Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Vill du välja bort din revisor? Fundera lite på det… (Ja, jag är jävig igen. Ta informationen med en skål salt!)

Det har cirkulerat rykten ett tag att ett bortval av revisorn kan ge sänkt kreditrating, och här bekräftas en del av det, och visst finns det fog att misstänka att det är så det kommer att bli även hos andra kreditvärderingsbolag:

http://www.driva-eget.se/slopad-revisor-kan-sanka-ditt-kreditbetyg-9058261

Inte bara kreditgivare utan även Skatteverket och andra intressenter kommer att dra öronen åt sig om inte en revisor gått genom dina räkenskaper innan de presenteras. Tror du att det är en slump att det nu finns en kryssruta i inkomstdeklarationen om huruvida årsredovisningen reviderats eller ej? Nej!

Din revisor och dennes revision och andra tjänster (det finns ju smalare och billigare tjänster än den fullständiga revisionen) har många mervärden för ditt bolag och gör att du sparar pengar på annat håll samt kan sova tryggare om nätterna. Detta gäller förstås inte alla bolag, men de allra flesta. Vi som revisorer måste bara bli betydligt bättre på att kommunicera detta för att inte behöva hamna i diskussioner om våra ”höga” timpriser. Mitt mål är alltid att försöka motivera kostnaden och försöka beskriva VARFÖR jag utför vissa revisionsåtgärder som för en oinsatt kan verka helkonstiga.

Fråga gärna mig om ni undrar varför er revisor gör som han/hon (tänker inte använda ”hen” – någonsin) gör, när ni är osäkra, så ska jag försöka förklara det för er!

Baker Tilly Höganäs

Lite reklam på bloggar verkar ju ligga i tiden… så:

Den 15 oktober öppnar Baker Tilly ett nytt kontor i Höganäs! Så söker ni revisor, någon som sköter er redovisning eller ekonomisk rådgivare i Höganäs eller i Helsingborg finns nu Baker Tilly som alternativ på båda orter.

Mer information kommer att följa på www.bakertillyhöganäs.se inom kort. Passa på att gå in och Gilla på http://www.facebook.com/BakerTillyHoganas för att hela tiden få den senaste informationen i ert Facebook-flöde.

Kontrollinventering av varulager

Som jag skrev i ett tidigare inlägg om räkenskapsår m.m. så krävs i min bransch viss planering inför varje väsentligt månadsskifte.

En intressant kontroll jag gör avser ett bolags varulager. Bolag (som redovisar enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna råd) som har varulager är skyldiga enligt Bokföringslagen och Lag (1955:257) om inventering av varulager för inkomstbeskattningen att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt de redovisningsregler som finns i Bokföringsnämndens Allmänna råd 2000:3 (som är en förlängning av Redovisningsrådets rekommendation (RR) 2:02). Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501 ska revisorn delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering av varulagret för att kunna säkra varulagrets existens och kontrollera de rutiner som rör varulagret.

Detta gäller dock inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. En revisionsmässig tumregel är att om en tillgång utgör mer än 10% av balansomslutningen så är det en väsentlig balanspost. Det finns undantag från denna tumregel då ett bolag t.ex. har en väldigt balanstung tillgång, som t.ex. en fastighet. Då kan varulagret förstås vara en väsentlig balanspost även om det inte uppgår till 10% av balansomslutningen. 

Vid en kontroll av mitt planeringsverktyg ser jag att av de ca 50 uppdragen jag arbetar med så har ca 10 stycken bokslut i augusti. Av dessa 10 har 4 stycken vid föregående års bokslut ett väsentligt varulager i sin balansräkning.

När jag gjort mitt urval kontaktar jag lageransvariga hos dessa 4 bolag och förhör mig om hur den aktuella lagerredovisningen ser ut samt när de planerat sin inventering. I vissa fall kan ju t.ex. lagret vara avyttrat under året vilket medför att varulagret ej kommer att vara en väsentlig balanspost vid årets bokslut, och då är det ju inte heller någon mening att kontrollinventera. I annat fall bokar vi en tid för när jag kommer till dem.

