Vad händer med 3:12-reglerna?

Jag har ju tidigare skrivit en hel del om de föreslagna förändringarna i 3:12-reglerna. Jag har valt att hålla låg profil efter det inlägget skrevs då det varit turer fram och tillbaka huruvida förslaget skulle förändras, slopas eller lagstiftas om. Nu har det dock kommit mycket intressanta nyheter.

I en debattartikel på DN Debatt den 26 augusti 2017 så har finansminister Magdalena Andersson, biträdande finansminister Per Bolund och den ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson uttalat sig om förslaget. Då den borgerliga oppositionen samt Sverigedemokraterna motsatt sig detta och med majoritet kunnat rösta ned regeringens budget så har de nu alltså valt att inte gå vidare med förslaget.

Några experter jag pratat med menar att det fortfarande skulle kunna komma turer i denna process, men just nu gäller alltså inte några av de föreslagna förändringarna utan de tidigare 3:12-reglerna. Skattesatsen på 20% istället för 25% kvarstår t.ex. Jag kommer inom kort leverera en uppdaterad version av mitt populära inlägg här på bloggen avseende kvalifikation av löneunderlagsregeln (likt det för 2016) för att maximera sitt utdelningsutrymme med 20% kapitalbeskattning för utdelningar som tas ut 2018.

Det är därmed också fortsatt så att man ska iaktta försiktighet med att fatta beslut p.g.a. detta eller andra dimridåer utan invänta eventuella fastställda besked. Här är det kanske inte läge att beskylla vissa rådgivare för oförsiktighet då flera gått ut med att man ska tömma sina K10-blanketter under 2017. Det är egentligen inte heller mitt område att spekulera i om detta hela tiden varit regeringens avsikt då även dimridåer genererar skatteintäkter från oförsiktiga.

Vad är utomståenderegeln?

Vad är egentligen utomståenderegeln inom beskattning? Begreppet har med 3:12-reglerna att göra, och kräver viss utredning för att få rätt på. För dig som företagare kan det få rejäla skattekonsekvenser att inte ha koll på dessa regler!

I grund och botten handlar det om hur utdelning från och vinst vid försäljning av andelar i fåmansföretag ska beskattas. Som huvudregel beskattas vanligen dessa två inkomstkällor med en kombination av tjänstebeskattning (30-57%) och kapitalbeskattning (20-30%). I de fall man inte har sparade gränsbelopp så beskattas man alltså som vid löneuttag. Läs mer här om hur du ökar ditt sparade gränsbelopp.

Vid tillämpning av utomståenderegeln menar lagstiftaren att allt istället ska beskattas med 25%, vilket förstås kan vara väldigt lönsamt! 

Reglerna för denna tillämpning finns bland fåmansföretagarreglerna i Inkomstskattelagens 57 kap. 5 § och är egentligen ganska enkla och kortfattade. De lämnar dock en del öppet för tolkning. Kortfattat lyder definitionen att om någon utomstående (ej närstående) äger 30% eller mer av företagets andelar och ej är verksam i betydande omfattning (passiv) så är ALLA aktier att anse som okvalificerade (25% skatt). Förhållandet ska dessutom ha förelegat under innevarande plus fem beskattningsår, vilket det nyligen tvistats om.

Grundtanken med denna lagstiftning är att om det finns en så betydande utomstående som får del av företagets utdelningar, vinster m.m. så menar man att det inte finns anledning att beskatta övriga delägare med tjänstebeskattning.

Det är som ni förstår ganska lätt att hamna fel i dessa regler, så jag råder er att ta hjälp av en skattekonsult vid tillämpning i er företagsstruktur.

Detta är inlägg 48 av 100 i min #blogg100-medverkan.

utomstående

Varför skatt?

Skatt har ju de flesta hört talas om, men varför betalar man egentligen skatt?

Lite bakgrund först. Skatt är staters inkomstkälla. Genom att lagstifta om beskattning så ser staten till att de få in pengar att driva staten på ett sätt som den och, vid demokrati, dess medborgare önskar. Detta inkluderar särskilt investeringar i välfärd, som är invånarnas upplevda trygghet och möjlighet till livet de vill leva.

Det finns olika typer av skatteintäkter. De vanligaste i Sverige är inkomstskatt på arbete (ca 60%), moms/konsumtionsskatt (ca 30%) och övriga skatter som kapitalskatt, punktskatter m.m. (ca 10%). År 2013 var de totala skatteintäkterna för den svenska staten ca 1.600 miljarder kronor, eller 1.600.000 miljoner kronor, eller 1.600.000.000.000 kronor.

Hur används då dessa? Jo, ungefär såhär:

  • 43% – Socialt skydd (pension, sjukpenning, barnbidrag, studiebidrag, föräldrapenning m.m.).
  • 14% – Utbildning.
  • 13% – Sjukvård.
  • 12% – Offentlig förvaltning.
  • 18% (Resten) – Infrastruktur, militär, polis, brandkår, rättsväsende, bibliotek m.m.

Vill du ha mer detaljer? ekonomifakta.se har en bra sajt där man bl.a. kan se hur mycket man betalar i skatt och till vad det går. Det finns mängder av intressanta tabeller att fördjupa sig i för att få bättre kunskap om skatt i Sverige och i resten av världen.

Detta är inlägg 16 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Treasure_Chest_PNG_Clipart_Picture