Yttrande från revisor för omställningsstöd

Ett företag med godkänd F-skatt vars nettoomsättning minskat i väsentlig utsträckning under coronapandemin kan ha rätt till stöd för en andel av sina fasta kostnader under ett antal olika perioder under 2020 och 2021. Detta är ett välkommet stöd för många företagare som kämpar för sin överlevnad i pandemin. I flera fall löper ansökningsfristen ut nu den 30 april 2021. Har ni sett över era möjligheter att ansöka om stöd? Gör det i god tid då det kräver en hel del arbete och eventuellt ett yttrande från en revisor.

Ansök genom Skatteverkets e-tjänst

Vilka gränsvärden, definitioner och mer information samt möjlighet till ansökan finns här hos Skatteverket, som är den myndighet som hanterar dessa stöd. Skatteverket har gjort en bra sammanställning för hur man ska gå till väga för att upprätta sin ansökan. Det finns en del gränsdragningsproblem och utmaningar i vissa punkter, men i stort går det att använda Skatteverkets e-tjänst som en checklista. Om ni har frågor kring dessa kan ni vända er till mig, så kan jag se om jag kan hjälpa till.

Att tänka på angående yttrande från revisor i vissa fall

Om företaget ansöker om stöd överstigande 100 000 kronor så ska uppgifter i ansökan granskas av ett registrerat revisionsbolag eller en godkänd alternativt auktoriserad revisor (vad är skillnaden?). Det finns inget krav att det är företagets valda revisor som utfärdar yttrandet, och i många fall saknar företag som ansöker vald revisor (behöver jag revisor?).

Jag och mina kollegor har nu utfört ett antal granskningar av detta och vi kan konstatera att det är relativt långtgående krav som Skatteverket och vår branschorganisation, FAR, kommit överens om ska ha utförts för att vi ska kunna lämna vår s.k. ”Rapport över faktiska iakttagelser”. En granskning på den lägre intygandenivån tar enligt min bedömning ca 8-15h, beroende på storlek på verksamheten och kvaliteten på material som företaget upprättat (se mer nedan). Detta, i kombination kostnad för upprättande av uppgifter till ansökan, leder tyvärr till att den ersättning för administrativa kostnader om 10 000 kronor som lämnas sällan täcker den faktiska kostnaden för ansökan. Det tycker jag personligen är lite olyckligt då det drabbar företag som redan är lidande, men nu är den nivån fastställd och vi som revisorer måste förhålla oss till de lagar och förordningar som finns kring omställningsstödet för att inte riskera vår behörighet.

Förbered er inför ansökningsprocessen

Inför ansökningsprocessen är det viktigt att gå genom Skatteverkets information så att det inte visar sig att man ändå inte har rätt till stöd. Det kan annars leda till att man gjort en massa arbete med ansökan i onödan. Så kan vara fallet ifall man t.ex.:

  • inte beaktat att stödperioden och referensperioden ska vara upprättade som om det vore ett ordinarie årsbokslut, dvs. i förekommande fall innehålla fullständiga avstämningar av varulager, pågående arbete och dylika periodiseringar,
  • att man redan erhållit andra stöd för sina fasta kostnader,
  • att man beslutat om en värdeöverföring, t.ex. utdelning under den förbjudna perioden,
  • att man är på obestånd eller varit skyldig att upprätta kontrollbalansräkning,
  • att man har skulder hos Kronofogdemyndigheten,
  • att bolaget inte har tillräcklig historik,
  • att man har ett täckningsbidrag som överstiger stödet, eller
  • att koncerninterna transaktioner inte beaktats korrekt m.m.

Revisorns granskning enligt särskild överenskommelse

När man gjort förarbetet och ser att man är berättigad stöd så ska man alltså undersöka om det finns krav på revisorsyttrande som intyg på att ansökan är korrekt. Så är, som sagt, fallet om stödet beräknas till mer än 100 000 kronor. Om stödet överstiger 600 000 kronor respektive 8 000 000 kronor så krävs en mer utförlig granskning av revisorn.

