Kalkylering

Visste du att skillnaden mellan att göra vinst och att göra förlust i ett företag stavas kalkylering? Åtminstone kan det ofta göra en väldigt stor skillnad.

Vi har flera kunder som verkar inom branscher där de har delvis eller helt egen tillverkning av produkter. I dessa är det ofta hela nödvändigt med kalkylering för att nå lönsamhet och med det även trygghet. Men även i tjänsteföretag är det viktigt att göra en kalkyl över projekt och prissättning för att inte riskera att hamna med ett minus i bokslutet för att man missat kostnader i sin beräkning.

Kalkylering för tillverkande företag är ett väl utvecklat område och utgår oftast från en standardkalkyl som man sedan gör anpassningar i. Man utgår från att det finns en produktionsanläggning som omvandlar råmaterial till färdigvaror. Tillverkande företag har oftast stora tillverkningskostnader och det är oftast komplicerat att beräkna kostnaden för produkter. Man brukar använda antingen självkostnadskalkylering eller påläggskalkylering, men flera andra metoder finns för att passa de olika typerna av verksamheter som finns.

Kalkylering för tjänsteföretag utgår ofta från företagets kostnadsmassa där personalkostnad ofta är den största posten att fördela. Fördelning sker sedan på företagets producerbara timmar för att fastställa optimal struktur för debiteringsgrader.

Det är ibland lätt att göra förkalkyler och sen vara nöjd så länge företaget visar vinst. Det är dock minst lika viktigt att göra efterkalkyler, i synnerhet när man har flera produkter, för att se vad utfallet blev på er förkalkyl. På det viset kan man styra företaget att nå ytterligare lönsamhet genom att kunna finjustera kalkyler som gått sämre samt fokusera mer på de produkter som går bra.

Behöver du hjälp i din kalkylering så ta gärna kontakt med mig!

Detta är inlägg 97 av 100 i min #blogg100-medverkan.

kalkylering

Företagsförvärv

Vad ska man tänka på vid företagsförvärv?

Pris

En viktig sak är förstås prislappen, vilket jag skrivit om tidigare i mitt inlägg ”Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?”.

Aktier eller inkråm?

En annan sak är i vilken form man köper företaget, dvs. om man ska köpa aktierna i företaget eller om man ska köpa ”inkråmet”, dvs. enbart tillgångarna och verksamheten. Här beror det lite på hur välskött företaget har varit. Ser man någon risk i att det kan finnas dolda fel, skelett i garderoben, hundar begravna osv. så kan det vara en fördel att bara förvärva inkråmet. I annat fall kan det vara smidigt att förvärva aktierna.

Tidpunkt

Finns det fördelar med att göra förvärvet före eller efter ett årsskifte? Absolut, inte minst skattemässigt så är tidpunkten viktig att tänka på.

Hinder

Finns det några hinder för förvärvet? Har t.ex. säljaren pantsatt sina aktier utan att ha koll på det? Är säljaren inte ensam ägare och omfattas av förbud att sälja vidare aktierna?

Risk

Hur säkerställer du att du betalar rätt pris? Ett tips är att dela upp köpeskillingen i en fast och en rörlig del. Den rörliga delen, som kan vara resultatbaserad, ger dig en ”krockkudde” ifall det skulle visa sig att förvärvet inte går som du tänkt dig. Detta går att göra så att det är ett incitament för både säljaren och köparen och därför ofta relativt lätt att förhandla sig till.

Garantier

Vad behöver du kräva av säljarna för att garantera att ditt övertagande blir bra? Är bolaget och räkenskaperna i ordning? Finns det några nyckelpersoner du vill ha med dig i förvärvet? Är några avtal särskilt viktiga för dig? Detta är viktigt att reglera i avtalet.

Juridisk och ekonomisk hjälp

Har du någon som kan hjälpa dig med juridiken, finansieringen och ekonomin i förvärvet? I varje affär av lite större karaktär så rekommenderar jag (självklart) att ta hjälp med att skriva avtal, ta fram överlåtelsehandlingar samt beräkna värde m.m. Det finns flera rådgivande advokater, banker och revisorer som kan hjälpa dig att undvika de värsta snedstegen. Det är tillräckligt utmanande ändå att ta över en verksamhet, så detta stöd kommer du att behöva.

Detta är inlägg 64 av 100 i min #blogg100-medverkan.

företagsförvärv

Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!