Överväger du att byta revisor? Jag har skrivit en praktisk guide kring vad du ska tänka på när du väljer revisor till ditt företag. Bocka av checklistan!
Detta är ett av de mest populära inläggen på bloggen och jag vill återigen rekommendera alla företagare att fundera på punkterna i inlägget:
Att välja revisor – Hur väljer man revisor?
Fråga gärna mig om du har några funderingar kring hur jag arbetar med revision eller rådgivning.
Bör ditt företag ha revisor eller inte? För vissa bolag är det, som jag tidigare skrivit om, valfritt om det ska väljas en revisor eller inte. Men vad är egentligen bäst för er?
Jag vill, trots mitt yrke, vara helt ärlig och säga att det inte är alla företag som bör ha en vald revisor. Det beror helt på vart ditt företag står idag samt vilka intressenter som finns kring det.
Förord: Den senaste veckan har det pågått en debatt om revisionsplikten då Centerpartiet kom med ett politiskt utspel om att höja gränsvärdena för revisionsplikten till att bara omfatta bolag som har fler än 50 anställda. Revisions- och redovisningsbranschens organisation FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skriver bra om detta här. Jag har precis samma inställning som honom. Det finns betydligt bättre sätt att förenkla för småföretagare utan att försämra tillförlitligheten till företags räkenskaper ytterligare. Om detta dock skulle bli verklighet så skulle det ge ännu fler bolag valfrihet kring att ha vald revisor, vilket gör att detta inlägg kan ge fler lite mer på fötterna inför att välja eller att inte välja revisor.
Först och främst vill jag förtydliga de vanligaste rollerna revisorn kan ha i ett företag:
Huvudregeln är att aktiebolag ska ha en vald revisor, d.v.s. revisionsplikt. Bolagets valda revisor ska bl.a. granska företagets räkenskaper och förvaltning samt uttala sig om detta i sin revisionsberättelse som är en del av företagets årsredovisning.
Som jag skriver/länkar ovan finns det sen undantag som mindre företag får tillämpa för att välja bort revisorn. Detta hindrar självklart inte dessa företag att ändå anlita en revisor på konsultbasis. Denne är dock inte en vald revisor och kommer därmed inte heller kunna utföra en lagstadgad revision enligt ISA. Revisorn kan ändå utföra vissa, ofta mycket billigare, tjänster där denne intygar t.ex. något kring företagets bokföring men det har inte samma säkerhet som en lagstadgad revision. Dessa tjänster brukar tyvärr sällan efterfrågas då många externa parter, t.ex. banker, inte vet vad dessa innebär. För en del företag hade dessa tjänster annars kunnat vara perfekta.
Som revisorer erbjuder vi även revisionsnära tjänster såsom t.ex. bokförings-, deklarations-, värderings- eller andra rådgivningstjänster. Det finns för övrigt regler kring hur och när dessa tjänster får erbjudas revisionskunder utan att det inverkar på revisorns oberoende. Det vore ju t.ex. riskfyllt att en revisor ska granska räkenskaper som samma revisor tagit fram helt på egen hand.
Nu när detta förtydligats så kan vi gå vidare. Detta inlägg tar alltså sikte på vilka de största fördelarna är med att ha en vald revisor för sitt företag, även om delar av dessa självklart kan uppnås även med en revisor på konsultbasis eller via revisionsnära tjänster:
1. Bolaget får en kvalitetsstämpel = revisionsberättelsen – Detta gör att ägarna, kunder, leverantörer, kreditgivare m.fl. intressenter kan känna sig tryggare kring hur bolaget sköts och att allt går rätt till. Detta ger i sin tur en tryggare tillvaro, mer affärer och bättre villkor. Sedan tidigare är det känt att bolag med valda revisorer och med revisionsberättelser enligt standardutformning (rena revisionsberättelser) får högre rating hos kreditvärderingsinstitut. Det är även mycket sannolikt att Skatteverket vid urval av vilka bolag som ska få skatterevision tar hänsyn till huruvida det finns en vald revisor eller inte. Detta är den absolut största fördelen!
2. Revisorn som bollplank – Ägare, ekonomichef m.fl. som har direktkontakt med revisorn får en kontaktperson att ställa frågor till och bolla idéer med som är lagstadgat insatt i företaget och har erfarenhet från flera andra företag och branscher. Detta är nyttigt i flera olika skeenden i företag som lever i en föränderlig tillvaro. T.ex. kan konsultationer kring omstruktureringar, förvärv, värdering, beskattning m.m. vara värdefulla och ibland kan det bara vara nyttigt att ha någon som ifrågasätter vad som händer i företaget för att ytterligare kunna driva tillväxt och lönsamhet.
3. Revisorns nätverk – Revisorer omger sig med mycket folk från olika branscher och rätt revisor delar med sig av sitt nätverk eftersom alla vinner på det. Om du inte har gjort det ännu, så ställ frågan till din revisor nästa gång du letar efter en särskild kompetens. Jag rekommenderar flera gånger i månaden kontakter, kunder och potentiella kunder att vända sig till personer i mitt nätverk som jag tror kan göra nytta för dem, och i de flesta fall leder detta till kanonsamarbeten! Detta ger mig vetskapen om att min kontakt får ett bra bemötande samt rätt kompetens och i gengäld får jag ett mer levande nätverk.
När är det då lämpligt att INTE ha någon revisor? En motsatstolkning av ovanstående fördelar ger för handen att ett välskött stabilt mindre bolag i en oföränderlig och ej konkurrensutsatt miljö/bransch som har få ägare samt är utan banklån, skulle rekommenderas att köra sin verksamhet utan vald revisor. Nu tycker du förmodligen att jag målar upp ett omöjligt scenario med enda mål att sälja mig själv, men jag har faktiskt jobbat med flera av dessa bolagen i samband med att revisionsplikten för de allra minsta bolagen slopades 2010. Jag är väldigt glad att dessa bolag slipper revision idag, för det var verkligen helt meningslöst! En duktig ekonomiansvarig eller Auktoriserad redovisningskonsult räcker gott och väl i dessa fall.
Eftersom jag själv är revisor är det förstås förutsägbart att jag bara skriver om fördelarna med att ha revisor. Nackdelarna brukar ofta enbart handla om kostnaden för revisionen, och denna är förstås mest konkret och kännbar för de allra minsta företagen. Denna kostnad kommer dock att komma i annan form utan revision, vilket jag skrivit om här. Jag har ibland påpekat att ett bortval av revisorn enbart p.g.a. kostnaden är som att kissa på sig – det är varmt och skönt i början men sen börjar du frysa och lukta illa. Kör därför endast din verksamhet utan revisor om du uppfyller kriterierna i ovanstående stycke! Andra nackdelar med revision är t.ex. att det blir svårare att fuska med bokföringen eller att utföra andra lagbrott samt att företagsledningen åtminstone årligen kan utsättas för en del obekväma frågor.
Om du vill byta revisor eller välja en revisor till ditt företag så ta kontakt med den revisor som passar dig bäst och be dem hjälpa dig. Se min guide här om vad du ska tänka på när du väljer vilken revisor du vill anlita. Om du idag har revisor och vill avregistrera denne så görs det enklast genom Bolagsverkets utmärkta guide.
Jag vill avsluta med ett citat från Johannes Forssberg, som i förra veckan skrev i Expressen att ”Revisorerna är bra för Sverige”:
”En ordentlig revisor kontrollerar att bolaget inte sopar smutsen under mattan, att dess redovisning inte förskönar och förtiger.”
I mitt inlägg avseende vilka kriterier jag bedömer som viktigast när du ska välja revisor för ditt företag blev det en liten diskussion i kommentarsfältet om hur lång tid det tar att utföra en ”normal” revision. Inget konstigt i sig då just ”Prisvärd” var ett av kriterierna som jag nämnde samt att det alltid är skönt att veta exakta kostnader mot budget i ens verksamhet. Hur mycket kostar en revisor / revision då?
Det är ju tyvärr inte så att det går att säga exakt vad en ”normal” revision kostar då revisioner sällan är ”normala”. Revisioner innefattar ju kontroller av såväl verksamhet, räkenskaper som företagsledningar samt en hel del annat. Eftersom dessa skiljer sig åt väsentligt bolag för bolag så är det omöjligt att säga exakt vilken tidsåtgång en revision för ditt företag skulle ha. Vad ska du då ha för nytta av detta inlägg, tänker du? Läs vidare!
Vid en sökning på Google (”vad kostar revisor”) hittade jag ett inlägg från Driva Eget överst, som jag vill utveckla. De kontaktade sju olika revisorer vilket genererade lika många kostnadsförslag vilka varierade från 8.000kr till 20.000kr för samma bolag. Utan att veta hur detaljerade förfrågningarna menar jag att det är omöjligt att bedöma vilket belopp som är rätt. De avslutar inlägget med följande stycke:
”Det viktigaste rådet när man väljer revisor är därmed att man ska höra med flera om vad man det kostar och vad man får för pengarna.”
Jag tycker Driva Eget har fel här. De har en poäng i att det är viktigt att veta vad man får för pengarna (prisvärd), men exakt vad det kostar är irrelevant och ofta omöjligt att svara på. Det finns tyvärr revisorer som utgår från ett alldeles för lågt pris bara för att få jobbet (”low balling” är ett vedertaget begrepp och en medveten teknik). Det brukar tyvärr sluta i antingen:
Paradoxalt nog kan därför en revisor som utgår från ett högre pris vara rätt val för dig och ditt företag (!), vilket gör enbart pris-kriteriet vanskligt att utgå från. Titta istället igen på mitt inlägg och utgå först från de mer väsentliga kriterierna för ditt val. Använd sedan pris-kriteriet som ett komplement för ditt val. Det viktigaste rådet, från mig, när du väljer revisor är att det är en revisor som är RÄTT för dig och ditt företag!
Jag besvarar gärna dina funderingar kring hur du ska tänka vid ditt val och/eller ger dig en uppskattning på vad ditt företag borde betala för en ”normal” revision. Självklart gäller det även vid val av en annan revisor än mig och självklart är det kostnadsfritt. Skriv en rad i kommentarsfältet nedan eller kontakta mig via länkarna här (till vänster) eller på mitt digitala visitkort på www.KimLavin.se.