Väl på plats brukar jag få en lagerlista, ofta handskriven då den ej hunnit renskrivas ännu i detta skede. Jag brukar inleda besöket med en kort intervju om vilka rutiner som finns kring inventeringen, om några förändringar inträffat mot föregående år samt om det är OK att jag fotograferar varulagret för att ge ytterligare tyngd till mitt revisionsbevis. Därefter låter jag den lageransvariga visa mig runt och jag väljer ut några artiklar från lagerlistan för att stämma av mot det fysiska varulagret. Sen gör jag en omvänd kontroll och väljer ut några artiklar från det fysiska varulagret som ska stämma mot lagerlistan. Jag försöker utgå från de större värdena i lagerlistan samt det som ser dyrbart ut i det fysiska lagret för att säkra så stor del av tillgångsmassan som möjligt.

Om jag finner några avvikelser i detta skede ställer jag frågor löpande. I annat fall avslutar vi vårt möte. Därefter sammanställer jag informationen i ett standardiserat dokument med bilderna jag tagit som bilagor. Allt som allt brukar kontrollinventeringar ta 1-4h beroende på avstånd till och storlek på varulagret samt förstås mängden avvikelser. Men dessa timmar är väl investerade då det annars hade varit mycket svårare för mig, och mycket mer tidskrävande (=dyrt), att säkerställa balansposten.

Kontrollinventering av varulager tycker jag är ett av de roligaste momenten i mitt yrke. Dels ger den ytterligare en kontakt med min kund, i vilken mycket intressant och viktig information kan vädras, och dels ger den mig ett revisionsbevis som är så tungt som något innan revisionsberättelsen ska avges. Varulager är normalt en post som är svårreviderad, men med en väl genomförd inventering och kontrollinventering underlättas revisionen avsevärt. Sen ser jag det även som en stor bonus att jag får möjligheten att komma ut och träffa de människor samt se de varor och den verksamhet som genererar pengarna och siffrorna för företaget.

Sämre årsredovisning utan revisor

Bolagsverket konstaterar enligt en artikel på Ekonomisverige.se att sämre kvalitet på årsredovisningar och förseningar beror på att fler väljer bort revisorn och redovisningskonsulten.

FAR’s ordförande Anders Bäckström kommenterar i artikeln:

– Att anlita en redovisningskonsult eller revisor i de minsta bolagen kostar inte mer än de kostnader företagaren ådrar sig till följd av bristande regelefterlevnad. Många av de företagare som valt bort sin revisor kommer nog att ångra sig när det står klart för dem att de gjort sig av med budbäraren, säger Anders Bäckström.

Som revisor är jag självklart väldigt partisk när jag håller med om ovanstående, men jag är också mycket positiv till denna förändring som ägt rum som medfört att mindre bolag, som ej uppfyller ett antal villkor, kan besluta att välja bort revisorn. På sikt diskuteras också höjda gränsvärden för lagstadgad revision och jag tror att det är positivt på lång sikt med valfrihet!

Dels innebär förändringen att, om man bara ser till denna, i tid räknat, relativt lilla andelen av bolag i vår kundstock, att man som företagare får ett eget val vilket många kan dra fördel av, men dels innebär det även att vi som revisionsbolag får arbeta med kunder som aktivt valt att få sin årsredovisning reviderad. Jag ska ärligt säga att jag arbetat med en del bolag före denna förändring där jag känt mig helt meningslös och t.o.m. som en börda för bolaget. Det har handlat om små bolag, där ledningen (ofta en ensam ägare) haft bra kontroll över verksamheten och dess administration, som ibland även varit helt skuldfria och t.ex. varit på väg att avvecklas eller varit vilande.

Det värsta jag vet är att inte tillgodogöra bolaget/ägarna/intressenterna någon nytta och samtidigt ändå ta betalt för det.

Räkenskapsår, god revisorssed och god revisionssed

Det börjar närma sig den siste augusti. Trots att denna revisorn har semester börjar redan planeringen inför vad som komma skall kring månadsskiftet.

