Att marknadsföra sig som revisor/konsult

Hur kan man marknadsföra sig som revisor/konsult? Jag vill dela med mig av lite tips som jag har haft nytta av. Många av tipsen gäller ju inte specifikt revisorsrollen utan även för konsulter generellt.

De som känner mig och följer mig vet att jag är förtjust i nätverk och marknadsföring. Denna blogg är ju ett led i detta, och det ska jag komma till längre ned. Jag har tidigare skrivit om nätverkande i inlägget ”3 enkla steg att bli en proffsnätverkare!” och varför det är så viktigt för egentligen alla verksamheter. Det inlägget summerar egentligen det viktigaste i mina tankar om marknadsföring, men jag tänkte bli lite mer utförlig här och komma med några konkreta tips.

Avgränsning nätverk/byrå/revisor

Först och främst vill jag avgränsa mig något. Som medlem av en revisionsbyrå och ett revisionsnätverk finns ju förstås byråns och nätverkets marknadsföring som huvuddel av den breda marknadsföringen där varumärke och förtroende byggs och förstärks. Jag tänkte dock inte gå in på detta här, utan istället inrikta inlägget på hur jag marknadsför mig själv. Revisorsyrket och konsultrollen är ändå värv som, i förhållande till många andra branscher, är väldigt personanknutet. Avseende revisorer beror bl.a. på att man ofta väljer en person som företagets revisor.

Marknadsföring under högsäsong

Marknadsföring är förstås något som ska ske hela tiden och på olika fronter, där man finner framgång, men för revisorer är det lite speciellt. Branschen är nämligen relativt högbelastad under perioden januari-juni då detta är den vanligaste tiden för kundföretagen att göra bokslut och deklarationer. Resterande delen av året passar därför bättre för aktiva marknadsföringsaktiviteter.

För att råda bot på detta marknadsföringsglapp under högsäsongen så är det viktigt att ha såväl aktiv som passiv marknadsföring. Passiv marknadsföring gör arbetet åt dig när du prioriterar annat än marknadsföring. Nedan kommer jag gå in på vilka aktiva respektive passiva marknadsföringsinsatser jag ägnar mig åt.

Mina främsta marknadsföringskällor

Här följer några konkreta tips kring hur jag arbetar med marknadsföring av mig själv:

Nöjda kunder – Den absolut bästa marknadsföringen är nöjda kunder. Framförallt är det genom att praktisera tipsen i ovanstående blogginlägg på våra befintliga kunder där jag genom att lyssna, se behov och dela med mig kan få mitt nätverk och växa och mina affärer att gå bättre genom att skapa mervärde för kunderna. Det skapar både fler debiterbara timmar och en mer nöjd kund.

Nöjda kunder är vår absolut vanligaste källa till merförsäljning. Om det inte är så att de själva anlitar oss för extra arbete så rekommenderar de oss till andra företagare. Detta är ett exempel på när aktiv och passiv marknadsföring samverkar och det är också därför detta är vår viktigaste och mest prioriterade kanal.

Lediga resurser – Med tanke på ovan nämnda högsäsong i branschen är det extra viktigt att ha utrymme att ta in kunder under högsäsongen. Det är tyvärr så att en del branschkollegor tar på sig alldeles för mycket arbete under denna period och då inte kan ge kunden den service som de önskar och förtjänar. Genom att hela tiden ha en balans mellan debiterbara timmar och möjlighet att ta in intressanta extrauppdrag så skapas många möjligheter. Detta är svårare om man inte har ett team omkring sig för avlastning, men i ett nätverk är det enorm konkurrensfördel.

Nätverksträffar/events – Jag deltar under ett år på uppskattat 30-40 nätverksträffar och/eller events där det finns möjlighet att träffa nya människor och potentiella kunder. Detta är utmärkta tillfällen att skapa en första kontakt. För att göra det mesta av dessa träffar är det viktigt att hitta rätt personer och att vårda dem rätt, dvs. lyssna, se behov och återkoppla.

