Inte nog med att man får en skyddad titel som Auktoriserad Revisor – Man får även ett DIPLOM! Tack Revisorsnämnden!
Känns lite som de där fotbollscuperna man var iväg på som liten, fast mycket bättre 🙂
Ha nu en trevlig sommar och glöm inte tipsa era bekanta om att jag vill ha massor av egna kunder nu!
Som de flesta vet har Google Reader nu stängt dörrarna för sin briljanta RSS-läsare, som jag tipsat om tidigare för att få intressanta artiklar rakt in i ens eget flöde likt ett mail till ett mailprogram. Google bloggar om förändringen som trädde i kraft i början på juli. Jag förstår inte riktigt varför man gör detta m.h.t. anstormningen Google fått ta emot via sociala medier. Å andra sidan förstår jag nog precis varför – för dålig lönsamhet. Tråkigt är det i varje fall.
Många verkar vara överens om att Feedly är den naturliga ersättaren. Jag har använt tjänsten några månader och kan, förutom den lilla iOS-buggen nyligen samt vissa kapacitetsproblem som man verkar ha löst, rekommendera tjänsten varmt. Man märker i princip inte att man bytt tjänst efter vissa justeringar av gränssnittet.
Så sätt igång med tjänsten, om ni inte redan gjort det, via länken ovan och tryck sen på knappen (eller sök upp mig) för att följa med vad som händer här framöver:
Några RSS-flöden jag följer frekvent (öppnas i Feedly om konto skapats):
Nyheter från Finansdepartementet
Skatteverkets ställningstaganden
Dan Brännströms blogg (FAR’s Generalsekreterare)
Hoppas det kan vara en bit på vägen att själv välja samt organisera dina nyheter. Hitta dina egna favoriter och dela gärna med dig!
JA! I fredags kom det underbara beskedet att jag klarat provet för att bli auktoriserad revisor; Revisorsexamen. Det går knappt att beskriva med ord hur lycklig och stolt jag blev över detta besked:
Provet arrangeras av statliga Revisorsnämnden och skrevs under två vardagar i Stockholm under hög anspänning och väldig nervositet. Förkunskapskraven är digra och omfattar bl.a. ca 4 års högskolestudier samt ca 4-5 års arbetslivserfarenhet med revisorsarbete. Något förenklat, kan man alltså säga att jag förberett mig för det här under hela mitt vuxna liv. Endast 48% av de 180 som skrev klarade provet, och jag var en av dem!
Det var därför med stor lättnad, men även med en enorm framtidslust jag mottog beskedet. Nu kan JAG vara den som skriver under Er eller Er kontakts revisionsberättelse då jag nu får den skyddade titeln såsom jag omnämnt dem tidigare.
Har du någon i ditt kontaktnät som söker en ny revisor, eller vill ha någon att vädra tankar kring sin nuvarande revisor med, vill jag gärna få möjligheten att träffa den personen. Mina kontaktuppgifter hittar du på Baker Tillys hemsida eller via länkarna på denna sidan.
Jag skulle vara oerhört tacksam (och hjälpsam…) om Du hjälper mig att komma igång på ett så bra sätt som möjligt. Jag kan lova att anstränga mig mitt yttersta för att Du eller Din kontakt ska få den bästa tänkbara service’n och kvaliteten i sin revision, redovisning eller rådgivning (skatter, omstruktureringar, affärssystem m.m.).
Tack för din tid och hoppas att du redan tänkt på åtminstone någon i ditt nätverk som du kan rekommendera mig för. Om inte så kan du hjälpa mig genom att dela detta inlägget till dina kontakter på t.ex. Facebook och skriva något snällt om mig. Stort tack på förhand för din hjälp!
Önskar dig en kanonsommar till vi hörs!
Med vänliga hälsningar,
Auktoriserade revisorn Kim Lavin 🙂
Så trädde förändringen, som jag skrev om i oktober förra året, i kraft:
Alla godkända revisorer med revisorsexamen är alltså från och med den 1 juni auktoriserade.
Grattis branschen och allmänheten till minskad begreppsförvirring!
Jag vill återkoppla till inlägget jag skrev för någon månad sedan om att välja bort revisorn:
Välj bort revisorn, få sänkt kreditbetyg
Det är inte alla som känner till reglerna kring detta trots att det var några år sen de infördes. Före ändringen gällde att alla aktiebolag var tvungna att ha en revisor, som uttalade sig formellt om bolagets årsredovisning (revisionsberättelse) oavsett bolagets storlek.
