Avslut #blogg100!

…och ETTHUNDRA!

Så har jag äntligen nått inlägg 100! Jag har med detta inlägg gått i mål i #blogg100-utmaningen och därmed skrivit ett inlägg varje dag i 100 dagar. 

Det har varit en intressant resa. Som ni förstått är revisionsbranschen en bransch med stora säsongsvariationer. Vi har ofta lite mindre att göra på hösten och ofta väldigt mycket att göra på våren. De första åren var detta tufft att lära sig, men med tio år i branschen så har man vant sig. Dock tänkte jag inte längre än näsan räckte (vilket ändå är ganska långt när det gäller mig… :)) när jag gick in i denna utmaning. Just där och då hade jag lite mindre att göra så det verkade som en bra idé att ta sig an utmaningen, men det slog mig inte att det skulle innebära ca. 50-60 inlägg i värsta högsäsongen.

På grund av detta har inte alla inlägg hållit högsta kvalitet, men jag har ändå försökt att hålla uppe kvaliteten genom att skriva och förbereda inlägg på helger, tidiga morgnar samt sena kvällar. Detta har förstås inkräktat lite grann på familjetiden under en högsäsong där man ändå jobbar mycket, så ett EXTRA stort tack till min familj som stått ut med att jag bloggat lite extra denna period!

Utfall och mest populära inläggen

Bloggandet har gett resultat. Jag har ungefär fördubblat den dagliga trafiken på hemsidan och likaså att personer som kontaktat mig ”IRL” (in real life) ungefär har fördubblats. Det är häftigt att se vilken kraft en liten obskyr blogg på en av internets baksidor ändå kan generera så mycket intresse och faktiskt även kontakter och affärer.

De 10 mest populära #blogg100-inläggen under denna period (från 4 mars) har varit:

1. Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt!

2. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10

3. FLASH: Sensationellt samgående!

4. Vad är en SIE-fil?

5. Jag i tidningen – igen!

6. Är Spotify avdragsgillt i företag?

7. Skillnad på revisor och redovisningskonsult

8. En (börs-)bubblas anatomi

9. Lätt att tjäna pengar på börsen!

10. Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det återstår ju att se om detta kommer bli den slutliga ställningen. Vissa inlägg har ju legat uppe kortare än andra och det är min erfarenhet att helt plötsligt kan enskilda inlägg segla väldigt högt upp i listorna för att sedan helt plötsligt dippa igen. Google har mycket kraft kring vilka bloggar som får besök och ej.

Uppdatering Tjänster

Målet från början var ju att skriva lite utifrån min vardag och de tjänster jag erbjuder. Jag har försökt hålla mig till det, men med några avstick utifrån aktualiteter och ibland rent trams. Hoppas dock att ni som läst funnit något intressant!

För att återkoppla till vilka tjänster jag erbjuder har jag länkat alla tjänster samt uppdaterat sidan med Tjänster utifrån mina inlägg.

Prenumerera

Jag vill rikta ett stort tack till alla som följt mig och jag kommer nu att återgå till ”normal” uppdateringsfrekvens på bloggen igen, vilket innebär 2-3 inlägg per månad. För att inte missa några inlägg så glöm inte att Prenumerera. Då får du ett mail varje gång jag uppdaterar sidan.

Återigen tack till alla läsare och er som tagit tid att kommentera mina inlägg!

Detta är inlägg 100 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Blogg100

Blogg100

Kalkylering

Visste du att skillnaden mellan att göra vinst och att göra förlust i ett företag stavas kalkylering? Åtminstone kan det ofta göra en väldigt stor skillnad.

Vi har flera kunder som verkar inom branscher där de har delvis eller helt egen tillverkning av produkter. I dessa är det ofta hela nödvändigt med kalkylering för att nå lönsamhet och med det även trygghet. Men även i tjänsteföretag är det viktigt att göra en kalkyl över projekt och prissättning för att inte riskera att hamna med ett minus i bokslutet för att man missat kostnader i sin beräkning.

Kalkylering för tillverkande företag är ett väl utvecklat område och utgår oftast från en standardkalkyl som man sedan gör anpassningar i. Man utgår från att det finns en produktionsanläggning som omvandlar råmaterial till färdigvaror. Tillverkande företag har oftast stora tillverkningskostnader och det är oftast komplicerat att beräkna kostnaden för produkter. Man brukar använda antingen självkostnadskalkylering eller påläggskalkylering, men flera andra metoder finns för att passa de olika typerna av verksamheter som finns.