Det första man kan göra om man finner någon särskilt intressant att samarbeta med är att ta personens kontaktuppgifter och boka in en lunch eller motsvarande för att konkretisera hur ni kan hjälpa varandra. Det är förstås mycket möjligt att ni just där och då inte ser potential i ett samarbete, men med tiden kommer det dyka upp möjligheter att använda dessa kontakter. I detta läge är ett verktyg som LinkedIn alldeles utmärkt för att ”spara” och följa kontakten, vilket jag kommer utveckla nedan.

Detta leder oss även in på de marknadsföringsaktiviteter som är mer passiva än aktiva:

Bloggen och sökmotoroptimering – Denna blogg är det senaste och mest framgångsrika i min passiva marknadsföring. Med Internets framfart har s.k. ”Content marketing” eller Innehållsmarknadsföring blivit viktigare och viktigare för att sticka ut. Genom att inrikta mig på en särskild nisch och dela med mig av information som min målgrupp söker efter så får jag besökare som har högre sannolikhet att bli kunder än med en bred marknadsföringsinsats. I skrivande stund har jag 1-2 förfrågningar varje vecka varav flera har blivit kunder eller samarbetspartners.

De allra flesta av oss använder dagligen sökmotorer som t.ex. Google för att finna information. Att sökmotoroptimera innebär att man utformar innehåll så att det hamnar så högt upp som möjligt i de olika sökmotorerna. Det är av den anledningen som denna blogg heter ”Revisor Helsingborg” med domännamnet http://www.revisorhelsingborg.se. Min avsikt med det är att få möjligheten att visa upp mig för alla som söker efter revisorer i Helsingborg. Dock söker man sällan revisor enbart på nätet utan det är mycket mer vanligt att någon av ovanstående marknadsföringsaktiviteter skapar det förtroende som krävs för att man ska bli vald som revisor. Med bloggen får jag dock möjligheten att synas på ytterligare ett ställe utan att behöva vara där rent fysiskt.

Sociala medier – Jag har redan nämnt att jag arbetar aktivt med LinkedIn. Detta är en kraftfull tjänst som kan vara allt från ett online-CV till en självuppdaterande adressbok och en direkt väg in till en bra kund. Ett tips är att söka upp personer som ligger nära dig i nätverket så blir det enklare att få en ingång genom t.ex. en gemensam bekant. Det är även ett bra verktyg för att följa upp vilka av dina kontakter som byter tjänst m.m. LinkedIn har genererat flera goda affärsförbindelser för min del.

Jag är också en flitig användare av Twitter där jag delar med mig av t.ex. nya blogginlägg här och hos andra samt av annan information som jag tycker är intressant. Twitter är ett mycket intressant medium där man kan få direktkontakt med affärsfolk, beslutsfattare och journalister. Detta har också skapat flera affärer och möjligheter för mig som aldrig hade dykt upp annars. Utöver det försöker jag fortfarande få #revisorshumor att trenda 🙂

Förutom LinkedIn och Twitter, som är lite mer affärsmässiga sociala nätverk, så använder jag också Facebook och Instagram någorlunda frekvent. I de senare delar jag dock mer sällan med mig av affärsrelaterad information. Det händer dock ibland att ett revisors-blogginlägg slinker in mellan barnbilderna. Det skadar ju inte att även dina lite närmare vänner vet vad du gör ifall de hör något intressant i sina respektive nätverk.

Övriga Internet-tjänster – Jag försöker även att synas i diverse andra online-kanaler där jag bedömer att det finns hyfsad sannolikhet för mig att bli funnen. Några exempel är Hitta, Eniro och senast en ny intressant tjänst som heter http://ekonomijuridik.se/. Den sistnämnda har jag inte mycket erfarenhet av ännu men jag har, genom Twitter, fått kontakt med personen som utvecklat tjänsten och tror definitivt att den är lovande som s.k. passiv marknadsföringskanal.

Avslutning

Hoppas att detta gett dig lite tankar och idéer kring din marknadsföring. Jag är ju absolut ingen expert och fortfarande relativt oerfaren i affärslivet, men detta är några av de verktyg jag funnit användbara.

Hur gör du för att sticka ut? Dela gärna med dig av dina tips!

nätverk

Due diligence

Ska ni köpa eller sälja bolag? Behöver ni hjälp med en s.k. due diligence? Vi kan hjälpa er!