Jag kommer inom kort att beskriva några av de mer intressanta momenten jag gör inför vissa månadsskiften i detalj, men först vill jag ge lite bakgrund till vilka månadsskiften som är särskilt intressanta samt vilka lagar och regler jag förhåller mig till i mitt arbete. Jag hoppas att detta sedan kan ge en bättre förståelse för vilka specifika granskningsinsatser som görs under revisionens gång och varför.

Bakgrund månadsskifte / räkenskapsår

Större delen av de bolag jag arbetar med avslutar sitt räkenskapsår med bokslut för kalenderåret, den 31 december, men några bolag har valt att istället tillämpa ett så kallat brutet räkenskapsår. Genom ändringen i Bokföringslagen som trädde i kraft den 1 januari 2011, och som var en del av den borgerliga regeringens proposition om Enklare redovisning, kan man numera bryta sitt räkenskapsår vilken månad man vill. Tidigare har främst bokslut per den 30 april, 30 juni & 31 augusti tillåtits. Majoriteten av de kunder jag arbetar med som har brutna räkenskapsår ligger därför fortsatt kvar som ”fyror”, ”sexor” eller ”åttor” som jag och mina kollegor i branschen kallar dem. Det kan finnas flera olika anledningar till att ha ett brutet räkenskapsår. Några av de jag arbetar med har t.ex. en stor del av sin försäljning i julhandeln och föredrar därför att inte stänga sitt räkenskapsår just då eftersom bl.a. den administrativa delen av verksamheten redan är fullt sysselsatt med löpande arbetsuppgifter.

Bakgrund god revisorssed / god revisionssed

En av de mest grundläggande bestämmelserna för hur jag ska arbeta som revisor är Revisorslagen. I denna framgår vilka mina skyldigheter är och en stor del av min praktiska vardag stadgas i 19 §: ”En revisor skall iaktta god revisorssed”. Vad är då god revisorssed? Vår branschorganisation FAR arbetar löpande med att ta fram de yrkesetiska regler vi har att förhålla oss till i vårt arbete och där ingår även den goda revisorsseden, bland andra intressanta regler såsom t.ex. revisorns tystnadsplikt. Den goda revisorsseden innebär bl.a. att jag alltid ska uppträda med ett gott omdöme och verka för att lagar inte överträds på något sätt. Den goda revisorsseden gäller alltså generellt och inte för specifika revisionsuppdrag.

Då jag främst arbetar med aktiebolag så är en av de lagar jag arbetar mycket med självklart Aktiebolagslagen. I denna framgår, i 9 kap. 3 § om revisorns uppgifter, att: ”Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.” Vad är då god revisionssed? FAR uttrycker begreppet enkelt genom att ”god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme”. Den goda seden styrs i sin tur av vår revisionsstandard som från den 1 januari 2011 heter ISA (International Standards on Auditing, tidigare RS – Revisionsstandard i Sverige). ISA är en översättning av en internationellt gällande revisionsstandard och i denna framgår mer handgripligen hur vår arbetsinsats ska göras.

Mer om särskilda moment från ISA kopplat till övrig lagstiftning följer inom kort. Härnäst kommer jag t.ex. att redogöra för ett intressant revisionsbevis (ISA 500) genom kontrollinventering av varulager och kontanter.

Test iPhone/iPad

Hej,

Testar att skriva inlägg från min iPhone. Då min andra dotter, Ida, föddes igår så är jag på BB. Just nu sover hon och då blir pappa lite rastlös och testar detta.

Detta är Ida: Webbisar Helsingborg

Och så en bild:

20120805-130729.jpg

Det förlängde, som planerat, ”semestern” med 10 pappadagar 🙂

Mvh Kim

Revisor Helsingborg

Hej!

Här kommer inom kort att läggas upp en, förhoppningsvis intressant, blogg kring mitt arbete som revisor i Helsingborg och de äventyr jag stöter på i min vardag. Jag har även lite andra intressanta idéer som kommer att vädras flitigt framöver.

Jag, Kim Lavin: http://dooid.com/kimlavin
Min arbetsplats, Baker Tilly Helsingborg: http://www.bakertillyhelsingborg.se

Håll tillgodo! Jag har många veckors semester kvar så detta kan bli riktigt bra 🙂

Med vänliga hälsningar,
Kim Lavin