Apportemission

Kan man bilda ett bolag utan att sätta in pengar som aktiekapital? Kanske en bil… ? Ja, det kan man faktiskt.

Jag har skrivit flera inlägg om bildande av aktiebolag och som Bolagsverket beskriver på denna länk så är det fullt möjligt att betala aktiekapitalet med egendom istället för pengar.

Apportemission, som bildning av aktiebolag med egendom som aktiekapital heter med ett annat ord, är ett av några tillfällen som kräver ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor – oavsett om bolaget bildas med en vald revisor eller ej. Styrelsen ska redogöra bl.a. för värdet av egendomen samt hur den tillförda egendomen kommer att vara till nytta för företaget, och det är det jag intygar genom att bl.a. inhämta värderingsintyg eller annat som kan styrka styrelsens redogörelse.

Det låter väl utmärkt? Njäe. Jag brukar faktiskt avråda kunder från att bilda bolag på detta sätt, trots att det annars vore ett ypperligt tillfälle för mig att tjäna ett par tusenlappar på ett relativt enkelt intyg. Anledningen till avrådandet är att bolaget ofta behöver pengarna för att sätta igång verksamheten. Om man inte har pengarna själv är det bättre att låna dem av banken då räntekostnaden (särskilt idag!) sannolikt är lägre än mitt arvode för intyget. Genom detta får bolaget 50.000 fräscha kronor att röra sig med, vilket ofta ändå är i minsta laget när man drar igång sin verksamhet. Behöver man sedan den tänkta apportegendomen i bolaget kan man sälja in den när bolaget är bildat.

I vissa fall kan man kanske tänka sig att apportemission skulle kunna vara aktuellt ändå. Jag tar gärna en diskussion med dig om detta, så tveka inte att kontakta mig via denna länk (eller längst ned på sidan) om du har frågor.

Detta är inlägg 12 av 100 i min #blogg100-medverkan.

apportegendom

Hur mycket ska man sätta av till periodiseringsfond?

Att sätta av vinster till periodiseringsfond är ett bra sätt att skjuta på skatten och kunna använda pengarna till annat. Hur mycket ska man då sätta av?

Jag skrev ett inlägg om hur man kan sänka sin skatt i bokslutet för några månader sedan, som blev populärt. Periodiseringsfonden är en s.k. obeskattad reserv och ofta en av de sista transaktionerna man gör i bokslutet för att påverka årets beskattning.

Först och främst är det intressant att veta hur mycket man FÅR sätta av. Aktiebolag får sätta av 25% av sin skattemässiga vinst. Den skattemässiga vinsten är vinsten före skatt justerat för eventuella poster som inte är skattepliktiga alternativt ej avdragsgilla. Avsättningar får man göra under maximalt 6 beskattningsår, sen måste de återföras till beskattning. Detta ger ju utrymme för ett ganska stort ”lån” över några år.

Man ska känna till att det inte är gratis att ”låna pengar av staten”, vilket ju en avsättning till en periodiseringsfond faktiskt innebär för den skatt man skjuter på. Räntan man betalar sker i form av att man tar upp en schablonintäkt i sin skatteberäkning. Schablonintäkten är baserad på statslåneräntan och idag därför mycket låg ur ett historiskt perspektiv. Den uppgår till 1,5% av de ingående periodiseringsfonderna för beskattningsåret. 

När man nu känner till hur mycket man får lov att sätta av samt vilken beräknad räntekostnad det kommer att medföra så kan man börja överväga kring nyttan för bolaget med att frigöra denna likviditet. Kan man få avkastning på pengarna som är större än den beräknade räntan (här 1,5%) så är det ekonomiskt gynnsamt att göra avsättningen. 

Glöm dock inte att periodiseringsfonderna en dag ska återföras! Det ligger ju faktiskt en rätt stor skatteskuldsdel i dessa, och de ska betalas det året de återförs.

Pengar