärdesskatt” framgår det ju relativt tydligt att det är en skatt, men i vardagligt tal brukar vi prata om ”moms” och då kanske det kan verka lite förvirrande. Men, en skatt är precis vad moms är. Som jag skrev om i inlägget ”Varför Skatt?” så utgör momsen ca 30% (!) av statens skatteinkomster, så det är självklart så att detta är en viktig skatt.

Skatt på konsumtion

Momsen är en konsumtionsbaserad skatt, dvs. en skatt som betalas när man köper någonting. Moms har funnits i Sverige sedan 1969 (tidigare fanns liknande varianter) och finns i någon form i majoriteten av världens länder eftersom det är en så effektiv beskattningsform då alla samhällen bedriver konsumtion. Om man jämför med t.ex. inkomstskatt eller bolagsskatt så förutsätter ju dessa att man har ett arbete alternativt ett aktiebolag med vinster. Det är ju inte något som är garanterat, och särskilt inte i dåliga tider av lågkonjunktur och recession. Men konsumtion finns alltid i någon mån och då får ju staten in skatt ändå.

Idag är momslagstiftningen till stor del anpassad till de EU-direktiv som styr, men där framgår också att varje land ska ha sin egen lagstiftning där vissa (mindre) anpassningar till varje land kan göras. I Sverige är det i huvudsak Mervärdesskattelagen (ML) som styr.

Skatt som bärs av slutkonsumenten

Finessen med moms är att skatten bärs av slutkonsumenten av produkten eller tjänsten som en del av priset (inklusive moms). Men företagen då? Jo, de tar ju oftast betalt inklusive moms (utgående moms) när de säljer varor eller tjänster. De flesta försäljningarna av varor och tjänster beläggs med moms, även om det finns flera undantag. När de får in pengarna så redovisar de sin försäljning till staten och betalar in momsdelen till dem.

Skillnaden mellan företaget och dig som privatperson är att t.ex. ett momsregistrerat aktiebolag som bedriver momspliktig verksamhet, vilket är den vanligaste förutsättningen trots en mängd undantag, har avdragsrätt för ingående moms. Den ingående momsen får företaget tillbaka av staten i samband med att de köper in varor eller tjänster till företaget.

Låter det komplicerat? Det är det! Men i teorin är det ganska enkelt att beskriva det som att staten vill ha in skatt när du konsumerar något. Sen kan man komplicera till det med ut- och ingående moms, skattedeklarationer, ej momspliktig verksamhet, blandat momspliktig verksamhet, importmoms eller omvänd skattskyldighet för moms. Det är dock där vi ekonomer, revisorer eller redovisningskonsulter brukar ta över 🙂

Olika momssatser

I 7 kapitlet i ML definieras vilka olika momsatser som huvudsakligen ska användas, och jag har förenklat det något här:

25% – Detta är den huvudsakliga momssatsen för all försäljning av varor och tjänster, och den vanligaste momssatsen du stöter på. Från denna momssats finns det två undantag, 12% och 6%:

12% – Mat, restaurangbesök, hotellrum och konst. (Ibland ”matmoms”)

6% – Tidningar, böcker, konserter och resor inom Sverige. (Ibland ”kulturmoms”)

Debatt

Tyvärr är momslagstiftningen ett sagolikt lapptäcke av många års politiska utspel och det har skapat en makaber regelbörda som landat hos företagen (och därmed hos deras slutkunder). Som revisor som arbetar på en revisions- och redovisningsbyrå borde jag väl gnugga händerna och gotta mig åt alla konsultationer det skapar för oss, men jag kan inte annat än att känna med företagarna som lider av detta. De vill i de allra flesta fall bara göra rätt för sig, men helt sjuka regler kring undantag och annat gör att det ibland blir fel ändå.

Ge mig ett upprop för förenklade EU-momsregler och jag skriver under!

Detta är inlägg 46 av 100 i min #blogg100-medverkan.

25procent

Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt!

Jag är ju inte bara revisor. Jag är börsorakel också. Med nedanstående modell kan ”jag” förutsäga exakt när börsnedgången börjar. Vill du veta mer så läs vidare.

Martin Armstrong presenterade 1999 bl.a. följande modell vid Princeton i USA. Han upptäckte sambanden någon gång under 70-talet och har bevisat att det stämmer bra på börsutvecklingen. Detta kan väl sammanfattas, av mig som novis, som ett mått på det mänskliga minnet och flockpsykologi. Modellen träffar förbluffande bra, även om den inte prickar exakt alltid beroende på oförutsedda händelser som t.ex. krig eller terrorattentat som kan påskynda eller försena utvecklingen. Men över tid har det visat sig stämma fantastiskt bra och 2008.225 vände det faktiskt upp kraftigt, nästan på dagen!

EconomicConfidenceModel

Med lite huvudräkning (nåja, jag erkänner att jag som vanligt använde Excel) kan man konstatera att toppen på denna börsfest kommer att nås under första veckan i oktober 2015. Därefter är det utför som gäller.

Nog är det svårt att svälja något sådant här utan kritik, men gör din egna analys så kommer du att se att det stämmer ganska bra historiskt. Att det ibland inträffar på dagen kan kanske förklaras med att modellen blivit en självuppfyllande profetia, dvs. att på grund av att alla tror att det kommer att gå ned så gör det det.

Något som också är lite spöklikt med denna modell är att antalet dagar i en 8,6-årscykel är 3140 stycken vilket av en händelse, kanske slumpmässig, är pi gånger 1000. Någon som är konspirationsteoretiker… ? 🙂

Detta är inlägg 19 av 100 i min #blogg100-medverkan.