Vad är en due diligence? När man ska köpa ett företag, och transaktionen inte är intern eller väldigt liten, så är det vanligt att man gör en granskning av köpeobjektet innan man skriver under avtal etc. En sådan granskning kallas på utrikiska för due diligence och är relativt vanligt språkbruk bland konsulter, revisorer etc. som arbetar med detta.

Vi arbetar utifrån ett dokument, som anpassas utifrån situationen, för att säkerställa att alla delar av bolaget, verksamheten och dess ingående delar är kartlagda så att avtalet (och priset) ska bli så korrekt som möjligt så att både köparen och säljaren undviker onödiga diskussioner i efterhand.

Även som säljare kan det vara intressant att få gjort en due diligence före sin försäljning för att det inte ska dyka upp något när köparen går genom ens verksamhet. Det är alltid bättre att förekomma än att bli förekommen.

Vill du ha vår hjälp med detta så tveka inte att höra av dig så berättar vi mer om hur vi går tillväga.

Jag har för övrigt skrivit mer om Företagsförvärv här, och angränsande till det har jag även skrivit om Bolagsvärdering här.

Detta är inlägg 92 av 100 i min #blogg100-medverkan.

duediligence

Revisor eller inte? Största fördelarna med revisor!

Bör ditt företag ha revisor eller inte? För vissa bolag är det, som jag tidigare skrivit om, valfritt om det ska väljas en revisor eller inte. Men vad är egentligen bäst för er?

Jag vill, trots mitt yrke, vara helt ärlig och säga att det inte är alla företag som bör ha en vald revisor. Det beror helt på vart ditt företag står idag samt vilka intressenter som finns kring det. 

Förord: Den senaste veckan har det pågått en debatt om revisionsplikten då Centerpartiet kom med ett politiskt utspel om att höja gränsvärdena för revisionsplikten till att bara omfatta bolag som har fler än 50 anställda. Revisions- och redovisningsbranschens organisation FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skriver bra om detta här. Jag har precis samma inställning som honom. Det finns betydligt bättre sätt att förenkla för småföretagare utan att försämra tillförlitligheten till företags räkenskaper ytterligare. Om detta dock skulle bli verklighet så skulle det ge ännu fler bolag valfrihet kring att ha vald revisor, vilket gör att detta inlägg kan ge fler lite mer på fötterna inför att välja eller att inte välja revisor.

Först och främst vill jag förtydliga de vanligaste rollerna revisorn kan ha i ett företag:

Huvudregeln är att aktiebolag ska ha en vald revisor, d.v.s. revisionsplikt. Bolagets valda revisor ska bl.a. granska företagets räkenskaper och förvaltning samt uttala sig om detta i sin revisionsberättelse som är en del av företagets årsredovisning.

Som jag skriver/länkar ovan finns det sen undantag som mindre företag får tillämpa för att välja bort revisorn. Detta hindrar självklart inte dessa företag att ändå anlita en revisor på konsultbasis. Denne är dock inte en vald revisor och kommer därmed inte heller kunna utföra en lagstadgad revision enligt ISA. Revisorn kan ändå utföra vissa, ofta mycket billigare, tjänster där denne intygar t.ex. något kring företagets bokföring men det har inte samma säkerhet som en lagstadgad revision. Dessa tjänster brukar tyvärr sällan efterfrågas då många externa parter, t.ex. banker, inte vet vad dessa innebär. För en del företag hade dessa tjänster annars kunnat vara perfekta.

Som revisorer erbjuder vi även revisionsnära tjänster såsom t.ex. bokförings-, deklarations-, värderings- eller andra rådgivningstjänster. Det finns för övrigt regler kring hur och när dessa tjänster får erbjudas revisionskunder utan att det inverkar på revisorns oberoende. Det vore ju t.ex. riskfyllt att en revisor ska granska räkenskaper som samma revisor tagit fram helt på egen hand.

