Jag vill återkoppla till mitt inlägg om 3:12-reglerna för några veckor sedan när det blev klart att regeringen verkar backa kring införandet av nya sådana. Nu vet vi med säkerhet att höstbudgeten inte innehöll något om förändrade regler och kan därmed börja planera utifrån detta. Jag har redan skrivit ett inlägg om vilka lönenivåer etc. som gäller för att maximera skattebillig utdelning i framtiden.
Tyvärr var det ju en del företagare som beslutade om utdelning under 2017 p.g.a. detta, ibland genom rekommendationer av oförsiktiga rådgivare, och kanske är du en av de som ångrar dig? Hur gör man nu då? Går det att backa utdelningen och undvika, visserligen låg men onödig, beskattning?
Jag önskar att det fanns en möjlighet till det, men det är i princip omöjligt. Om en aktieägare ej vill åtnjuta en beslutad utdelning och/eller betalar tillbaka den, utan att utdelningsbeslutet har upphävts på civilrättsliga grunder, anser Skatteverket i ett ställningstagande från 2016 att utdelningen ändå ska beskattas eftersom den varit disponibel. Normalt anses utdelningen disponibel när bolagsstämman fattat beslut om den. Eventuell återbetalning bör rimligen vidare klassificeras som ett tillskott.
Den möjlighet som jag fått beskriven för mig av skattekonsulter är att om utdelningsförslaget eller kringliggande formalia är behäftad med civilrättsliga formfel så kan utdelningen vara ogiltig och därmed ska ingen beskattningskonsekvens inträda.
En annan möjlighet är ju om utdelningen inte registrerats någonstans, t.ex. i offentlig årsredovisning, i särskild anmälan till Bolagsverket eller genom skattedeklaration. Här är man förstås inne i en rätt så mörk gråzon, men det tål att tänkas på hur man agerat kring utdelningen.
Om du har några funderingar kring detta och/eller vill att jag eller mina kollegor ska ta en titt på hur ni hanterat detta så hör av er till mig.
