Fastighetsfrågor

Som revisor är man ofta inblandad i frågor rörande fastigheter. Det kan vara vid köp av en fastighet eller vid försäljning av en befintlig. Ofta är detta frågor som rör redovisning, beskattning och förvaltning.

Jag tänkte dela med mig lite av vilka typer av frågor vi ställs inför i samband med detta. Frågorna aktualiseras inte sällan vid transaktioner med fastigheter, men även i andra sammanhang konsulterar kunderna oss kring deras fastigheter.

Värde av fastighet

Över tid har fastigheter ofta varit en god investering för företag och ett bra komplement till en ordinarie verksamhet. Man brukar få en ganska stabil avkastning på en bra reglerad marknad och till det brukar man kunna vänta sig en värdestegring.

När en fastighet i ett bolag ska avyttras eller t.ex. uppskrivning av den ska göras i bokföringen brukar man anlita en värderingsman för att bedöma fastighetens aktuella värde, eller marknadsvärdet. Marknadsvärdet ska sedan ställas mot dels det skattemässiga värdet, men även det bokföringsmässiga värdet. Det är viktigt att hålla isär dessa tre olika värden då de kan ge väldigt olika utfall vid olika typer av beräkningar, och inget av dessa värden ska heller blandas ihop med taxeringsvärdet. Det brukar inte vara några problem att hålla isär marknadsvärdet och de övriga två, men däremot har vi ofta stött på fall där kunden varit osäker på skillnaden mellan det bokföringsmässiga och det skattemässiga värdet på fastigheten. Detta kan leda till oönskade effekter i beskattningen och/eller i redovisningen.

Det kan uppstå bokföringsmässiga och skattemässiga skillnader i värderingen av fastigheter då olika regler gäller för hur dessa får värderas. Avskrivningar är ett typfall där det i bokföringen kan vara lämpligt att skriva av en fastighet på 25 år (4%) medan det skattemässigt är fastställt att fastigheten ska skrivas av på 50 år (2%). Skattemässiga avskrivningar på fastigheter sker utifrån fastighetens typkod vilken framgår av fastighetstaxeringen. Här finns en bra länk till Skatteverkets regler avseende värdeminskningsavdrag på näringsfastigheter. Även reglerna kring förbättringsutgifter, reparationer och andra arbeten kan leda till skillnader mellan redovisning och beskattning, så där uppmanar jag till försiktighet.

Köp av fastighet

Några saker att tänka på kring köp av fastigheter:

Lagfart – Vid köp av fastighet ska lagfart tecknas inom tre månader.

Stämpelskatt – Stämpelskatt utgörs av 1,5% av fastighetens värde om en fysisk person köper den, 4,25% (höjt från 3% 2011) gäller för juridisk person. Fastighetens värde avser då taxeringsvärdet (året före det år då lagfart beviljas) eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än båda dessa värden anses fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Lagfart och stämpelskatt aktiveras i redovisningen med fastigheten.

Pantbrev – Kostnad för pantbrev (2%) kostnadsförs normalt, men kan även aktiveras om det kan anses vara värdehöjande eller en tillgång för en framtida köpare. Generellt tillämpar vinstdrivande bolag direktavskrivning och förlustdrivande bolag aktivering, av skatteskäl, men om det är i större omfattning (flera fastigheter) gäller det att vara konsekvent.

Markvärde i redovisningen fastställs vid inköp utifrån andel mark enligt taxeringsvärde multiplicerat med total köpeskilling (inklusive lagfart).

Försäljning av fastighet och fastighetspaketering

Vid försäljning av fastigheter brukar frågan om vilket resultat som genereras vara central, men även i vilken form försäljningen ska ske brukar vi konsultera kring.

Beräkningen av resultatet vid försäljningen utgår som ovan utifrån det skattemässiga och det bokföringsmässiga värdet. I de fall man tillämpat skattemässiga avskrivningar i bokföringen är det ofta inga problem att beräkna resultatet och skatteeffekten, men i annat fall är det viktigt att se upp.

Inte sällan paketerar man fastigheten inför en försäljning och säljer aktierna i bolaget istället för fastigheten. Vi är ofta behjälpliga i sådan paketering avseende vilka värden som ska användas, vilken formalia och vilka avtal som krävs o.s.v. Fördelen med paketering är att försäljning av dotterbolagsandelar, s.k. ”näringsbetingade andelar”, är helt skattefria.

Vinster vid försäljning av fastigheter beskattas utifrån den skattemässiga vinsten (köpeskilling minskat med skattemässigt värde) medan förluster är avdragsgilla inom den s.k. ”fastighetsfållan”. Här är det också viktigt att vara med på beskattningskonsekvensen. Redovisningsmässigt är det centralt att inte orsaka bolaget en förlust som hotar det egna kapitalet i bolaget så att bolaget hamnar i kontrollbalansskyldighet.

Övriga frågor

Andra frågor där revisorer brukar bli konsulterade är bl.a. kring moms, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Det finns en ständigt pågående politisk diskussion om fastigheter och vissa justeringar sker nästan årligen i fastighetsbeskattning så det gäller att vara påläst. Jag har tidigare skrivit om skatteplanering, och vidhåller fortsatt att man självklart ska betala skatt men inte p.g.a. att man inte är insatt i reglerna utan utifrån gällande regelverk.

