Vad innebär löpande granskning och förvaltningsrevision?

Nu under hösten genomför vi revisorer ofta löpande granskning och förvaltningsrevision hos våra kunder. Vad innebär detta för det granskade företaget och blir det dyrare nu? Nej då, jag ska reda ut begreppen lite.

Till att börja med så har ca. 2/3 av Sveriges aktiebolag kalenderår som räkenskapsår, dvs. räkenskapsåret slutar den 31 december. Långt ifrån alla dessa har vald revisor som ska tillfoga sin revisionsberättelse till årsredovisningen, men i brist på annan statistik så är det i vart fall en fingervisning om att majoriteten av alla aktiebolag med vald revisor gör bokslut per den 31 december.

Då flera av dessa bolag förstås önskar bli klara med sitt bokslut så fort som möjligt efter årsskiftet så riskerar det för oss revisorer att uppstå en mängd med arbete som ska utföras kort efter årsskiftet. För att överbrygga detta så använder vi höstsäsongen, som av samma anledning som ovan normalt är lugnare för oss, till att fördela ut arbete – som ändå behöver utföras inom vårt revisionsuppdrag – till hela räkenskapsåret. Därmed leder detta normalt inte till en ökad kostnad för det granskade företaget utan i princip enbart till en högre servicenivå.

Löpande granskning, först och främst, omfattar egentligen alla granskningsinsatser som sker någon gång under året då inte den ordinarie bokslutsrevisionen är inplanerad. Bokslutsrevisionen fokuserar framförallt på bokslutet och årsredovisningen medan löpande granskning, eller löpande revision, fokuserar på rutiner hos företaget, resultatanalyser, kontoanalyser m.m. Oerhört slarvigt förenklat kan man säga att bokslutsrevisionen fokuserar på balansräkningen och den löpande revisionen fokuserar på resultaträkningen. Detta är förstås inte riktigt sant då resultat- och balansräkning förstås hänger ihop. Till detta kommer, inom vårt granskningsuppdrag, även förvaltningsrevision som går utmärkt att utföra vid den löpande revisionen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg på bloggen om förvaltningsrevision, men jag tänkte lägga ut texten lite mer i detta inlägg för de som är intresserade av att veta mer om hur dessa moment kan gå till. Självklart anpassas de beroende på vilket företag som granskas, men jag tänkte gå genom grunderna och några exempel för de som är intresserade av att veta mer.

Förvaltningsrevision, grundar sig i det lagkrav (Aktiebolagslagen, ABL) som finns för styrelsen och eventuell verkställande direktör att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår bokföringen, som flera normalt naturligt förknippar revisorn med, som en del men även övriga delar av bolagets styrning och kontroller. Enligt ABL 9:3 ska bolagets valda revisor granska även denna del och enligt ABL 9:33 ska revisorn i sin revisionsberättelse uttala sig om huruvida styrelsen och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet eller ej.

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamöterna eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamöterna eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Det är förstås inte nödvändigtvis så att årsstämman (ägarna) är tvingade att lyssna på revisorns uttalande, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

Så hur granskar man detta då? Då förvaltningsrevision inte är en naturlig del av vår goda revisionssed, ISA (läs mer om den här), då det är en relativt särsvensk företeelse så har vår branschorganisation FAR gett ut en rekommendation (RevR 209) kring hur förvaltningsrevisionen bör gå till. Denna är relativt omfattande och svår att återge såhär, men vanligt förekommande granskningsåtgärder i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner (t.ex. fakturering, inköp, löner, bonus, tillstånd m.m.) samt test av dessa rutiner med hjälp av berörd personal.
  • Granskning av styrelseprotokoll, väsentliga beslut, eventuella tvister etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av väsentliga avtal kontra räkenskaper, bolagsordning, ägardirektiv, attestrutiner m.m.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av aktiebok.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Ovanstående lista är förstås inte heltäckande, och flera moment utförs inte alltid, utan får anpassas beroende på vilket företag som granskas. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att även vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

För er som orkat såhär långt hoppas jag att detta gett en bättre inblick i hur vi arbetar med löpande granskning och förvaltningsrevision. Om ni har funderingar så är det självklart bara att maila mig eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

Vad är förvaltningsrevision?

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

Årsskiftet närmar sig och det innebär alltid spännande utmaningar och möjligheter för entreprenörer.

Utöver planering av din skattesituation  i ett befintligt företag, som jag skrivit om tidigare, kan det vara läge att bilda ett nytt företag. Kanske har du kommit på en kanonidé som du vill bolagisera? Eller har du kanske redan en befintlig bolagsstruktur, men vill utöka verksamheten eller sprida riskerna i denna? Möjligen har du idag en enskild firma som ökat i omfattning så att det är mer lönsamt att bedriva verksamheten i ett aktiebolag? Detta är bara några exempel och dessa tänkte jag beröra nedan. Jag tänkte inte beröra framtagande av affärsplaner, marknadsplaner, budgets etc. vilka självklart bör vara klara när man kommit såhär långt.

