Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det blåser friska vindar och en ny revisionsstandard är på väg att födas! Jag har fått möjligheten att vara en del av detta (se bildtext nedan) och tänkte berätta lite om vad som är på gång.

God revisionssed idag

Som jag skrivit om tidigare styrs god revisionssed av ett regelverk som branschen kommit överens om som heter ISA (International Standards On Auditing). Som framgår i inlägget är ISA också väldigt omfattande och sedan det infördes skarpt 1 januari 2011 har debatten om dess utformning pågått.

Kort bakgrund

För att nämna lite bakgrund om ISA så är det alltså en internationell revisionsstandard som används i många länder i världen för revision av såväl stora som små företag. ISA implementerades egentligen redan genom RS (Revisionsstandard i Sverige) som var en svensk översättning, och tillämpning, av ISA-regelverket. Från 2011 bestämdes dock att regelverket helt skulle harmoniera med ISA och en direktöversättning gjordes, vilken enligt undertecknad är oerhört formaliserad och svårläst.

ISA allt för omfattande

För mig som är relativt ny i branschen (snart 10 år), och som fick detta redan delvis genom högskolestudierna, så har ISA blivit vardag. Men jag har träffat på många revisorer som varit längre än mig i branschen som menar att ISA tar glädjen ur revisionen då mindre och mindre förtroende ges till revisorn och mer och mer arbete utförs genom att istället fylla i checklistor och uppfylla skall-krav (491 stycken!) som egentligen inte är relevanta för uppdraget. Det säger ju sig självt att ett regelverk som är tänkt att hantera revisionen i bolag som H&M, Volvo och Ericsson stöter på problem när det ska tillämpas på Lilla Aktiebolaget i Sverige AB med två anställda. 

600 sidor blir till 20 sidor

Som botemedel till detta kommer nu SASE (Standard for Audit of Small Entities)! Den goda revisionssed som tolkas i ISA och som där avhandlas på ca 600 (!) sidor har i första utkastet av SASE blivit 20 (!) sidor. Trots detta ska en revisionsberättelse, för huvuddelen av små företag, kunna avges med samma säkerhet som tidigare – och med en ökad tillit till revisorns professionella bedömning.

Fortsatt arbete

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) och FAR arbetar just nu intensivt med att få genom denna revisionsstandard. Man har en mycket ambitiös och målinriktad tidplan och hoppas kunna få genom SASE redan 2016/2017. Dan Brännström skriver lite mer på sin blogg om arbetet med denna standard och arbetet med att få den accepterad hos olika instanser i Norden (och även i Världen). Inom kort är tanken att standarden ska gå ut på remissrunda till olika intressenter och min förhoppning är att de ser detta lika positivt som branschen.

SASE är bra för Världen!

Detta är inte bara bra för revisorerna och branschen. Jag vill påstå att det framförallt är bra för kunderna som inte längre kommer behöva betala för överdriven formalia utan istället kan få det mervärde de förtjänar av inspirerade och professionella revisorer som kan deras verksamhet.

Revisionerna kommer att bli mer företagsanpassade och ännu bättre vilket kommer att ge ytterligare smörjmedel för företagandet vilket gör denna revisionsstandard bra för hela Sverige (och Norden – och sen kanske Världen?). Nåja, kanske lite överdrivet, men som ni förstår är detta ett gigantiskt kliv i rätt riktning som jag och många med mig är mycket positiva till!

Jag kommer att dela med mig mer av detta arbete så fort jag nås av nyheter.

Detta är inlägg 80 av 100 i min #blogg100-medverkan.

SASE

(Den 22 april träffades en svensk fokusgrupp för att diskutera SASE i syfte att lyfta fram och bearbeta möjligheter och utmaningar med SASE. Här syns några av ”Twitter-revisorerna”, med Twitter-länkar, Bengt Skough (arbetar med revisionsfrågor för mindre företag hos FAR), Dan Brännström (generalsekreterare i FAR), Lars Ekman (Infälld, revisor på PwC i Umeå), Kim Lavin (jag…) och Erik Emilsson (VD på Revideco))

Vad är lagstadgad revision?

Som jag skrivit om tidigare i inlägget Skillnad på revisor och redovisningskonsult så blandas ofta revision och redovisning ihop. Jag ska försöka klargöra revisionen ytterligare här då det är den vanligaste tjänsten jag erbjuder.

Varför lagstadgad revision?

Revisionen är lagstadgad i syfte att fungera som smörjmedel i samhället genom att säkra att den information som företag lämnar är i allt väsentligt korrekt. Reglerna om revision finns i bl.a. Aktiebolagslagen där aktiebolag av en viss storlek har krav på sig att ha en vald revisor. Revisionen innebär bl.a. granskning av företagets redovisning i syfte att avge någon form av intyg, ofta en revisionsberättelse, som företag kan använda sig av vid t.ex. förhandling med kunder, leverantörer, banker och som fungerar som en kvalitetsstämpel gentemot Skatteverket m.fl.

I mitt inlägg Vad är revision? dras bl.a. följande slutsats om revisionen:

”Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.”

I inlägget Revisor eller inte? så beskriver jag de olika rollerna jag som revisor har i företag. Vi tillhandahåller alltså fler tjänster än just den lagstadgade revisionen, men dessa återkommer jag till längre fram.

Hur utförs den lagstadgade revisionen?

Den lagstadgade revisionen ska utföras enligt god revisionssed, vilket ofta är synonymt med den internationella standarden ISA (International Standards on Auditing) som jag skrivit mer om i mitt inlägg Vad är god revisionssed?.

Kortfattat handlar det om att följa företagets beslut och redovisning under räkenskapsåret och utföra granskning av bokslut, beslut och aktiviteter vid räkenskapsårets slut. Målet är att upptäcka eventuella risker och/eller väsentliga fel i redovisningen för att säkerställa att företaget och ledningen följer aktuella lagar och regler (förvaltningsrevision).

Företaget tar vid räkenskapsårets slut fram bokslut och årsredovisning där all viktig information om företaget och företagets räkenskapsår samlas. Jag som revisor sammanställer allt material som behövs för granskning och stämmer sen av alla väsentliga posters riktighet mot underlag (revisionsbevis). Vissa underlag är t.ex. bankkontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra, fakturor, skattekonto m.m. (substansgranskning). Vissa poster styrks genom intervjuer med personal och ledning för att säkra att bolaget har en intern kontroll som gör att de själva upptäcker fel som skulle kunna orsaka problem i redovisning eller drift (rutingranskning).

Revisionsberättelsen

När samtliga frågetecken rätats ut kan en revisionsberättelse enligt standard (ren revisionsberättelse) lämnas. Ofta upptäcks fel som rättas och därmed kan revisionsberättelsen fortfarande vara ren. I några fall upptäcks fel som antingen inte rättas eller inte går att rätta i efterhand och då lämnas en avvikande revisionsberättelse (oren revisionsberättelse).

I andra fall än lagstadgad revision kan andra intyg utfärdas än revisionsberättelsen, men de kommer jag till i ett kommande inlägg.

Hoppas detta klargjort den lagstadgade revisionen ytterligare. Ställ gärna frågor om detta väckt din nyfikenhet!

Detta är inlägg 3 av 100 i min #blogg100-medverkan.

LoveAudit