projektredovisning

Kraftig förlust i projektredovisningen!

Posted on by

Fråga: Vi är ett företag som tillverkar maskiner. Nu har vi fått in och startat ett par stora projekt på en gång. Helt plötsligt är vårt resultat oförklarligt kraftigt negativt! Varför och vad kan vi göra?

Svar: Det kan förstås bero på t.ex. felräkningar i projekten eller fel i bokföringen, men jag skulle tro att det beror på att ni intäktsredovisar enligt alternativregeln i K2/K3. Alternativregeln innebär, lite förenklat, att man vinstavräknar projektet först när det är mer än 95% slutfört.

I ett sådant här läge bör man utvärdera en övergång till huvudregeln istället. Huvudregeln innebär att man istället vinstavräknar projekten löpande med s.k. successiv vinstavräkning.

Huvudregeln innebär normalt lite mer arbete samt en del bedömningar kring färdigställandegrad etc. men ger också en mer rättvisande redovisning. En nackdel i detta är också att det normalt inte går att gå tillbaka till alternativregeln igen, så det finns en del övervägningar att göra.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Genomgång av ekonomiska rutiner och processer

Posted on by

En revisor erbjuder ju många fler tjänster än lagstadgad revision, vilket jag skrivit om tidigare i inlägget ”Revisorns verktygslåda”.

Uppdragen i det inlägget är lite mer formella, men det är också väldigt vanligt att våra kunder ber oss titta på en särskild del av deras företag. Det kan vara t.ex. att hjälpa till att få igång rutinen kring likviditetsbudgetering för att man ska undvika onödiga dyra krediter eller svårigheter med likviditeten. Det kan vara t.ex. att finjustera rutinen för projektredovisning så att rätt personer får rätt beslutsunderlag, uppföljning av lönsamhet m.m.

Eftersom vi kan många verksamheter vet vi också vilka falluckor som finns i företagandet och kan därför hjälpa kunden att riskminimera sin verksamhet och skapa ytterligare lönsamhet framåt. Visst tar vi betalt för det, men vår målsättning är att det ska skapa en trygghet och sannolikt även en lönsamhet som är större än vår kostnad – särskilt i lite större företag där en liten justering kan ge en väldigt stor effekt. Det är detta vi menar med att skapa mervärde.

Vilken rutin kan vi hjälpa dig att finjustera?

Detta är inlägg 81 av 100 i min #blogg100-medverkan.

granskning

Digitalisering/webbaserad redovisning

Posted on by

Letar ni efter en mer digitaliserad tillvaro i ert företagande, redovisning eller annat? Det finns massor av tid att spara på att se över programvarorna som används i verksamheten. Det finns dessvärre också massor av fällor att gå i, så det är viktigt att tänka genom processen, leta upp referenser och utvärdera alternativ.

Vi arbetar med flera olika leverantörer för att erbjuda de mest skräddarsydda digitala lösningarna för våra kunder. Det kan gälla bokföringsprogram, fakturascanning, molntjänster, projektredovisning, löner m.m. Några av de vanligaste leverantörerna vi använder är Visma, Hogia, Fortnox, e-Conomic m.fl.

Hör av er till oss så kan vi rekommendera något som passar för er utifrån vår erfarenhet kring andra nöjda kunder som vi arbetar med.

Detta är inlägg 68 av 100 i min #blogg100-medverkan.

digitalisering

Projektredovisning

Posted on by

Arbetar ditt företag i projektform? Visst hade det varit underbart att kunna få en resultatrapport för varje projekt? Det är inte särskilt svårt!

Förutsatt att man har programvara som stödjer det (kolla med leverantören innan du köper) så är det bara att ange transaktionerna i bokföringen med t.ex. en projektkod/projektnummer. På det viset får du in intäkter, kostnader, arbetade timmar m.m. per projekt och kan då mäta varje projekt för sig. Då kan programvaran hjälpa till att skriva ut rapporter sorterat på projektnummer. Några bra leverantörer jag använt är Fortnox och Visma, men det finns otaliga fler.

Något som kan vara svårt är hur man ska komma igång och vilka principer man ska använda för vinstfördelning, födelning av företagets overhead-kostnader m.m., men ofta går det att utföra med lämpliga schabloniserade modeller. Vi har hjälpt många kunder igång med detta, så tveka inte att höra av er med era funderingar.

Detta är inlägg 52 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Frivillig revision – Revisorns Verktygslåda

Posted on by

Finns det annan revision än lagstadgad revision? Absolut! Vilket passar dig bäst?

Jag skrev ju häromdagen om vad den lagstadgade revisionen är och innebär. Denna revision är reglerad av ISA, som är en revisionsstandard som gäller i stora delar av världen. Utöver denna fullständiga ISA (ISA 700) finns det ett par andra revisioner vi kan utföra på beställning, populärt benämnt som ”Revisorns Verktygslåda”. Dessa verktyg skiljer sig åt beroende på vad kunden och dess intressenter önskar. Ofta är de betydligt billigare än en fullständig ISA-revision.

