inkomstskattelagen

Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Posted on by

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

Kan företag ge gåvor?

Posted on by

Kan företag lämna en gåva hur som helst? Ja – och nej. Jag ska förklara lite hur du ska tänka.

Jag skrev för övrigt lite om gåvor i mitt inlägg om Crowdfunding, men där inriktade jag främst inlägget mot olika typer av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) samt hur mottagandet redovisas och deklareras hos mottagaren. Det kan ju även vara intressant att se det ur givarperspektivet.

För fysiska personer gäller andra regler än för företag, och de tänkte jag inte gå in på här, mer än att gåvotransaktioner huvudsakligen är skattefria (sällan avdragsgilla).

När man pratar om att juridiska personer (företag) ska lämna gåvor så gäller det civilrättsliga begreppet värdeöverföring som beskrivs i Aktiebolagslagen (ABL).

Såhär står det i ABL 17 kap 5 §:
”Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål…”

Det är alltså fritt fram att lämna gåvor civilrättsligt om dessa kriterier uppfylls.

Hur stora gåvor kan företag då ge? Det beror ju självklart på storleken på företaget när man ska ta hänsyn till ovanstående, men jag tolkar det som att det kan vara rätt betydande belopp ändå (åtminstone för mottagaren). Här kan det vara läge att även beakta de regler kring mutbrott och bestickning som finns i Brottsbalken.

OBS! Det är som vanligt viktigt att vara observant på att det som gäller civilrättsligt inte alltid gäller skatterättsligt.

Skatterättsligt gäller som huvudregel att gåvor ej är avdragsgilla (och därmed ej heller skattepliktiga hos mottagaren). För att gåvan ska vara avdragsgill (och då skattepliktig hos mottagaren) krävs en s.k. ”motprestation” från mottagaren. Då rör det istället sig om sponsring. Det är då till nytta för ens egen verksamhet genom t.ex. reklam, biljetter eller dylikt. Se mer om dessa regler hos Skatteverket, där det bl.a. framgår:

”Vid bedömningen av avdragsrätt för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse. Det föreligger inte någon gåva i de fall då den sponsrade utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot det lämnade sponsringsbidraget. Sponsring helt utan motprestation anses som gåva och är då inte en avdragsgill kostnad…” 

Hoppas detta klargjort både den civilrättsliga och skatterättsliga hanteringen av gåvor från företag. Har du några funderingar kring ert företags gåva så ta gärna kontakt med mig så ska jag hjälpa er resonera!

Detta är inlägg 96 av 100 i min #blogg100-medverkan.

gåva

Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag

Posted on by

Har du ett fåmansföretag och är klar med ditt företagande och vill få möjlighet att få ut dina pengar till en lägre skattesats? Då kanske ett s.k. ”trädabolag” är något för dig.

Att vara klar med sitt företagande kan vara ett slarvigt begrepp, men det kan röra sig om t.ex. pension, dålig lönsamhet, exit vid försäljning etc. När man kommit till denna punkt brukar det vara intressant att planera hur man ska få ut de återstående pengarna. Det behöver dock inte vara så att man nödvändigtvis behöver plocka ut pengarna vilket jag ska komma till längre ned.

Det finns några olika sätt att avsluta en verksamhet vilket jag skrivit lite om i inläggen ”Generationsskifte” och ”Likvidation av aktiebolag”. Har du varit aktiv i verksamheten så beskattas du med stor sannolikhet på din K10-blankett för kvalificerade andelar (som jag skrivit mycket om tidigare) med 20% upp till gränsbeloppet och som tjänsteinkomst (30-57%) för resten. Om du inte har ett högt gränsbelopp kan skattesituationen alltså bli mycket ogynnsam här. Dags för lite skatteplanering! 🙂

