Varför granskar revisorn bolagets företagsförsäkring?

En del av revisorns lagstadgade granskning är ju den av styrelsens och VD’s förvaltning av bolaget (Aktiebolagslagen 9:3), om vilken revisorn uttalar sig om i revisionsberättelsen. I styrelsens och VD’s förvaltning ingår bland annat att bedöma och förebygga risker som verksamheten kan utsättas för. I det ingår normalt att försäkra verksamheten mot eventuella skador som kan uppstå. Revisorn brukar därför på detta område be om ett aktuellt försäkringsbrev och jämföra mot bokförda och verkliga värden (fastigheter, maskiner, varulager, omsättning/avbrott, personal osv). Vid avvikelser brukar detta avrapporteras till styrelsen som då kan vidta åtgärder för att tillse att försäkringsnivåerna är överensstämmande med verkligheten.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Hur avvecklar jag bäst mitt AB?

Om du har ett AB som du inte driver längre så medför det ändå lite kostnader under ett år och kräver bokslut m.m. Om inte du, eller någon närstående, har nytta av bolaget så kan du antingen sälja, likvidera, fusionera eller snabbavveckla det. Snabbavveckling är det jag upplever som smidigast. Det är en kombinerad försäljning/fusion där köparen, vanligen en s.k. bolagspartner, fusionerar in det i sin befintliga koncern. Om man däremot är väl insatt i likvidationsprocessen, och inte har någon brådska med avvecklingen, så kan likvidation vara det bästa alternativet då det kan bli lite billigare. En sak som kan vara intressant att titta på innan avvecklingen är om det finns något skattemässigt underskott i bolaget. Det kan ha ett värde för en köpare som då kan betala lite bättre för bolaget.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Fråga: Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Svar: Det kan finnas avtal som styr hur mycket utdelning som får lämnas, men i grunden är gränsen det senast fastställda fria egna kapitalet. Detta utläses i försiktighetsreglerna i Aktiebolagslagen 17:3 där det bl.a. framgår att inte heller verksamhetens och bolagets framtid får äventyras av utdelningen.

Detta innebär t.ex. att ett nystartat bolag som ännu inte fastställt sin årsredovisning på årsstämma inte kan besluta om utdelning. Det innebär vidare att ett bolag som gjort ett väldigt bra resultat under innevarande år, men som saknar fastställt fritt eget kapital från tidigare år, också måste vänta till man fastställt det nya resultatet vid kommande årsstämma.

Det finns också vissa formaliakrav kring utdelningen som behöver uppfyllas och inte minst beskattningen hos mottagaren, särskilt gällande fåmansföretag, är viktig att kontrollera med din rådgivare.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kraftig förlust i projektredovisningen!

Fråga: Vi är ett företag som tillverkar maskiner. Nu har vi fått in och startat ett par stora projekt på en gång. Helt plötsligt är vårt resultat oförklarligt kraftigt negativt! Varför och vad kan vi göra?

Svar: Det kan förstås bero på t.ex. felräkningar i projekten eller fel i bokföringen, men jag skulle tro att det beror på att ni intäktsredovisar enligt alternativregeln i K2/K3. Alternativregeln innebär, lite förenklat, att man vinstavräknar projektet först när det är mer än 95% slutfört.

I ett sådant här läge bör man utvärdera en övergång till huvudregeln istället. Huvudregeln innebär att man istället vinstavräknar projekten löpande med s.k. successiv vinstavräkning.

Huvudregeln innebär normalt lite mer arbete samt en del bedömningar kring färdigställandegrad etc. men ger också en mer rättvisande redovisning. En nackdel i detta är också att det normalt inte går att gå tillbaka till alternativregeln igen, så det finns en del övervägningar att göra.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kan man skriva upp fastigheten i K2?

Fråga: Vår familj äger en fastighet sedan många år tillbaka. Den ägs genom ett AB som redovisar enligt K2. Det bokförda värdet understiger kraftigt fastighetens marknadsvärde. Kan vi skriva upp fastigheten?

Svar: Uppskrivning är tillåtet i K2, som ju är ett förenklingsregelverk, men bara för byggnader och mark samt då till taxeringsvärdet. I K3 finns möjlighet att skriva upp till marknadsvärdet. Då en potentiellt hög uppskjuten skatteskuld finns bör möjligen övervägas att istället redovisa enligt K3, vilket ger en bättre bild av bolaget. Uppskrivningen bör vidare fördelas avseende vad som avser uppskrivning på byggnad respektive mark varpå avskrivning sedan ska göras på byggnadsuppskrivningen. Uppskrivningen sker mot uppskrivningsfond och är bundet eget kapital. Successiv omföring från bundet till fritt eget kapital sker i takt med avskrivningarna på uppskrivningen.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Är hemlarm avdragsgillt?