Den 1 november år 2010 inträdde så en förändring i bl.a. Aktiebolagslagens 9 kapitel om revision som medförde avskaffad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Detta ledde till att de kunde välja bort revisorn, om de så önskade, med ett enkelt beslut på en bolagsstämma där bolagsordningen ändrades samt en ändringsanmälan till Bolagsverket. Dessa bolag fick givetvis också ha kvar revisorn, men då frivilligt.
Privata aktiebolag som inte uppfyllde mer än ett av följande villkor fick möjlighet att välja bort revisorn:
1. medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3,
2. bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor,
3. bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.
För de bolag som hamnar på gränsen gäller att det måste vara SAMMA villkor av de ovanstående som uppfylls under två efterföljande räkenskapsår.
Dessa regler gäller även för kommanditbolag/handelsbolag som ägs av aktiebolag.
Detta låter kanske inte mycket, men det är ca 70% av alla registrerade aktiebolag i Sverige som omfattas av detta samt ALLA nya bolag då de inte uppfyller kraven ovan m.h.t. två passerade räkenskapsår! (Inte ens Volvo skulle uppfylla dessa krav om de sålde sin verksamhet till ett nybildat bolag vartannat år…)
Vad har nu detta lett till med några år i backspegeln? Jag har hört siffror från att 20-40% av de aktuella företagen valt bort revisorn samt att 65-75% av nystartade företag startas utan revisor. I många fall kan det vara fullt logiskt att göra detta, framförallt i nystartade företag som i ett tidigt skede strävar efter att hålla nere sina kostnader. Vill man bara ha ett bollplank kan ju revisorn anlitas utan att denne ska uttala sig formellt om bolagets årsredovisning i en revisionsberättelse.
Bolagsverket konstaterar likt jag skrivit om tidigare: Sämre årsredovisning utan revisor.
UC:s marknadschef Roland Sigbladh säger i en kommentar:
”Konsekvenserna av att avstå från revisor, i form av långsiktig kreditvärdighet och överlevnadsförmåga, framgår troligen inte fullt ut ännu. Däremot indikerar siffrorna tydligt en högre kreditvärdighet för de företag som använder revisor. Vi ser en trend i statistiken över sambandet mellan högre kreditrisk och valet att inte använda sig av revisor eller auktoriserad redovisningskonsult. Det är dock viktigt att poängtera att statistiken förmodligen kommer att förändras framöver.”
Som revisor tycker jag det är självklart att man ska ta diskussionen med de bolag eller potentiella kunder som berörs då det för några bolag verkligen inte behövs någon revisor. Det viktigaste för mig är att jag ska kunna tillföra något till bolagets verksamhet för en rimlig kostnad. Med hänsyn till att bara vår grunddokumentation för varje uppdrag är ca 3-5 timmars arbete så går det inte att försvara kostnaden för ett mindre bolag i de fall där jag inte kan tillföra något extra.
Hur ser det ut i framtiden då? Jo, inom EU har vi fortfarande bland de lägsta gränsvärdena för revisionsplikt. FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skrev så sent som igår på sin blogg att för varje dag som går så närmar vi oss höjda gränsvärden och menar att det kan finnas politiska poäng att tjäna i ett kommande riksdagsval. Det råder inga tvivel om att vi kommer att EU-anpassa våra gränsvärden, och det snart. I förarbetena till det förslaget som blev lag enligt ovan fanns riktvärden om ca 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Då talades om att ca 97% av samtliga aktiebolag i Sverige skulle omfattas…
Jag vill avsluta med att jag, förmodligen överraskande p.g.a. mitt yrkesval, deltar i förespråkandet om höjda gränsvärden. För det är när vi efterfrågas frivilligt som vi kan göra verklig nytta och utveckla våra kunder som mest!
Så var det dags för lite revisorshumor igen, fast av det lite mer sarkastiska slaget.
I våra revisioner använder vi oss i princip alltid av externa skattekontoutdrag som vi erhåller av Skatteverket. Dessa är offentliga och utmärkta revisionsbevis vilka gör det enkelt att stämma av diverse skattesaldon i bokföringen.
Sen jag började jobba för 7 år sedan har vi ringt eller mailat Skatteverket som därefter har skickat ut kontoutdragen via fax (!). Nu år 2012/2013 imponerar Skatteverket genom att meddela att de numera minsann bara tar 5 arbetsdagar på sig att skicka ut ett fax (!) med dessa offentliga uppgifter.
Are you impressed?! HURRA för vår digitala utveckling som gör detta möjligt!