Har du däremot inte varit aktiv i verksamheten (okvalificerade andelar), så finns möjlighet att plocka ut all utdelning, eller vinst vid försäljning, till 25% skatt, vilket deklareras på blankett K12. Definitionerna av huruvida andelarna är kvalificerade eller okvalificerade är mycket komplicerade och hittas i Inkomstskattelagens 57 kapitel. Väldigt förenklat brukar man säga att om man varit helt passiv under de 5 (därav benämningen 5:25 – 5 år 25%) senaste hela beskattningsåren så har man okvalificerade andelar oavsett om de varit kvalificerade innan eller ej, men de kan alltså vara okvalificerade tidigare än så. Det går inte heller att vara passiv i ett bolag medan man är aktiv i ett annat företag, där man äger andelar, som bedriver ”samma eller likartad verksamhet”. Vi rekommenderar alltid våra kunder att ta hjälp av en skattekonsult i den mån det finns minsta osäkerhet kring dessa regler.

Det ska nämnas att dessa regler (3:12-reglerna) är under lupp för tillfället och inom kort sannolikt förändras. Det kan vara vettigt då de skapat ett relativt osäkert rättsläge.

Men, måste ni verkligen plocka ut pengarna? Varför skatta i onödan? Man ska alltid överväga om man verkligen ska plocka ut pengarna eller om man istället ska låta dem stå och få avkastning i aktiebolaget. Om man plockar ut dem och skattar av 25% eller mer så är ju skatten som du betalar en stor del som du istället skulle kunna få årlig avkastning på. Ett aktiebolag är faktiskt ett perfekt pensionssparande vari man kan utföra rätt mycket fria handlingar. Överväg därför alltid noga om det verkligen är en fördel att skatta av pengarna bara för att du ska få in dem på ditt privata bankkonto.

Detta är en av många skattefrågor vi är vana att få från våra kunder. Undrar du över er situation? Ta en kontakt så hjälps vi åt att se vad som finns för möjligheter!

Detta är inlägg 84 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Okvalificerad

Vad är utomståenderegeln?

Posted on by

Vad är egentligen utomståenderegeln inom beskattning? Begreppet har med 3:12-reglerna att göra, och kräver viss utredning för att få rätt på. För dig som företagare kan det få rejäla skattekonsekvenser att inte ha koll på dessa regler!

I grund och botten handlar det om hur utdelning från och vinst vid försäljning av andelar i fåmansföretag ska beskattas. Som huvudregel beskattas vanligen dessa två inkomstkällor med en kombination av tjänstebeskattning (30-57%) och kapitalbeskattning (20-30%). I de fall man inte har sparade gränsbelopp så beskattas man alltså som vid löneuttag. Läs mer här om hur du ökar ditt sparade gränsbelopp.

Vid tillämpning av utomståenderegeln menar lagstiftaren att allt istället ska beskattas med 25%, vilket förstås kan vara väldigt lönsamt! 

Reglerna för denna tillämpning finns bland fåmansföretagarreglerna i Inkomstskattelagens 57 kap. 5 § och är egentligen ganska enkla och kortfattade. De lämnar dock en del öppet för tolkning. Kortfattat lyder definitionen att om någon utomstående (ej närstående) äger 30% eller mer av företagets andelar och ej är verksam i betydande omfattning (passiv) så är ALLA aktier att anse som okvalificerade (25% skatt). Förhållandet ska dessutom ha förelegat under innevarande plus fem beskattningsår, vilket det nyligen tvistats om.

Grundtanken med denna lagstiftning är att om det finns en så betydande utomstående som får del av företagets utdelningar, vinster m.m. så menar man att det inte finns anledning att beskatta övriga delägare med tjänstebeskattning.

Det är som ni förstår ganska lätt att hamna fel i dessa regler, så jag råder er att ta hjälp av en skattekonsult vid tillämpning i er företagsstruktur.