Nu när detta förtydligats så kan vi gå vidare. Detta inlägg tar alltså sikte på vilka de största fördelarna är med att ha en vald revisor för sitt företag, även om delar av dessa självklart kan uppnås även med en revisor på konsultbasis eller via revisionsnära tjänster:

1. Bolaget får en kvalitetsstämpel = revisionsberättelsen – Detta gör att ägarna, kunder, leverantörer, kreditgivare m.fl. intressenter kan känna sig tryggare kring hur bolaget sköts och att allt går rätt till. Detta ger i sin tur en tryggare tillvaro, mer affärer och bättre villkor. Sedan tidigare är det känt att bolag med valda revisorer och med revisionsberättelser enligt standardutformning (rena revisionsberättelser) får högre rating hos kreditvärderingsinstitut. Det är även mycket sannolikt att Skatteverket vid urval av vilka bolag som ska få skatterevision tar hänsyn till huruvida det finns en vald revisor eller inte. Detta är den absolut största fördelen!

2. Revisorn som bollplank – Ägare, ekonomichef m.fl. som har direktkontakt med revisorn får en kontaktperson att ställa frågor till och bolla idéer med som är lagstadgat insatt i företaget och har erfarenhet från flera andra företag och branscher. Detta är nyttigt i flera olika skeenden i företag som lever i en föränderlig tillvaro. T.ex. kan konsultationer kring omstruktureringar, förvärv, värdering, beskattning m.m. vara värdefulla och ibland kan det bara vara nyttigt att ha någon som ifrågasätter vad som händer i företaget för att ytterligare kunna driva tillväxt och lönsamhet.

3. Revisorns nätverk – Revisorer omger sig med mycket folk från olika branscher och rätt revisor delar med sig av sitt nätverk eftersom alla vinner på det. Om du inte har gjort det ännu, så ställ frågan till din revisor nästa gång du letar efter en särskild kompetens. Jag rekommenderar flera gånger i månaden kontakter, kunder och potentiella kunder att vända sig till personer i mitt nätverk som jag tror kan göra nytta för dem, och i de flesta fall leder detta till kanonsamarbeten! Detta ger mig vetskapen om att min kontakt får ett bra bemötande samt rätt kompetens och i gengäld får jag ett mer levande nätverk.

När är det då lämpligt att INTE ha någon revisor? En motsatstolkning av ovanstående fördelar ger för handen att ett välskött stabilt mindre bolag i en oföränderlig och ej konkurrensutsatt miljö/bransch som har få ägare samt är utan banklån, skulle rekommenderas att köra sin verksamhet utan vald revisor. Nu tycker du förmodligen att jag målar upp ett omöjligt scenario med enda mål att sälja mig själv, men jag har faktiskt jobbat med flera av dessa bolagen i samband med att revisionsplikten för de allra minsta bolagen slopades 2010. Jag är väldigt glad att dessa bolag slipper revision idag, för det var verkligen helt meningslöst! En duktig ekonomiansvarig eller Auktoriserad redovisningskonsult räcker gott och väl i dessa fall.

Eftersom jag själv är revisor är det förstås förutsägbart att jag bara skriver om fördelarna med att ha revisor. Nackdelarna brukar ofta enbart handla om kostnaden för revisionen, och denna är förstås mest konkret och kännbar för de allra minsta företagen. Denna kostnad kommer dock att komma i annan form utan revision, vilket jag skrivit om här. Jag har ibland påpekat att ett bortval av revisorn enbart p.g.a. kostnaden är som att kissa på sig – det är varmt och skönt i början men sen börjar du frysa och lukta illa. Kör därför endast din verksamhet utan revisor om du uppfyller kriterierna i ovanstående stycke! Andra nackdelar med revision är t.ex. att det blir svårare att fuska med bokföringen eller att utföra andra lagbrott samt att företagsledningen åtminstone årligen kan utsättas för en del obekväma frågor.

Om du vill byta revisor eller välja en revisor till ditt företag så ta kontakt med den revisor som passar dig bäst och be dem hjälpa dig. Se min guide här om vad du ska tänka på när du väljer vilken revisor du vill anlita. Om du idag har revisor och vill avregistrera denne så görs det enklast genom Bolagsverkets utmärkta guide.

Jag vill avsluta med ett citat från Johannes Forssberg, som i förra veckan skrev i Expressen att ”Revisorerna är bra för Sverige”:

”En ordentlig revisor kontrollerar att bolaget inte sopar smutsen under mattan, att dess redovisning inte förskönar och förtiger.”

sweep-under-rug

Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!