Om ni har några funderingar kring er fastighet och om ni t.ex. kan tjäna på att paketera den så ta kontakt med mig. Det gäller förstås även om ni har några frågor kring bokföring eller deklaration avseende er fastighet.

Detta är inlägg 99 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fastighet

Koncernrapportering

Vi får ibland uppdrag att bistå med företags koncernrapportering.

Det är särskilt vanligt att företag som ägs av större koncerner har rapporteringskrav på sig där de med olika intervaller, ofta månadsvis, ska rapportera till sitt moderbolag.

Vi har varit behjälpliga med denna typ av rapportering och även att bygga upp rutiner kring hur rapporteringen ska ske. I flera fall har det krävts omräkning av redovisningen för att anpassas till redovisningsregelverket i moderföretaget.

Om ni behöver hjälp med detta har vi erfarenheten, så bara hör av er så hjälper vi er att få rutiner för att göra detta eller bistår med att göra det.

Detta är inlägg 89 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det blåser friska vindar och en ny revisionsstandard är på väg att födas! Jag har fått möjligheten att vara en del av detta (se bildtext nedan) och tänkte berätta lite om vad som är på gång.

God revisionssed idag

Som jag skrivit om tidigare styrs god revisionssed av ett regelverk som branschen kommit överens om som heter ISA (International Standards On Auditing). Som framgår i inlägget är ISA också väldigt omfattande och sedan det infördes skarpt 1 januari 2011 har debatten om dess utformning pågått.

Kort bakgrund

För att nämna lite bakgrund om ISA så är det alltså en internationell revisionsstandard som används i många länder i världen för revision av såväl stora som små företag. ISA implementerades egentligen redan genom RS (Revisionsstandard i Sverige) som var en svensk översättning, och tillämpning, av ISA-regelverket. Från 2011 bestämdes dock att regelverket helt skulle harmoniera med ISA och en direktöversättning gjordes, vilken enligt undertecknad är oerhört formaliserad och svårläst.

ISA allt för omfattande

För mig som är relativt ny i branschen (snart 10 år), och som fick detta redan delvis genom högskolestudierna, så har ISA blivit vardag. Men jag har träffat på många revisorer som varit längre än mig i branschen som menar att ISA tar glädjen ur revisionen då mindre och mindre förtroende ges till revisorn och mer och mer arbete utförs genom att istället fylla i checklistor och uppfylla skall-krav (491 stycken!) som egentligen inte är relevanta för uppdraget. Det säger ju sig självt att ett regelverk som är tänkt att hantera revisionen i bolag som H&M, Volvo och Ericsson stöter på problem när det ska tillämpas på Lilla Aktiebolaget i Sverige AB med två anställda. 

600 sidor blir till 20 sidor

Som botemedel till detta kommer nu SASE (Standard for Audit of Small Entities)! Den goda revisionssed som tolkas i ISA och som där avhandlas på ca 600 (!) sidor har i första utkastet av SASE blivit 20 (!) sidor. Trots detta ska en revisionsberättelse, för huvuddelen av små företag, kunna avges med samma säkerhet som tidigare – och med en ökad tillit till revisorns professionella bedömning.

Fortsatt arbete

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) och FAR arbetar just nu intensivt med att få genom denna revisionsstandard. Man har en mycket ambitiös och målinriktad tidplan och hoppas kunna få genom SASE redan 2016/2017. Dan Brännström skriver lite mer på sin blogg om arbetet med denna standard och arbetet med att få den accepterad hos olika instanser i Norden (och även i Världen). Inom kort är tanken att standarden ska gå ut på remissrunda till olika intressenter och min förhoppning är att de ser detta lika positivt som branschen.

SASE är bra för Världen!

Detta är inte bara bra för revisorerna och branschen. Jag vill påstå att det framförallt är bra för kunderna som inte längre kommer behöva betala för överdriven formalia utan istället kan få det mervärde de förtjänar av inspirerade och professionella revisorer som kan deras verksamhet.

Revisionerna kommer att bli mer företagsanpassade och ännu bättre vilket kommer att ge ytterligare smörjmedel för företagandet vilket gör denna revisionsstandard bra för hela Sverige (och Norden – och sen kanske Världen?). Nåja, kanske lite överdrivet, men som ni förstår är detta ett gigantiskt kliv i rätt riktning som jag och många med mig är mycket positiva till!

Jag kommer att dela med mig mer av detta arbete så fort jag nås av nyheter.

Detta är inlägg 80 av 100 i min #blogg100-medverkan.

SASE

(Den 22 april träffades en svensk fokusgrupp för att diskutera SASE i syfte att lyfta fram och bearbeta möjligheter och utmaningar med SASE. Här syns några av ”Twitter-revisorerna”, med Twitter-länkar, Bengt Skough (arbetar med revisionsfrågor för mindre företag hos FAR), Dan Brännström (generalsekreterare i FAR), Lars Ekman (Infälld, revisor på PwC i Umeå), Kim Lavin (jag…) och Erik Emilsson (VD på Revideco))