Fråga: Kan jag ta kostnaden för hemlarm i mitt företag?
Svar: Normalt är kostnader för hemrelaterade kostnader i företaget något som ska förmånsbeskattas hos hemmets ägare. För just hemlarm finns dock ett undantag enligt Skatteverkets ställningstagande med Dnr/målnr/löpnr: 131 484465-08/111.

Skatteverket skriver bland annat: ”Om en arbetsgivare i ett individuellt fall gör bedömningen att en anställd utsatts för ett reellt och allvarligt hot, bör åtgärder som han anser är nödvändiga för att trygga den anställdes säkerhet enligt Skatteverkets uppfattning inte betraktas som en skattepliktig förmån.” … ”Åtgärder som här avses kan exempelvis vara olika former av trygghetslarm och/eller egendomslarm kopplade till vaktföretag, installation av säkerhetsdörrar och säkerhetslås, men kan även avse andra relevanta åtgärder. I vissa grövre fall kan det t.ex. bli nödvändigt att anlita livvakter, anordna platsbevakning eller bevakade resor.” … ”Arbetsgivaren bör tillse att det finns dokumentation över inträffade incidenter, exempelvis polisanmälan och liknande.”.

Under vissa förutsättningar är detta alltså OK under förutsättning att det dokumenteras korrekt.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vad är ett engagemangsbesked?

Fråga: Vår revisor har bett om ett engagemangsbesked. Vad är det och vad används det till?

Svar: Engagemangsbeskedet är ett dokument som går att beställa hos banken som utvisar det aktuella bolagets samtliga engagemang hos banken per ett visst datum. Det görs vanligen i samband med bokslutsdagen.

Utöver saldon på de bankkonton som bolaget har i banken framgår även information om eventuella krediter, garantier, panter, borgen, särskilda villkor (covenanter) eller dylikt som bolaget avtalat om med banken.

Revisorn efterfrågar detta för att kunna stämma av sammanställningen av engagemangen mot bolagets räkenskaper och årsredovisning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Har revisorn tystnadsplikt?

Vid samarbete med nya kunder får vi ibland frågan om vår tystnadsplikt som revisorer. Har en revisor tystnadsplikt?

Ja! En av de viktigaste skyldigheterna som revisor är just tystnadsplikten. Den är central för att kunderna ska känna att de kan avslöja angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från revisorn.

Tystnadsplikten följer ur Revisorslagen 26 § som inleds: ”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning…”, och detta omfattar även biträde till revisorn som t.ex. en revisorsassistent.

Tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Jag har berört detta ämne tidigare här på bloggen, där jag även resonerat kring konflikter avseende revisors upplysningsplikt. I denna frågeställning stannar jag dock här.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Redovisning av tillgångar med funktionellt samband

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Fråga: Vi bedriver skolverksamhet i aktiebolagsform (K2) och ska inreda en datorsal. Inköp av datorer, bildskärmar, möbler m.m. sker från flera olika håll. Hur hanterar vi det i redovisningen?

Svar: I K2 finns det en särskild del kring tillgångshantering vad gäller tillgångar som har ett s.k. ”funktionellt samband”. Vid inköp av t.ex. flera datorer till en datorsal eller möbler till ett konferensrum så ska tillgången redovisas, skrivas av osv. först när samtliga delleveranser är utförda (K2 9.3). I detta uppstår vissa bedömningsfrågor som t.ex. vilka enheter som har ett sådant funktionellt samband, vilken gemensam nyttjandeperiod de har m.m. Detta kan man exempelvis hantera i sitt anläggningsregister där man bör beskriva hur man hanterat dessa tillgångar.

Revisorn vill kontrollinventera vårt varulager. Varför och vad innebär det?

Bolag som har varulager är, enligt Bokföringslagen och Lag om inventering av varulager för inkomstbeskattningen, normalt skyldiga att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt god redovisningssed.

Om bolaget har en vald revisor så ska varulagret enligt god revisionssed normalt kontrollinventeras. Detta gäller inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. Förenklat så är ett varulagervärde överstigande 10% av balansomslutningen en väsentlig balanspost. Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501 ska revisorn då delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering för att kunna säkra varulagrets existens samt kontrollera rutinerna. Kontrollinventering görs alltså för att inhämta revisionsbevis som ska ligga till grund för utformningen av revisionsberättelsen.

Revisorn träffar bolagets lageransvariga och gör kontroller att det finns överensstämmelse mellan lagerlistan och varulagret. Kontroller sker bl.a. delvis genom intervju med personalen, ibland fotografering och delvis genom kontrollräkning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)