Vid starten av vår granskning delger vi företagsledningen uppdragsavtalet samt en lista på de underlag vi normalt vill ha in till vår granskning. Listan kan anpassas lite beroende på t.ex. hur väl vi känner till verksamheten sedan tidigare, om t.ex. redan är valda revisorer i företaget, vad det är för typ av verksamhet m.m. Listan kan se ut ungefär som följer:

  • Kopia på ansökan.
  • SIE4-filer för 2019, 2020 och 2021.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Stödperioden.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Referensperioden.
  • Nettoomsättningssiffror för en period som visar på en nedåtgående trend.
  • 10 största kundfakturorna i Stödperioden.
  • 10 största kundfakturorna i Referensperioden.
  • 10 största kundfakturorna i månaden efter Stödperioden.
  • Specificerad sammanställning på de fasta kostnaderna man söker stöd för (viktigt att stämma av definitionen hos Skatteverket avseende vilka fasta kostnader som täcks, här ingår t.ex. även avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar).
  • 10 största enskilda posterna i sammanställningen av fasta kostnader.
  • 10 största posterna bland ”Övriga intäkter”, dvs. intäkter som ej ingår i nettoomsättningen (där bl.a. övriga stöd, försäkringsersättningar m.m. framgår).
  • Beräkning av täckningsbidrag (också enligt Skatteverkets definition, här avgår bl.a. vissa lönekostnader).
  • 10 största posterna som ligger till grund de direkta kostnaderna i beräkningen av täckningsbidraget.
  • Periodsammanställning från Skatteverket avseende löner för Stödperioden (till täckningsbidragsberäkningen).

Ju bättre, och mer korrekt, listan med underlag är sammanställd ju fortare går det för revisorn att utföra granskningen så att kostnaden kan hållas så låg som möjligt för företaget. Efter avstämning kan förhoppningsvis revisorns yttrande ”Rapport över faktiska iakttagelser” avges utan några anmärkningar och ansökan kan skickas in.

Utöver omställningsstöd finns andra stöd där revisorsyttrande kan komma att krävas. Det gäller t.ex. för förstärkt omställningsstöd, stöd för korttidsarbete (permitteringsstöd) m.m. Om ni har några frågor kring detta så hör av er till oss, så kan vi hjälpa till!

Revisorn vill kontrollinventera vårt varulager. Varför och vad innebär det?

Bolag som har varulager är, enligt Bokföringslagen och Lag om inventering av varulager för inkomstbeskattningen, normalt skyldiga att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt god redovisningssed.

Om bolaget har en vald revisor så ska varulagret enligt god revisionssed normalt kontrollinventeras. Detta gäller inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. Förenklat så är ett varulagervärde överstigande 10% av balansomslutningen en väsentlig balanspost. Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501 ska revisorn då delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering för att kunna säkra varulagrets existens samt kontrollera rutinerna. Kontrollinventering görs alltså för att inhämta revisionsbevis som ska ligga till grund för utformningen av revisionsberättelsen.

Revisorn träffar bolagets lageransvariga och gör kontroller att det finns överensstämmelse mellan lagerlistan och varulagret. Kontroller sker bl.a. delvis genom intervju med personalen, ibland fotografering och delvis genom kontrollräkning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Lagerredovisning

Börjar ditt företags lager växa ur de handskrivna lapparna och Excel-filerna? Då kan det vara dags att tillämpa lagerredovisning i något av de olika systemen som finns för detta.

Det ska tilläggas att man kan komma upp till företag av ganska väsentliga lagerbelopp innan man växer ur lapp- eller Excel-systemet, men förr eller senare når man den omfattningen då man sparar tid, får bättre kontroll och kan öka lönsamheten med ett system för lagerredovisning.

System för lagerredovisning erbjuds av en mängd olika leverantörer (Google) och är mer eller mindre sofistikerade att anpassas till företagens verksamhet.

Det kluriga kan vara när man har många hänförliga kostnader, en egen tillverkning eller annat verksamhetsspecifikt för att räkna ut lagrets anskaffningsvärde. Ofta kan det vara lämpligt att anlita en systemkonsult, som många programvaruföretag erbjuder, så att man får ett system som verkligen ger ett stöd och som inte riskerar att bli en belastning.