Kalkylering för tjänsteföretag utgår ofta från företagets kostnadsmassa där personalkostnad ofta är den största posten att fördela. Fördelning sker sedan på företagets producerbara timmar för att fastställa optimal struktur för debiteringsgrader.

Det är ibland lätt att göra förkalkyler och sen vara nöjd så länge företaget visar vinst. Det är dock minst lika viktigt att göra efterkalkyler, i synnerhet när man har flera produkter, för att se vad utfallet blev på er förkalkyl. På det viset kan man styra företaget att nå ytterligare lönsamhet genom att kunna finjustera kalkyler som gått sämre samt fokusera mer på de produkter som går bra.

Behöver du hjälp i din kalkylering så ta gärna kontakt med mig!

Detta är inlägg 97 av 100 i min #blogg100-medverkan.

kalkylering

Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?

Det finns flera tillfällen då det kan vara intressant att känna till värdet på ett aktiebolag. Kanske är du intresserad av att sälja ditt bolag eller köpa ett annat? Kanske har du fått möjlighet att investera i ett bolag. Men hur räknar man ut värdet egentligen?

Tyvärr är svaret väldigt typiskt det svar du ofta får från en ekonom: Det beror på…

Allt handlar ju om var köpare och säljare möts, och eftersom vi alla är olika och ser olika värden i olika förvärv så går det inte att fastställa det exakta värdet på ett bolag. Men jag ska i varje fall beskriva några olika metoder som vanligtvis används för att räkna fram detta värde (rangordnat efter enkelhet där 1 är enklast och 5 är mest korrekt):

  1. Substansvärdemetod – Vid en substansvärdering tar du endast hänsyn till hur bolaget ser ut en viss dag utifrån dess balansräkning. Värdet är detsamma som det justerade egna kapitalet (eget kapital + eget kapital-andel av obeskattade reserver) plus eventuella fastställda övervärden i tillgångar minskat med uppskjuten skatt. Denna metod är ofta enbart tillämplig vid verksamheter som inte är särskilt aktiva, t.ex. fastighetsbolag etc. eller bolag som ej är vinstdrivande. Det är dock en bra, och mycket lättberäknad, grund att ha inför kommande metoder.
  2. Avkastningsvärdemetod – Avkastningsvärdering baserar sig på ett antal årsvinster, och är också en vanligt förekommande och relativt enkel metod. Man brukar använda sig av 3-5 årsvinster före skatt beroende på prognossäkerhet/konjunktur/etc, avseende bolagets resultat justerat för ”engångseffekter” som ej återkommande poster (ägartransaktioner, pensioner etc). Metoden är särskilt tillämpbar på väl inarbetade bolag med jämna resultat mellan åren.
  3. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (enkel) – Här kombinerar man metoderna i punkterna 1 och 2 och beräknar 3-5 årsvinster efter skatt + justerat eget kapital och övervärden. Metoden är smidig för att få en snabb blick om värdet på ett bolag med någorlunda substans och pågående verksamhet.
  4. Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (svår) – I jämförelse med den enkla kombinationsmetoden så använder man här ett årligt genomsnitt av substansvärdemetoden och avkastningsvärdemetoden enligt ovanstående beräkningar. Ofta är det svåra att veta vilket snitt som ska användas, men t.ex. kan en 50/50-modell användas för att ge en bra bild av bolagets värde då resultat t.ex. fluktuerar mycket de senaste åren.
  5. Kassaflödesvärdering – Detta är den modell som ger det mest exakta värdet på bolaget utifrån beräknade framtida kassaflöden. Beräkningarna, som är komplicerade, baseras bl.a. på ägarnas avkastningskrav. Denna modell används av bankerna, som ofta är finansieringspartner i sådana här transaktioner, för att få en bild av vilka framtida amorteringsmöjligheter deras potentiella kund kommer att ha.

Detta är några av de vanligare metoderna, och de jag brukar använda mig av. Det finns självklart en uppsjö av andra metoder och många branschspecifika sådana där man t.ex. kan använda sig av nyckeltal som är viktiga för branschen.

Vilken metod som bör användas beror alltså mycket på hur verksamheten ser ut i bolaget som värderas och vilken bransch de verkar i. Jag föredrar att använda mig av metoderna 3 och 4, men vid skarpt läge så måste självklart en kassaflödesvärdering enligt metod 5 göras.

Behöver du hjälp med att värdera ditt företag så kontakta mig.

Detta är inlägg 27 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Bolagsvärdering

Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!