Detta är inlägg 48 av 100 i min #blogg100-medverkan.

utomstående

Inkomstdeklaration företag INK2

Posted on by

Sedan i mars har det varit dags att deklarera för privatpersoner och Skatteverket vill ha deras deklarationer senast den 4 maj (om de ej har särskilda anstånd). För företag gäller dock en annan fördelning. Har du koll?

De olika tidpunkterna för företagsbeskattning framgår av Skatteförfarandelagen och Skatteverkets hemsida om deklarationstidpunkter. Se ett urklipp från det sistnämnda här:

deklarationstidpunkter

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla företag.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. Jag tänkte fokusera inlägget på aktiebolag eftersom det är det jag arbetar med i huvudsak. För aktiebolag deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 2 (INK2).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om företagets inkomster, eventuella fastigheter, pensionskostnader, särskilda avdrag m.m. och utifrån detta beräknas företagets slutliga skatt. Uppställningen för beräkning av företagets inkomster liknar mycket den i företagets årsredovisning (resultaträkning och balansräkning). Skillnaden är de skattemässiga justeringar som ska göras avseende detta resultat då man ska skilja på bokföringsmässigt och skattemässigt resultat.

Även på företagssidan är Skatteverkets e-tjänst tekniskt i framkant och mycket uppskattad och använd. Om man ska ta sig lite tid för debatt kan man passa på att rikta en välriktad känga åt Bolagsverket som hade kunnat förenkla mycket för företagare avseende t.ex. inskick och registrering av årsredovisningar.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring företagets inkomstdeklaration så kan jag hjälpa er att se till så att ni inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 44 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Inkomstdeklaration privat INK1

Posted on by

Det har ju sedan i mars varit dags att deklarera. Många är nog färdiga samtidigt som det alltid finns de som väntar in i det sista.

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla medborgare.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. För privatpersoner deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 1 (INK1).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om din lön, dina kapitalinkomster, eventuella fastigheter och avdrag och utifrån detta beräknas din slutliga skatt. Flera uppgifter lämnas genom att t.ex. arbetsgivare har kontrolluppgiftsskyldighet avseende din lön m.m. så därför är det mesta förtryckt när du får hem deklarationen. Det är dock viktigt att granska uppgifterna och i synnerhet att fundera på om det finns möjligheter att göra andra justeringar såsom avdrag.

Den 19 mars öppnade Skatteverket sin e-tjänst för att man ska kunna granska och skicka in sin privata inkomstdeklaration via Internet före den 4 maj. Tjänsten har blivit mer och mer populär genom åren och sannolikt kommer pappersdeklarationen inom ett antal år vara helt avskaffad. Skatteverket är för övrigt väldigt hjälpsamma när det kommer till beskattning och har tryckt upp skriften ”Dags att deklarera 2015” för att underlätta för dig att ge dem dina pengar… 🙂 Skämt åsido är Skatteverket i framkant tekniskt och servicemässigt, vilket jag kommer att berömma dem för i ett kommande inlägg.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring din inkomstdeklaration så kan jag hjälpa dig att se till så att du inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 40 av 100 i min #blogg100-medverkan.

deklarera

Kontrollavgift eller böter avdragsgilla?

Posted on by

Frågor om vilka kostnader som är avdragsgilla i inkomstdeklarationen för företag dyker upp titt som tätt. Skatteverket har en liten guide på sin hemsida, som är bra.

Senast det begav sig rörde det kontrollavgift från Skatteverket. Kontrollavgifter kan utgå vid fel kring t.ex. kassaregister (ej inslagen försäljning, ej lämnat kvitto m.m.) eller personalliggare (ej rätt ifylld, finns ej m.m.).

Kontrollavgiften avser en kostnad för s.k. ”böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter” enligt Inkomstskattelagen och är därmed inte avdragsgill. På Skatteverkets sida som jag länkade till ovan framgår även som exempel att parkeringsböter, företagsböter, övertidsavgifter, lagringsavgifter samt förseningsavgifter och skattetillägg ej heller är avdragsgilla.

Avdrag