Jag tänkte redogöra för några av dem lite kort nedan:

SNT 4400 – Granskning enligt särskild överenskommelse

Detta är den enklaste formen av granskning. Det är inte formellt ett ”bestyrkandeuppdrag”, vilket innebär att granskningen normalt ej mynnar ut i ett intyg som är avsett för någon annan än beställande företag. Det går även att inkludera en tredje part till vem man då ställer rapporten, men övriga intressenter kan ej använda slutsatserna i denna rapport. Endast faktiska iakttagelser avrapporteras jämfört med t.ex. en ”vanlig” revisionsberättelse där man intygar att allt, i allt väsentligt, stämmer. Denna revision är perfekt för t.ex. en bank att föreslå för en kund som ej har vald revisor och som redovisar t.ex. en stor post kundfordringar i sin oreviderade årsredovisning. En kvalificerad revisor kan då uttala sig om posten på olika sätt som gör att banken med större säkerhet t.ex. kan bevilja ett lån eller liknande.

ISRE 2400 (ej vald revisor) & ISRE 2410 (vald revisor) – Översiktlig granskning

Denna revision är mer lik en ”vanlig” ISA-revision, och är ett formellt bestyrkandeuppdrag, men med begränsad säkerhet. Det som normalt är ”rimlig säkerhet” eller ”hög men inte absolut säkerhet” är med denna revisionsstandard ”begränsad säkerhet”. Det innebär praktiskt att man i sin revision inte tittar på lika många poster och att man kan släppa felaktigheter något oftare än vid en ISA-revision. Revisionen mynnar ut i en skriftlig rapport som beställaren kan använda gentemot alla motparter. Detta är enligt mig en standard som bör vara tillräcklig för alla intressenter för bolag utan vald revisor. Kostnaden blir lägre, men det finns ändå en extern inblick och säkerhet i att räkenskaperna inte är helt fel.

ISA 800 – Revisionsuppdrag med särskilt syfte

Denna revision överensstämmer med en ”vanlig” ISA-revision, med den skillnaden att den avser ett särskilt syfte. Den har alltså lika hög säkerhet som en normal lagstadgad revision då den utförs på samma sätt samt är avsedd för alla intressenter. Det särskilda syftet kan t.ex. vara en delårsavstämning, en avgränsad del av redovisningen (t.ex. ett projekt, en transaktion eller dylikt) eller annat särskilt ändamål.

Hjälp att välja

Det kan vid första anblick vara svårt att veta exakt vilken form av revision som passar. FAR har i en kommentar bifogat följande flödesschema som tydliggör vilken typ av revision som passar in på ett uppdrag:

FAR_RAMVERK_bild_2

Avslutning

”Revisorns Verktygslåda” lanserades för flera år sedan, men har tyvärr inte blivit så välanvänd. Om det beror på att namnen på verktygen påminner om mer eller mindre giftiga tillsatser i mat eller om revisorskåren inte förstått/förmedlat dem tillräckligt är oklart. Jag tror framförallt på det sistnämnda. Branschen kan göra mer för att få intressenterna att förstå värdet med dessa tjänster. Tjänsterna kan som sagt vara fullt tillräckliga för vissa ändamål och då till ett betydligt lägre pris än en fullständig revision. För inte använder du bazooka för att rensa ogräs?

Detta är inlägg 6 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bazookatomte

Skillnad mellan bokföring och redovisning?

Posted on by

Undrar du vad det är för skillnad mellan bokföring och redovisning? Låt mig reda ut det.

I Mello-tider som dessa kan det vara lite som att fråga vad det är för skillnad på en tonartshöjning och en schlager. Bokföring är en del av redovisningen, men inte tvärtom. Dvs. bokföringen är ett moment i redovisningen.

Bokföring

Begreppet är jämförbart med löpande bokföring. Löpande bokföring innebär att registrera affärshändelser enligt Bokföringslagen, kronologiskt och systematiskt, för att löpande ge en korrekt bild av bolagets resultat och ställning. Om företaget t.ex. säljer en tjänst så bokförs en kundfaktura, en intäkt och sannolikt en del moms. Jag kommer att återkomma längre fram med ett inlägg som behandlar bokföring närmare.

Redovisning

I begreppet redovisning ingår flera moment som har till syfte att beskriva (redovisa) ett företags verksamhet. För att göra detta krävs bl.a. bokföring som ett moment. Andra moment som tillkommer är t.ex. projektredovisning, kund- och leverantörsreskontra, kassaregister, skatteredovisning, bokslut, årsredovisning m.m.

Skönt att ha detta utrett, va? 🙂

Detta är inlägg 4 av 100 i min #blogg100-medverkan.

redovisning