Eftersom redovisningsregelverket K3, som är den sista pusselbiten i Bokföringsnämndens K-projekt, blev färdigt nyligen, och det från den 1/1 2014 är obligatoriskt att välja regelverk (egentligen tidigare då jämförelsetalen för 2013 måste vara omräknade 2014…), är det många företag som idag funderar över vad som gäller. Det kan tilläggas att alla företag inte får möjlighet att välja utan tvingas in i ett regelverk, men huvudparten av alla Sveriges bolag kommer att ges ett val i och med detta, och det står främst mellan K2 eller K3.
Framöver kommer här troligtvis en lite mer saklig genomgång kring skillnader mellan de olika K-regelverken K1, K2, K3 och K4, men tills vidare nöjer jag mig med en symbolisk bild från en hissresa häromdagen:
Är du redo? Vilken knapp blir det? K2 eller K3?
Jag och mina kollegor i Helsingborg börjar bli relativt insatta i K-regelverken och blir vassare för varje vecka som går, så om det dyker upp frågor så hör av er till mig så ska jag se till att ni får den hjälp ni behöver i ert beslut.
Bolagsverket berättar i en artikel vad .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) uppmärksammat och ger information om hur du skyddar ditt domännamn och varumärke. .
I korta ordalag går det till ungefär såhär:
Nu framgår det ju inte här; men syftet med detta kan ju bara vara att de illasinnade människorna önskar göra snabba cash på att sälja domänen till dig för mer pengar än vad de köpt den för.
Sannolikt kontaktar de inte dig i nära anslutning till detta utan låter dig sätta igång med din verksamhet. När de sen ser om det tar fart i din verksamhet (också offentliga och enkelt sökbara uppgifter) så har deras investering förmodligen mångfaldigats i värde. Skulle verksamheten inte ta fart kan de enkelt avregistrera domännamnet utan större kostnad.
Smart! Vi får dock hoppas att Sankte Per tar mutor för det är inte särskilt hederligt.
Jag får då och då frågan från andra revisorer om vad RSS är för något.
RSS är väldigt mycket om man läser Wikipedia, men för mig är RSS (eller RSS-flöde, RSS-ström, RSS-kanal m.fl.) ett väldigt bekvämt sätt att följa intressanta nyhetskällor och bloggar i realtid. Det vill säga att när nyheten från en källa kommer upp får man omedelbart (eller baserat på programinställning) en notis, likt ett mail, om att man har en oläst nyhet.
Ni har säkert sett nedanstående symbol, bl.a. på denna sajten, på diverse platser:
Detta innebär att sidan har stöd för RSS och att man kan lägga till kanalen i sin RSS-läsare.
Det finns flera olika RSS-läsare att välja på, men jag har aldrig haft några problem med Google Reader Feedly och vill därför rekommendera denna. Den är väldigt lättanvänd och stöds av de flesta applikationerna till t.ex., webbläsare, iOS (iPhone/iPad), Android m.m.
Man registrerar bara ett konto där eller loggar in med något av sina sociala medie-konto och sen är det bara att lägga till prenumerationer.
Rekommenderade flöden att börja med för en revisor:
1. Revisor Helsingborg – såklart… 
2. Cornucopia? – Mycket kunnig ekonomi- och samhällsskribent.
3. Dan Brännström – FAR’s generalsekreterare om det senaste inom revision m.m.
4. Andreas Cervenka – Svenska Dagbladets mycket duktige ekonomiskribent.
5. EkonomiSverige – FAR Akademi’s nyhetssajt.
Enkelt, gratis och ett extremt praktiskt och effektivt sätt att bara (nåja, nästan i varje fall) få de nyheter som man är intresserad av.
Fråga gärna om ni har några problem att komma igång!
Jag tänkte reda upp lite i titeldjungeln kring oss revisorer då jag, bara på sistone, från flera håll hört att de olika titlarna skapar förvirring.
Vilka titlar finns och hur når man dem?
Det finns idag tre olika kategorier av kvalificerade revisorer. Kvalificerade revisorer är revisorer som får lov att skriva under en revisionsberättelse för ett företag. Dessa kategorier är:
Tillägg/ändring 1 juni 2013: Alla godkända revisorer som avlagt revisorsexamen är nu auktoriserade, se mitt nya inlägg här.