Vi har varit med i processen att införa lagersystem samt att bistå företag och systemkonsulter att göra beräkningar som överensstämmer med företagets redovisningsprinciper. Om ni har några funderingar kring ert varulager eller ert system så hör bara av er så hjälper vi er förfina er rapportering.

Detta är inlägg 95 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Lagersystem

Kontrollinventering av varulager

Som jag skrev i ett tidigare inlägg om räkenskapsår m.m. så krävs i min bransch viss planering inför varje väsentligt månadsskifte.

En intressant kontroll jag gör avser ett bolags varulager. Bolag (som redovisar enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna råd) som har varulager är skyldiga enligt Bokföringslagen och Lag (1955:257) om inventering av varulager för inkomstbeskattningen att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt de redovisningsregler som finns i Bokföringsnämndens Allmänna råd 2000:3 (som är en förlängning av Redovisningsrådets rekommendation (RR) 2:02). Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501 ska revisorn delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering av varulagret för att kunna säkra varulagrets existens och kontrollera de rutiner som rör varulagret.

Detta gäller dock inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. En revisionsmässig tumregel är att om en tillgång utgör mer än 10% av balansomslutningen så är det en väsentlig balanspost. Det finns undantag från denna tumregel då ett bolag t.ex. har en väldigt balanstung tillgång, som t.ex. en fastighet. Då kan varulagret förstås vara en väsentlig balanspost även om det inte uppgår till 10% av balansomslutningen. 

Vid en kontroll av mitt planeringsverktyg ser jag att av de ca 50 uppdragen jag arbetar med så har ca 10 stycken bokslut i augusti. Av dessa 10 har 4 stycken vid föregående års bokslut ett väsentligt varulager i sin balansräkning.

När jag gjort mitt urval kontaktar jag lageransvariga hos dessa 4 bolag och förhör mig om hur den aktuella lagerredovisningen ser ut samt när de planerat sin inventering. I vissa fall kan ju t.ex. lagret vara avyttrat under året vilket medför att varulagret ej kommer att vara en väsentlig balanspost vid årets bokslut, och då är det ju inte heller någon mening att kontrollinventera. I annat fall bokar vi en tid för när jag kommer till dem.

Väl på plats brukar jag få en lagerlista, ofta handskriven då den ej hunnit renskrivas ännu i detta skede. Jag brukar inleda besöket med en kort intervju om vilka rutiner som finns kring inventeringen, om några förändringar inträffat mot föregående år samt om det är OK att jag fotograferar varulagret för att ge ytterligare tyngd till mitt revisionsbevis. Därefter låter jag den lageransvariga visa mig runt och jag väljer ut några artiklar från lagerlistan för att stämma av mot det fysiska varulagret. Sen gör jag en omvänd kontroll och väljer ut några artiklar från det fysiska varulagret som ska stämma mot lagerlistan. Jag försöker utgå från de större värdena i lagerlistan samt det som ser dyrbart ut i det fysiska lagret för att säkra så stor del av tillgångsmassan som möjligt.

Om jag finner några avvikelser i detta skede ställer jag frågor löpande. I annat fall avslutar vi vårt möte. Därefter sammanställer jag informationen i ett standardiserat dokument med bilderna jag tagit som bilagor. Allt som allt brukar kontrollinventeringar ta 1-4h beroende på avstånd till och storlek på varulagret samt förstås mängden avvikelser. Men dessa timmar är väl investerade då det annars hade varit mycket svårare för mig, och mycket mer tidskrävande (=dyrt), att säkerställa balansposten.

Kontrollinventering av varulager tycker jag är ett av de roligaste momenten i mitt yrke. Dels ger den ytterligare en kontakt med min kund, i vilken mycket intressant och viktig information kan vädras, och dels ger den mig ett revisionsbevis som är så tungt som något innan revisionsberättelsen ska avges. Varulager är normalt en post som är svårreviderad, men med en väl genomförd inventering och kontrollinventering underlättas revisionen avsevärt. Sen ser jag det även som en stor bonus att jag får möjligheten att komma ut och träffa de människor samt se de varor och den verksamhet som genererar pengarna och siffrorna för företaget.