Vad menas med ränta på ränta?

Har du också hört talas om att ränta på ränta kan vara mycket effektivt över många års tid? Jag ska förklara med ett exempel. Men först lite bakgrund.

Bakgrund

För några år sedan publicerade jag ett inlägg på en annan blogg avseende just ränta på ränta. Detta blir ett urklipp ur det inlägget, men trots det låga ränteläget idag så är teorin fortfarande lika relevant.

Albert Einstein sa en gång i tiden: “The most powerful force in the universe is compound interest”. Compound interest är de engelskspråkigas sätt att säga det vi kallar “ränta på ränta” i Sverige.

Ränta på ränta förklaras enklast med en tabell, vilket du kommer att se nedan, men först ska jag dra de enkla förutsättningarna för mitt exempel.

Förutsättningar

1. Det är måndagen den 1/1 år 1, vilket just i ditt land inte är en helgdag. Du är 20 år gammal och har just vunnit 1 miljon kronor på Lotto. Jo, det är sant. Du är 20 år igen! Du tänker självklart köpa 2 stycken riktiga vrålåk om 600.000 kronor vardera och låna resterande belopp (200.000 kronor) från din generösa bank, eftersom du alltid velat vara med i TV-programmet Lyxfällan. Programledarna verkar ju så trevliga! Men en besvärlig ekonom övertalar dig att istället placera pengarna på räntebärande konto. Det utslagsgivande argumentet är förstås att tidernas mest geniale man (ödmjuke undertecknad då förstås…) skrivit om det på sin blogg.

2. Den besvärliga ekonomen tvingar dessutom dig att hålla pengarna på bankkontot i 50 år, men lovar i gengäld att pensionen är säkrad utan att du behöver sätta in några extra pengar på kontot eller öppna ditt orange’a kuvert under resten av din livstid.

3. Din generösa bank erbjuder dig en årlig ränta om 5% på ditt saldo vid årets ingång under förutsättning att du låter pengarna stå orörda på kontot fram till om 50 år. Bankens tanke är självklart att genom detta kunna få egna, och större, inkomster genom ett hyfsat okänt fenomen vid namn “fractional reserve banking” vilket ni gärna får Googla på och läsa på mer om.

4. I landet där du bor betalar man inte någon skatt på ränteinkomster och inflation förekommer heller ej. Kan tyckas konstigt, men det gör det mycket enklare att göra en tabell då.

Dessa enkla, men uttömmande, förutsättningar ger dig ränteinkomster enligt följande tabell.

Ränta på ränta i tabell

rpr

Slutsats

Inte så dåligt va? Din miljon har blivit (avrundat) 11,5 miljoner kronor på 50 år. Din gode ekonomvän, som du för övrigt känner en evig tacksamhet till och omnämner på din framtida gravsten, förklarar siffrorna för dig. De 11,5 miljonerna består av:

Insats: 1 miljon kronor.

Ränta: 1 miljon kronor x 5% x 50 år = 2,5 miljoner kronor.

Ränta på ränta: Resterande, dvs. 11,5 miljoner kronor totalt enligt tabellen – 1 miljon kronor insats – 2,5 miljoner kronor ränta = 8 miljoner kronor.

Detta är inlägg 25 av 100 i min #blogg100-medverkan.

exponential-growth

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Först och främst är det intressant att veta hur mycket man FÅR sätta av. Aktiebolag får sätta av 25% av sin skattemässiga vinst. Den skattemässiga vinsten är vinsten före skatt justerat för eventuella poster som inte är skattepliktiga alternativt ej avdragsgilla. Avsättningar får man göra under maximalt 6 beskattningsår, sen måste de återföras till beskattning. Detta ger ju utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år.

Man ska känna till att det inte är gratis att ”låna pengar av staten”, vilket ju en avsättning till en periodiseringsfond faktiskt innebär för den skatt man skjuter på. Räntan man betalar sker i form av att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och idag därför mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Den uppgår till 1,5% av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. 

När man nu känner till hur mycket man får lov att sätta av samt vilken beräknad räntekostnad det kommer att medföra så kan man börja överväga kring nyttan för bolaget med att frigöra denna likviditet. Kan man få avkastning på pengarna som är större än den beräknade räntan (här 1,5%) så är det ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen. 

Glöm dock inte att periodiseringsfonderna en dag ska återföras! Det ligger ju faktiskt en rätt stor skatteskuldsdel i dessa, och de ska betalas det året de återförs.

Pengar