Vad är god revisionssed?

Jag har varit inne på detta område tidigare i mitt inlägg ”Räkenskapsår, god revisorssed och god revisionssed”, men jag vill nu särskilt förtydliga den goda revisionsseden.

Enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel om revision framgår revisorns uppgifter enligt 3 §:

3 § Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Vad är då god revisionssed?

Först och främst finns några närliggande, men ändå vitt skilda, begrepp på revisions- och redovisningssidan som jag känner kan förtydligas något, nämligen god revisorssed och god redovisningssed:

God revisorssed – Enligt Revisorslagens 19 § framgår att en revisor ska iaktta god revisorssed. Som jag skrivit tidigare så arbetar vår branschorganisation FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) löpande med att ta fram de ”yrkesetiska regler” vi har att förhålla oss till i vårt arbete och där ingår även den goda revisorsseden, bland andra intressanta regler såsom t.ex. revisorns tystnadsplikt som jag kommer att återkomma till längre fram. Den goda revisorsseden innebär bl.a. att revisorn alltid ska uppträda med gott omdöme och verka för att lagar inte överträds.

God redovisningssedBokföringslagens 4 kapitel 2 § kräver att bokföringen ska ske i enlighet med god redovisningssed. Begreppet finns även i Årsredovisningslagen. Bokföringsnämnden (BFN) är den statliga myndighet som har huvudansvaret för utvecklingen av god redovisningssed genom utgivande av allmänna råd m.m. Kortfattat så uttrycker BFN att god redovisningssed är allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ, juridiska tolkningar av dessa råd och rekommendationer samt vedertagen företagspraxis. Mer om BFN’s allmänna råd och rekommendationer kan ni läsa om på deras hemsida samt möjligen i ett kommande inlägg här. Särskilt hett för tillfället är ju BFN’s framtagande av K-regelverken (K1, K2, K3 & K4). Även FAR ger ut redovisningsrekommendationer som anses vara god redovisningssed. Tidigare fanns även Redovisningsrådets Rekommendationer (RR), men Redovisningsrådet lades ned 2007, så även om dessa rekommendationer fortsatt hänvisas till i vissa avseenden så bör nuvarande regelverk i huvudsak täcka in dessa.

Och så, huvudnumret; God revisionssed – FAR uttrycker begreppet enkelt genom att ”god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme”. Den goda seden styrs i sin tur av vår revisionsstandard som från den 1 januari 2011 heter ISA (International Standards on Auditing, tidigare RS – Revisionsstandard i Sverige).

ISA – International Standards on Auditing

ISA är FAR’s översättning av en, i närmare 100 länder gällande, global revisionsstandard och i denna framgår mer handgripligen hur vår arbetsinsats ska göras för varje uppdrag. ISA har tagits fram av IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) som är en del av den globala redovisnings- och revisionsorganisationen IFAC (International Federation of Accountants).

Översättningen omfattar ca. 500 (!) sidor, men kortfattat kan man dela in ISA-regelverket i huvudavsnitten: Uppgift och ansvar (200-serien), Planering och intern kontroll (300-400-serierna), Revisionsbevis (500-serien), Användning av annans arbete (600-serien), Slutsatser och rapportering (700-serien) samt Specialområden (800-serien). Detta är den s.k. ”röda tråden” i revisionsarbetet där man först definierar och förtydligar uppgiften som ska utföras och vem som har ansvaret för vilka delar sedan planerar hur revisionen ska genomföras. Därefter genomförs revisionen genom insamling av revisionsbevis och ev. användning av annans arbete för att slutligen rapporteras genom t.ex. en revisionsberättelse, som är vårt vanligaste ”intyg”.

Jag tänker inte gå djupare in på något område just nu, men vill dela med mig av alla ISA (såsom de översattes av FAR 2013) nedan. Därefter får ni gärna komma med önskemål om någon särskild ISA som jag kan fördjupa mig inom. Fördjupning kommer alldeles säkert längre fram, men tills vidare får ni hålla till godo med rubrikerna som ändå är en fingervisning om vad som är den goda revisionsseden.

200-299 Uppdrag och ansvar

ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing

ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag

ISA 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter

ISA 230 Dokumentation av revisionen

ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter

ISA 250 Beaktande av lagar och andra författningar vid revision av finansiella rapporter

ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning

ISA 265 Kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem som har ansvar för företagets styrning och företagsledningen

300–499 Planering och intern kontroll

ISA 300 Planering av revision av finansiella rapporter

ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö

ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision

ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker

ISA 402 Revisorns överväganden vid revision av företag som anlitar en servicebyrå

ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen

500–599 Revisionsbevis

ISA 500 Revisionsbevis

ISA 501 Revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster

ISA 505 Externa bekräftelser

ISA 510 Förstagångsrevisioner – ingående balanser

ISA 520 Analytisk granskning

ISA 530 Revisionsmässiga urval

ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar

ISA 550 Närståendeförhållanden

ISA 560 Efterföljande händelser

ISA 570 Fortsatt drift

ISA 580 Skriftliga uttalanden

600–699 Användning av annans arbete

ISA 600 Särskilda överväganden– revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen)

ISA 610 Använda arbete som har utförts av internrevisionen

ISA 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet

700–799 Slutsatser och rapportering

ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter

ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor

ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor

ISA 710 Jämförande information– jämförelsetal och jämförande finansiella rapporter

ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information i dokument som innehåller reviderade finansiella rapporter

800–899 Specialområden

ISA 800 Särskilda överväganden– revisioner av finansiella rapporter upprättade enligt ramverk för särskilt syfte

ISA 805 Särskilda överväganden– revisioner av enskilda finansiella rapporter och särskilda delar, konton eller poster i en finansiell rapport

ISA 810 Uppdrag att uttala sig om finansiella rapporter i sammandrag

Avslutning / debatt

Personligen tycker jag att det är en god idé att ha en god revisionssed med en så pass global prägel som ISA medför, särskilt vid arbete med kunder som har internationell verksamhet. På det viset vet man att en revision är en ISA-revision oavsett var den utförts. Men eftersom ISA gäller vid revision av såväl t.ex. Volvo, H&M, Telia m.fl. som för Lilla Korvståndet i Helsingborg AB (påhittat, tror jag…) så förstår ni säkert att det kan medföra problem eftersom ISA är så pass komplext och krävande.

Jag har tidigare skrivit att varje revision av ett aktiebolag innebär uppskattningsvis 3-5h grunddokumentation som blir som en typ av ”framkörningsavgift” (taxi-referens). Detta drabbar flera riktigt små bolag (t.ex. vilande eller Holding-bolag) hårt och det bär tyvärr ISA mycket av ansvaret för. Visserligen kan en del relevant information tas fram genom dessa moment, men mycket av dokumentationskraven här är helt meningslös. Det har därför efterfrågats en s.k. ”ISA Light” för de mindre företagen och bl.a. FAR’s generalsekreterare Dan Brännström återkommer ofta till detta. Jag välkomnar en sådan utveckling.