Sen finns det dem som kallar sig för enbart ”revisor”. Detta är ingen skyddad titel likt de tre ovanstående, vilket innebär att vem som helst kan få kalla sig det. Revisor eller revisorsassistent brukar personer som arbetar med revision kalla sig till dess att de avlagt revisorsexamen. Först då får man skriva under revisionsberättelser. Att avlägga revisorsexamen innebär i praktiken att man ansöker om att få skriva ett prov som äger rum under två dagar. Har man sen 75 poäng av 100 möjliga eller mer så får man sin titel ”Godkänd revisor med revisorsexamen”. För att få avlägga revisorsexamen finns relativt gedigna förkunskapskrav som bl.a. omfattar 3 års teoretisk utbildning vid svenskt universitet eller högskola (inom särskilda ämnen) samt minst 3 års praktisk utbildning (arbetslivserfarenhet inom revision) under handledning av en godkänd eller auktoriserad revisor. I praktiken krävs 4-5 års arbete som revisor/revisorsassistent för att nå 3 års arbete med revision då arbetet innebär många andra konsultativa moment som inte är revision.
Godkänd revisor (utan revisorsexamen) är man om man blivit kvalificerad enligt de regler som fanns tidigare som inte krävde att man var tvungen att avlägga revisorsexamen. Detta är ej längre möjligt att uppnå och de som innehar titeln fasas på sikt ut om de inte väljer att avlägga revisorsexamen enligt ovan.
Auktoriserad revisor (utan ELLER med revisorsexamen) är man om man blivit kvalificerad revisor enligt de regler som fanns tidigare som inte krävde att man var tvungen att avlägga revisorsexamen ELLER om man avlagt högre revisorsexamen. För att få avlägga högre revisorsexamen krävsutöver att man avlagt revisorsexamen enligt ovan minst 4 års teoretisk utbildning vid svenskt universitet eller högskola (inom särskilda ämnen) samt minst 5 års praktisk utbildning (arbetslivserfarenhet inom revision) under handledning av en godkänd eller auktoriserad revisor. Auktoriserade revisorer utan avlagd högre revisorsexamen kommer att fasas ut efterhand som de går i pension. Eventuell problematik här är att förstå om din auktoriserade revisor har avlagt revisorsexamen eller ej, vilket faktiskt ej framgår i offentliga register. Det behöver inte innebära någon skillnad i kvalitet, men diskutera gärna med din auktoriserade revisor för att bättre förstå vilken kvalitetssäkring ditt bolag köper.
Vad är det för skillnad mellan titlarna?
Detta förtydligar ju HUR man når titlarna enligt ovan, men vad finns det då för skillnad i praktiken för den som anlitar en kvalificerad revisor av en viss typ? Det korta svaret är egentligen: ”Ingen!” om du väljer mellan att anlita en godkänd revisor med revisorsexamen eller en auktoriserad revisor.
År 2002 kom en ny Aktiebolagslag som bl.a., kortfattat, medförde att även godkända revisorer med revisorsexamen hade behörighet att skriva under revisionsberättelser i stora företag samt i börsnoterade företag. Tidigare hade bara auktoriserade revisorer denna behörighet, men i proposition 2000/01:146 framfördes att skillnaden i kompetens mellan dessa två kategorier av revisorer inte ansågs vara tillräckligt stor, varken den teoretiska eller praktiska kompetensen. Dessa regler gäller än idag och återfinns i Aktiebolagslagen 9 kap. 13 §.
Med detta försvann alltså skillnaden mellan godkända revisorer med revisorsexamen och auktoriserade revisorer. För godkända revisorer utan revisorsexamen innebar det som huvudregel att man inte längre fick revidera större eller börsnoterade företag.
Det kan tilläggas att aktiebolag har en möjlighet att i bolagsordningen anta att bolaget ska ha en eller flera revisorer av en viss typ, där man t.ex. kan kräva att bolaget har en auktoriserad revisor, men detta är ovanligt.
Debatt och framtid på området samt för mig
Samtidigt som det sker en gradvis utfasning av godkända revisorer utan revisorsexamen (och auktoriserade dito, se ovan), då det inte tillkommer nya revisorer i denna kategorin, pågår det en relativt långt kommen debatt om en sammanslagning av titlarna godkänd revisor med revisorsexamen och auktoriserad revisor. De indikationer jag fått är att godkända revisorer med revisorsexamen blir auktoriserade revisorer per automatik om 2-3 år för att undvika begreppsförvirringen samt för att behörigheterna ju är de samma.
Väcker detta ytterligare frågor eller har ni andra funderingar kring företagande eller ekonomi så är det bara att kontakta mig genom valfri kanal enligt länkarna till vänster på hemsidan.