Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Fråga: Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Svar: Det kan finnas avtal som styr hur mycket utdelning som får lämnas, men i grunden är gränsen det senast fastställda fria egna kapitalet. Detta utläses i försiktighetsreglerna i Aktiebolagslagen 17:3 där det bl.a. framgår att inte heller verksamhetens och bolagets framtid får äventyras av utdelningen.

Detta innebär t.ex. att ett nystartat bolag som ännu inte fastställt sin årsredovisning på årsstämma inte kan besluta om utdelning. Det innebär vidare att ett bolag som gjort ett väldigt bra resultat under innevarande år, men som saknar fastställt fritt eget kapital från tidigare år, också måste vänta till man fastställt det nya resultatet vid kommande årsstämma.

Det finns också vissa formaliakrav kring utdelningen som behöver uppfyllas och inte minst beskattningen hos mottagaren, särskilt gällande fåmansföretag, är viktig att kontrollera med din rådgivare.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2021?

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Vad är optimal lön att lägga sig på och hur mycket ska jag ta i utdelning? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av eget löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket samt skrev det här uppskattade inlägget även 2020. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2021 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 380 800 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 476 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 537 200 kronor. (Högre för dig över 65 år 596 800 kronor).
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 550 400 kronor (PGI är inkomsten minskad med allmän pensionsavgift 7% -> 511 000 kronor).
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 654 720 kronor (OBS! Kan vara OK med lägre men över detta är man alltid kvalificerad).

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig i år normalt på gränsen för PGI, dvs. ca. 46 000 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning, alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%, vilket ger mer kvar i handen totalt sett.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. I år kan det även påverka ev. stöd p.g.a. covid-19. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion om er situation.

Optimal lön aktiebolag 2020

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar mycket med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket samt skrev det här uppskattade inlägget även 2019. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2020 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 378 400 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 473 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 523 200 kronor. (Högre för dig över 65 år 575 500 kronor).
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 539 000 kronor (m.h.t. allmän pensionsavgift -> 501 000 kronor).
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 641 280 kronor (OBS! Kan gå med lägre men över detta är man alltid kvalificerad).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): SLOPAD FRÅN 2020! Kan även påverka utdelningar/försäljningsvinster på FÅAB-aktier som överstiger gränsbeloppet.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI, dvs. ca. 45 000 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Optimal lön aktiebolag 2019

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar mycket med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket samt skrev det här uppskattade inlägget även 2018. Även framöver verkar 3:12-regelverket bestå någorlunda oförändrat. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2019 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 372 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 465 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 504 400 kronor. (Med hänsyn tagen till M/KD-budgeten, lite högre för dig över 65 år 547 500 kronor).
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 519 700 kronor (m.h.t. allmän pensionsavgift -> 483 000 kronor).
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 618 240 kronor (OBS! Kan gå med lägre men över detta är man alltid kvalificerad).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 703 000 kronor. (733 000 kronor för dig över 65 år, OBS att värnskatten föreslås slopas nästa år).

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI, dvs. ca. 43 000 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Optimal lön ur ditt AB 2018

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar mycket med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket samt skrev detta uppskattade inlägg även 2017. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2018 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 341 250 kronor (OBS! 364 000 kronor från 1/7 2018).
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 455 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 468 700 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 504 375 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 468 750 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 600 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 675 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Optimal lön ur ditt AB 2017

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2017 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 336 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 448 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 452 100 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 496 305 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 461 250 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 591 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 651 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Vad händer med 3:12-reglerna?

Jag har ju tidigare skrivit en hel del om de föreslagna förändringarna i 3:12-reglerna. Jag har valt att hålla låg profil efter det inlägget skrevs då det varit turer fram och tillbaka huruvida förslaget skulle förändras, slopas eller lagstiftas om. Nu har det dock kommit mycket intressanta nyheter.

I en debattartikel på DN Debatt den 26 augusti 2017 så har finansminister Magdalena Andersson, biträdande finansminister Per Bolund och den ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson uttalat sig om förslaget. Då den borgerliga oppositionen samt Sverigedemokraterna motsatt sig detta och med majoritet kunnat rösta ned regeringens budget så har de nu alltså valt att inte gå vidare med förslaget.

Några experter jag pratat med menar att det fortfarande skulle kunna komma turer i denna process, men just nu gäller alltså inte några av de föreslagna förändringarna utan de tidigare 3:12-reglerna. Skattesatsen på 20% istället för 25% kvarstår t.ex. Jag kommer inom kort leverera en uppdaterad version av mitt populära inlägg här på bloggen avseende kvalifikation av löneunderlagsregeln (likt det för 2016) för att maximera sitt utdelningsutrymme med 20% kapitalbeskattning för utdelningar som tas ut 2018.

Det är därmed också fortsatt så att man ska iaktta försiktighet med att fatta beslut p.g.a. detta eller andra dimridåer utan invänta eventuella fastställda besked. Här är det kanske inte läge att beskylla vissa rådgivare för oförsiktighet då flera gått ut med att man ska tömma sina K10-blanketter under 2017. Det är egentligen inte heller mitt område att spekulera i om detta hela tiden varit regeringens avsikt då även dimridåer genererar skatteintäkter från oförsiktiga.

Fråga från Skatteverket? Tänk efter före!

