Jag tänkte reda upp lite i titeldjungeln kring oss revisorer då jag, bara på sistone, från flera håll hört att de olika titlarna skapar förvirring.
Vilka titlar finns och hur når man dem?
Det finns idag tre olika kategorier av kvalificerade revisorer. Kvalificerade revisorer är revisorer som får lov att skriva under en revisionsberättelse för ett företag. Dessa kategorier är:
- Godkänd revisor med revisorsexamen
- Godkänd revisor (utan revisorsexamen)
- Auktoriserad revisor (utan ELLER med revisorsexamen)
Tillägg/ändring 1 juni 2013: Alla godkända revisorer som avlagt revisorsexamen är nu auktoriserade, se mitt nya inlägg här.
Sen finns det dem som kallar sig för enbart ”revisor”. Detta är ingen skyddad titel likt de tre ovanstående, vilket innebär att vem som helst kan få kalla sig det. Revisor eller revisorsassistent brukar personer som arbetar med revision kalla sig till dess att de avlagt revisorsexamen. Först då får man skriva under revisionsberättelser. Att avlägga revisorsexamen innebär i praktiken att man ansöker om att få skriva ett prov som äger rum under två dagar. Har man sen 75 poäng av 100 möjliga eller mer så får man sin titel ”Godkänd revisor med revisorsexamen”. För att få avlägga revisorsexamen finns relativt gedigna förkunskapskrav som bl.a. omfattar 3 års teoretisk utbildning vid svenskt universitet eller högskola (inom särskilda ämnen) samt minst 3 års praktisk utbildning (arbetslivserfarenhet inom revision) under handledning av en godkänd eller auktoriserad revisor. I praktiken krävs 4-5 års arbete som revisor/revisorsassistent för att nå 3 års arbete med revision då arbetet innebär många andra konsultativa moment som inte är revision.
Godkänd revisor (utan revisorsexamen) är man om man blivit kvalificerad enligt de regler som fanns tidigare som inte krävde att man var tvungen att avlägga revisorsexamen. Detta är ej längre möjligt att uppnå och de som innehar titeln fasas på sikt ut om de inte väljer att avlägga revisorsexamen enligt ovan.
Auktoriserad revisor (utan ELLER med revisorsexamen) är man om man blivit kvalificerad revisor enligt de regler som fanns tidigare som inte krävde att man var tvungen att avlägga revisorsexamen ELLER om man avlagt högre revisorsexamen. För att få avlägga högre revisorsexamen krävsutöver att man avlagt revisorsexamen enligt ovan minst 4 års teoretisk utbildning vid svenskt universitet eller högskola (inom särskilda ämnen) samt minst 5 års praktisk utbildning (arbetslivserfarenhet inom revision) under handledning av en godkänd eller auktoriserad revisor. Auktoriserade revisorer utan avlagd högre revisorsexamen kommer att fasas ut efterhand som de går i pension. Eventuell problematik här är att förstå om din auktoriserade revisor har avlagt revisorsexamen eller ej, vilket faktiskt ej framgår i offentliga register. Det behöver inte innebära någon skillnad i kvalitet, men diskutera gärna med din auktoriserade revisor för att bättre förstå vilken kvalitetssäkring ditt bolag köper.
Vad är det för skillnad mellan titlarna?
Detta förtydligar ju HUR man når titlarna enligt ovan, men vad finns det då för skillnad i praktiken för den som anlitar en kvalificerad revisor av en viss typ? Det korta svaret är egentligen: ”Ingen!” om du väljer mellan att anlita en godkänd revisor med revisorsexamen eller en auktoriserad revisor.
År 2002 kom en ny Aktiebolagslag som bl.a., kortfattat, medförde att även godkända revisorer med revisorsexamen hade behörighet att skriva under revisionsberättelser i stora företag samt i börsnoterade företag. Tidigare hade bara auktoriserade revisorer denna behörighet, men i proposition 2000/01:146 framfördes att skillnaden i kompetens mellan dessa två kategorier av revisorer inte ansågs vara tillräckligt stor, varken den teoretiska eller praktiska kompetensen. Dessa regler gäller än idag och återfinns i Aktiebolagslagen 9 kap. 13 §.
Med detta försvann alltså skillnaden mellan godkända revisorer med revisorsexamen och auktoriserade revisorer. För godkända revisorer utan revisorsexamen innebar det som huvudregel att man inte längre fick revidera större eller börsnoterade företag.
Det kan tilläggas att aktiebolag har en möjlighet att i bolagsordningen anta att bolaget ska ha en eller flera revisorer av en viss typ, där man t.ex. kan kräva att bolaget har en auktoriserad revisor, men detta är ovanligt.
Debatt och framtid på området samt för mig
Samtidigt som det sker en gradvis utfasning av godkända revisorer utan revisorsexamen (och auktoriserade dito, se ovan), då det inte tillkommer nya revisorer i denna kategorin, pågår det en relativt långt kommen debatt om en sammanslagning av titlarna godkänd revisor med revisorsexamen och auktoriserad revisor. De indikationer jag fått är att godkända revisorer med revisorsexamen blir auktoriserade revisorer per automatik om 2-3 år för att undvika begreppsförvirringen samt för att behörigheterna ju är de samma.
Väcker detta ytterligare frågor eller har ni andra funderingar kring företagande eller ekonomi så är det bara att kontakta mig genom valfri kanal enligt länkarna till vänster på hemsidan.
