Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!

  • Lasse Åkerblad

    Hur stor är tidsåtgången för en normal revision med bra flyt av ett icke komplex tillverkande företag, låt oss säga i 1-2 m€-klassen?

    • En rejäl höftning skulle vara ca 3-5h informationsinsamling och planering samt 5-10h utförande beroende på erfarenhet (första året i övre spannet) och ev problem. Till det kommer ev tid om rapporteringen avviker från standrad.

      Vad är din erfarenhet?

      • Lasse Åkerblad

        Här tangerar vi en av branschen stora hemligheter!

        I IFAC verksamma gurun Phil Cowperthwaite pratar om 12 h för ett mikroföretag under 1 m$ efter att ha gjort själva bokslutsarbetet (compilation) först och således kan det redan. Att göra arbetet ”efficient och effective” på bara 12 timmar förutsätter en automatiserad revision.

        I en kurs jag tog från ICAEW använde man ca 25 h för en liten Country Club. Där skedde dokumenteringen för hand med PN 26-mallblanketter med mycket ringa automatisering.

        Om vi korrigerar dessa två – vilka är de enda uppgifterna jag hittat på webben – kommer vi fram till kanske 17-20 h för en ”automatiserad” ISA-revision.

        Själv kör jag Norstedts Revision sen några år. Med NR är automatiseringen maximal, likaså behöver jag inte oroa mej över att revisionsuppdraget inte utförts ISA-kompatibelt och enligt god revisionssed!

        viskande: [Tidsåtgången (medianen) för mej ligger runt 17 h i mindre bolag. Tiden kan variera neråt med max. 30 % men uppåt väl med över 50 % om det krånglar till sig. Tiden inkluderar förvaltningsrevisionen men den finns ju egentligen redan inne i ISA.]

        • Intressant! Ja, det är nog rätt så normalt.

          Jag förutsatte i princip total effektivitet (inte nödvändigtvis att vi gjort bokslutet) och använder en konkurrent till Norstedts som automatiserande revisionsprogramvara. Det förstnämnda ger mitt låga snittvärde på ca. 12,5h kontra ditt på 17h. Ditt timtal är mer ”normalt” då man i princip alltid stöter på någon form av fråga som tar extra tid. Dessa frågor tycker jag är särskilt viktiga att kommunicera med kunden under utförandet.

          Min tid är också inklusive förvaltningsrevisionen.

          Det intressanta i detta är hur mycket som hade gått att skala av, som inte ger varken oss eller kunden nytta. Jag tror säkert att 20% skulle gå att spara in.

  • Pingback: Så många revisorer finns det i Sverige idag | Revisor Helsingborg()

  • Pingback: Har jag rätt revisor? - Revisor Helsingborg()

  • Carl Kämpe

    Är det någon skillnad mellan att välja en revisor (d.v.s. personval dock med avtalsförhållandet till revisionsbyrån) och att välja en revisionsbyrån med samma person som huvudansvarig istället? Var frågan klar? Får jag alltså ett annorlunda commitment från revisorn om denne är personvald? Och vidare vad händer om revisorn byter byrå vilket händer ibland. Är hen då kvar som revisor samtidigt som företaget har kvar avtalsförhållandet med revisionsbyrån?

    • Hej Carl,

      Det är en bra fråga du ställer, och jag förstår den precis. Jag kan tyvärr inte svaret på rak ram då vi i princip rakt av tillämpar personval på vår byrå. Jag själv är bara personvald i de uppdrag där jag är vald revisor.

      Jag kan dock inte tänka mig att ansvaret skulle vara ett annat bara för att man är huvudansvarig revisor i ett revisionsbolag jämfört med om man är personvald. Dock kan det ju finnas rättigheter för revisionsbolaget såsom att de definitivt lär har rätten att byta ut huvudansvarig revisor vid olika händelser som t.ex. när revisorn slutar hos revisionsbolaget eller annat. Det är ju revisionsbolagets kund och inte revisorns och jag är övertygad om att det finns fastställda rutiner kring just den händelsen.

      Detta kanske skulle implicera på något sätt att man får ett sämre commitment, allt annat lika, vid val av revisionsbolag framför personval – men det är förstås inte självklart. Det är ju en intressant fråga för vidare forskning 🙂

  • Pingback: Skillnad på revisor och redovisningskonsult - Revisor Helsingborg()