Kort om olika företagsformer

Det finns flera olika typer av bolag man kan registrera (Googla det), men jag tänkte inte fördjupa mig i det denna gång utan istället fokusera på hur man bäst för för att registrera ett Aktiebolag. Kortfattat så är aktiebolaget oftast en oslagbar bolagsform när man kommer upp i en viss omfattning (tumregel 1Mkr i omsättning) då man utöver riskbegränsningen vid en eventuell konkurs samt högre seriositetsfaktor även får ett mer skatteeffektivt företagande. Aktiebolaget är också en bra bolagsform då det är relativt enkelt att släppa in flera delägare.

Bolagsbildning

Beroende på vilket läge man befinner sig i, främst beroende på tidshorisonten för registreringen (inom parentes), så kan bolagsbildning ske på olika sätt:

1. Nybildning via manuell hantering (långsamt)

(För en del av nedanstående information har både Bolagsverket och Skatteverket elektroniska tjänster, vilka inte beskrivs i detalj, men principen är densamma.)

Det första som ska tas fram är en stiftelseurkund där det framgår vilka som bildar bolaget. Notera att stiftelseurkunden även styr den skattemässiga starten för ditt privata ägande av andelarna. Detta kan vara bra att känna till då det, rätt hanterat, ger ytterligare ett taxeringsår att ta upp gränsbelopp för som man längre fram kan nyttja för att ta ut utdelning till låg skatt. För att detta ska fungera måste dock bolaget vara helt registrerat en viss tid efter datering av stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden innehåller bland annat stiftarnas personnummer, namn och adress samt information om vilka som ska vara med i bolagets styrelse. Om du ska bilda bolaget själv, och vara ensam styrelseledamot, så behöver du ange en suppleant.

Nästa steg är att ta fram en bolagsordning där det bl.a. behöver framgå antal aktier, aktiekapital, verksamhetsbeskrivning, räkenskapsår, revisor, säte och namn på firman m.m. Vid en nybildning är det alltid valfritt med revisor, som jag skrivit om tidigare, men självklart rekommenderar jag att åtminstone ha kontakt med en revisor eller en bra Auktoriserad redovisningskonsult för att få hjälp med dessa och andra ärenden såsom bokslut, årsredovisning, deklarationer m.m. På det viset slipper du att gå i enkla, men kostsamma, fällor på områden som revisorn hanterar hela tiden. Som jag också nämnt tidigare är jag självklart jävig i detta uttalande, så ta fram er skål med salt medan ni läser det 🙂

Mallar för både stiftelseurkunder och bolagsordningar finns att få tag på genom Internet, bl.a. genom Bolagsverkets guide för bolagsbildning.

När detta är klart ska aktiekapitalet (oftast 50.000kr) betalas in till ett tillfälligt konto och ett bankintyg för detta erhållas av banken, som sen används för registreringen. Ta kontakt med en bra bankperson för att utföra detta så hjälper de dig med allt som behövs. Läs mer om min genomgång om vilken stor nytta du kan ha av banken i ett tidigare inlägg. Har du inte någon bra bankkontakt så fråga din revisor eller redovisningskonsult som ofta arbetar nära banken.

Alla dessa handlingar samt registreringshandlingar som du finner på Bolagsverkets hemsida skickas sedan till Bolagsverket för hantering. Här anges även t.ex. särskild firmateckning, VD-post, adresser och dylikt.

Observera att bolaget även är skyldigt att inneha en aktiebok, men den behöver ej skickas in vid registreringen. I aktieboken ska det framgå bl.a. hur många aktier som getts ut i bolaget och vem som innehar dessa. Återigen finns det mallar att tillgå på Internet även för detta.

Om Bolagsverket sen inte har några frågor kring registreringen, vilket de ofta har avseende bland annat firmanamnet, så erhålls ett registreringsbevis för bolaget.

Registreringsbeviset innehåller sedan uppgifter om bland annat organisationsnummer som ska användas för att bekräfta bankregistreringen så att bankkontot med aktiekapitalet knyts till bolaget. Registreringsbeviset används också vid skatteregistreringen som är nästa steg. För att få bedriva verksamhet som företag, utan att behöva tänka på att hålla inne källskatt och betala arbetsgivaravgifter för inköpta tjänster, så måste bolaget nämligen även ansöka om F-skatt. I detta skede görs även ofta moms- och arbetsgivarregistrering hos Skatteverket om bolaget ska bedriva momspliktig verksamhet och/eller ha anställda. När detta är klart erhålls ett registreringsbevis även från Skatteverket och bolaget är nu helt redo att sätta igång sin verksamhet.

Jag har tidigare varit inne på att det även går att skydda varumärke och exempelvis domännamn med hjälp av Bolagsverkets tjänster. Det kan vara det perfekta tillfället att göra det i anslutning till bolagsbildningen.

 2. Nybildning via verksamt.se (snabbare)

Som jag nämnde ovan finns många av ovanstående tjänster som s.k. E-tjänster hos Bolagsverket och Skatteverket. Dessa verk har ihop med Tillväxtverket också startat en utmärkt tjänst för hjälp vid att starta bolag. Detta gör registreringsprocessen betydligt mer strömlinjeformad och digital samt snabbar upp en del ärenden. Tjänsten heter Verksamt.se och kan varmt rekommenderas. Med stöd av ovanstående information, samt med information från hemsidan, så bör registreringsprocessen vara relativt enkel även för någon som inte arbetar med detta.

 3. Köp av lagerbolag (snabbast)

Det finns även möjlighet att köpa färdigbildade bolag, s.k. ”lagerbolag”, där huvuddelen av ovanstående steg redan är klara och bolaget redan är registrerat. Därefter görs bara justering för att passa dina behov, vilket är betydligt snabbare än att gå genom hela bolagsbildningsprocessen ovan. Med denna metod så går det att få ett organisationsnummer SAMMA DAG! Lagerbolag går att köpa genom din revisor eller redovisningskonsult alternativt via olika leverantörer på Internet.

Skattemässigt är det viktigt att tänka på att ägandet av aktierna för ett lagerbolag måste vara avtalat före årsskiftet för att få möjlighet att utnyttja ytterligare ett taxeringsårs gränsbelopp för framtida skattebillig utdelning. Därför är det extra intressant för fysiska personer att teckna dessa lagerbolag före årsskiften. Observera att du som fysisk person enbart får tillgodoräkna dig gränsbelopp enligt alternativregeln (schablonbeloppet om ca. 150kkr, som jag nämnt tidigare) för ETT aktiebolag. Denna ändring i skattelagstiftningen kom förrförra året när det upptäcktes att några personer lagt verksamhet i flera olika bolag och nyttjat det generösa schablonbeloppet i alla dessa på en gång. Har du redan en befintlig bolagsstruktur så har du alltså förmodligen ingen väsentlig nytta av att köpet sker före årsskiftet, såvida du t.ex. inte planerar ett s.k. ”Holding-bolag” i din bolagsstruktur, som omnämns nedan.

Riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur och/eller Holding-bolag

Ett exempel på riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur är att lägga olika och åtskilda delar av verksamheten i olika bolag. T.ex. kan verksamhetens fastighet läggas i ett eget bolag och därmed skiljas från verksamheten. På det viset är fastigheten skyddad om verksamheten skulle drabbas negativt av någon anledning som kanske t.o.m. leder till konkurs.

Ett annat exempel är att äga sitt/sina verksamhetsbolag via ett s.k. ”Holding-bolag”. Det är mycket vanligt att företagare äger ett Holding-bolag som i sin tur äger flera dotterbolag vari olika verksamheter bedrivs. De största fördelarna med ett Holding-bolag är att:

– man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan ”flytta upp” och samla medlena i Holding-bolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda bolaget och Holding-bolagets medel samt övriga verksamheter i ”koncernen” skyddas.

– man kan sälja verksamhetsbolagen skattefritt som s.k. näringsbetingade andelar.

– man får en tydligare överblick av ”koncernen” då man kan ta fram koncernsiffror (dock ej krav, utan frivilligt, i s.k. mindre koncerner).

Ombilda enskild firma

Har din enskilda firma kommit igång så bra att du börjar överväga om det är dags att ombilda den till ett aktiebolag? Detta är i många fall både riskminimerande och lönsamt. Det är inte heller särskilt svårt. Det finns mycket att läsa om detta på nätet så jag lämnar den övningen till er själva. Behöver ni min hjälp så har jag gjort det flera gånger, och då är det bara att höra av er. Som jag nämnde ovan brukar en tumregel vara att när omsättningen närmar sig ca. 1Mkr så är det verkligen dags att överväga en övergång till aktiebolagsformen. Varför då inte köpa ett lagerbolag före årsskiftet enligt ovan, dit verksamheten sen överförs?

Gott slut

Låter något av detta intressant för dig? Eller skapar detta några frågor kring ditt nuvarande eller framtida företagande? Tveka inte att höra av dig för en diskussion om vad som kunde passa just dig. Detta är som sagt ärenden vi arbetar med hela tiden, så vi kan besvara alla tänkbara frågor som kan dyka upp kring bolagsbildningar utifrån såväl civilrättsliga som skatterättsliga aspekter.

Gott slut på år 2013 och gott nytt år 2014 som jag tror blir ytterligare ett mycket intressant år för företagande!