Skatt är ju ett kärt ämne att skriva om, och jag har skrivit mycket om det här på bloggen. Bl.a. i inlägget ”Varför skatt?” m.fl. Skatt i sig är ju inget konstigt, utan medel som Skatteverket tar in från fysiska och juridiska personer för att finansiera välfärd, utbildning, sjukvård m.m. Dock kan det vara intressant att känna till lite mer om hur Skatteverket går tillväga i de fall det inte är solklart för dem hur mycket skatt du eller ditt företag ska betala.

Skatteverkets utredningsskyldighet

Skatteverket har s.k. utredningsskyldighet avseende bl.a. beskattningsärenden, vilket är noga uppstyrt och formaliserat som du ser i den bifogade länken. Ett sätt för Skatteverket att genomföra sina utredningar är genom s.k. skrivbordskontroll. Detta är ofta en effektiv metod som besparar både Skatteverket och den skattskyldige tid och arbete jämfört med t.ex. en skatterevision.

Skrivbordskontroll

En skrivbordskontroll går normalt till som så att Skatteverket skickar en ”Förfrågan” till den skattskyldige där de formulerar sin/sina frågor. När Skatteverket fått in den information de anser sig behöva, och ser anledning till förändring i taxeringen, upprättar de ett ”Övervägande till beslut” som du som skattskyldig får någon till några veckor på dig att ifrågasätta. Om inget ifrågasättande inkommer, alternativt om det ej är tillräckligt för ändrad bedömning, så fattas ett ”Beslut” om beskattning.

Ofta harmlösa frågor – MEN SE UPP!

Som revisor eller redovisningskonsult är det inte ovanligt att man blir kontaktad av kunder eller utomstående som fått frågor från Skatteverket. Vissa uppgifter har Skatteverket inte tillgång till och då är det naturligt att de ställer frågor som enkelt kan besvaras med hjälp av t.ex. utdrag ur företagets bokföring, fakturor, körjournaler eller annat. I normalfallet är alltså Skatteverkets frågor alldeles harmlösa trots att det kan upplevas allvarligt som privatperson eller företagare.

Jag vill ändå passa på att utfärda ett tips som ni kan spara både pengar och huvudvärk på. Om du anlitar en revisor eller en redovisningskonsult så bör de alltid få ta del av Skatteverkets frågor INNAN de besvaras! Ibland kan Skatteverket nämligen ha särskilda avsikter med sina frågeställningar som du som privatperson eller företagare inte är medveten om och fångar upp. Att du får möjligheten att sätta dig in i detta innan du svarar kan vara oerhört värdefullt för dig eller ditt företag.

 

 

 

Maximal utdelning eller spara gränsbelopp 2016?

Sitter ni med bokslutet och överväger hur mycket utdelning företaget ska lämna 2016? Observera att det finns lite extra att tänka på i år!

Det pågår sedan 2014 en omfattande utredning av 3:12-reglerna. Regeringen har tidigare meddelat att utredningen förlängs och arbetar nu utifrån att resultatet av utredningen ska presenteras i september 2016. 3:12-reglerna är ju för övrigt reglerna som styr hur mycket av kapitalvinst/utdelning från fåmansföretag som ska beskattas i kapital respektive tjänst (lön). Lite förenklat brukar man jämföra 20% skatt (kapital) och 52-57% skatt (tjänst/lön) varpå skillnaden förstås är betydande!

Jag brukar årligen upplysa om hur man genom eget löneuttag kan maximera sin K10-blankett med lågbeskattat gränsbelopp. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”3:12-reglerna försämras!” så kommer dock reglerna med största sannolikhet innebära sämre möjligheter till uttag av lågbeskattad (20%) utdelning för fåmansföretagare.

Det finns dock en stor osäkerhet kring vilka förändringar som kommer att göras och därmed också en ryktesspridning som gör att flera nog kommer att fatta dåliga beslut avseende detta. Jag har hört flera företagare som sagt att de fått råd av bl.a. några av de 4 stora revisionsbyråerna (Big 4) att maximera sin utdelning och, så gott det går, tömma sina lågbeskattade gränsbelopp 2016. Detta tycker jag är lite anmärkningsvärt då ett sådant råd kanske kan gynna någon, men absolut inte alla.

Mitt råd till er avseende detta är att låta sunt förnuft råda. Har du eller ni som ägare ett stort behov för pengarna privat och inte kan riskera att skattesatsen stiger (eller gränsbeloppen sjunker) på kort sikt, så dela ut pengarna. Finns det däremot inget sådant behov så bör man istället överväga att låta pengarna stå kvar i bolaget. Det finns ju normalt inget krav på att småföretag behöver dela ut pengarna, och vem vet; skattesatsen kanske är ännu lägre i framtiden? Då kan det vara en fördel att låta dem vara. Den stora nackdelen med att skatta fram, ibland väldigt stora, gränsbelopp är att åtminstone 20% ska betalas in till Skatteverket. Dessa 20% går ju då inte längre att få avkastning på i företaget, vilket kan vara dålig ekonomi. 

Så var på er vakt och fatta inga förhastade beslut. I värsta fall skapar denna onödiga ryktesspridning och hets så dåliga beslut att företagen blir lidande. Tänk över er egen och företagets situation och ta vid behov hjälp av er rådgivare för att simulera några olika scenarion för att se hur känsliga ni är för en försämring av nuvarande 3:12-regelverk.

money-938769_960_720

Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension