kostnad

Management fee var förtäckt utdelning

Posted on by

I en färsk dom från Kammarrätten slår man fast att fakturerat managementarvode (management fee) var förtäckt utdelning.

Management fee är en vanlig benämning på arvode för utförda managementtjänster som man ofta samlar i t.ex. ett ägarbolag till en koncern och sen fakturerar vidare till övriga koncernbolag.

Att detta istället betraktades som förtäckt utdelning medförde att man inte godkände avdrag för kostnaden och inte heller den ingående moms som dragits på kostnaden. Utöver det utgick 20% skattetillägg, vilket ju ofta är det som blir kostnaden när det handlar om koncernbolag (för då beskattar man ju inte heller inkomst eller utgående moms i andra bolaget).

Det är viktigt att denna typ av tjänster tydligt specificeras i avtal (managementavtal), på fakturan eller på någon bilaga för att det ska bli tydligt att det rör sig om momspliktiga managementtjänster. Det är också önskvärt att tjänsterna faktureras månadsvis istället för t.ex. vid ett bokslut då det transaktionen förr har karaktär av resultatutjämning än faktiskt och marknadsmässigt managementarvode.

Tänk på detta för att undvika onödiga, och ibland kostsamma, diskussioner med Skatteverket.

Kan företag ge gåvor?

Posted on by

Kan företag lämna en gåva hur som helst? Ja – och nej. Jag ska förklara lite hur du ska tänka.

Jag skrev för övrigt lite om gåvor i mitt inlägg om Crowdfunding, men där inriktade jag främst inlägget mot olika typer av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) samt hur mottagandet redovisas och deklareras hos mottagaren. Det kan ju även vara intressant att se det ur givarperspektivet.

För fysiska personer gäller andra regler än för företag, och de tänkte jag inte gå in på här, mer än att gåvotransaktioner huvudsakligen är skattefria (sällan avdragsgilla).

När man pratar om att juridiska personer (företag) ska lämna gåvor så gäller det civilrättsliga begreppet värdeöverföring som beskrivs i Aktiebolagslagen (ABL).

Såhär står det i ABL 17 kap 5 §:
”Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål…”

Det är alltså fritt fram att lämna gåvor civilrättsligt om dessa kriterier uppfylls.

Hur stora gåvor kan företag då ge? Det beror ju självklart på storleken på företaget när man ska ta hänsyn till ovanstående, men jag tolkar det som att det kan vara rätt betydande belopp ändå (åtminstone för mottagaren). Här kan det vara läge att även beakta de regler kring mutbrott och bestickning som finns i Brottsbalken.

OBS! Det är som vanligt viktigt att vara observant på att det som gäller civilrättsligt inte alltid gäller skatterättsligt.

Skatterättsligt gäller som huvudregel att gåvor ej är avdragsgilla (och därmed ej heller skattepliktiga hos mottagaren). För att gåvan ska vara avdragsgill (och då skattepliktig hos mottagaren) krävs en s.k. ”motprestation” från mottagaren. Då rör det istället sig om sponsring. Det är då till nytta för ens egen verksamhet genom t.ex. reklam, biljetter eller dylikt. Se mer om dessa regler hos Skatteverket, där det bl.a. framgår:

”Vid bedömningen av avdragsrätt för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse. Det föreligger inte någon gåva i de fall då den sponsrade utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot det lämnade sponsringsbidraget. Sponsring helt utan motprestation anses som gåva och är då inte en avdragsgill kostnad…” 

Hoppas detta klargjort både den civilrättsliga och skatterättsliga hanteringen av gåvor från företag. Har du några funderingar kring ert företags gåva så ta gärna kontakt med mig så ska jag hjälpa er resonera!

Detta är inlägg 96 av 100 i min #blogg100-medverkan.

gåva

IT-revision – Har ni råd med ett haveri?

Posted on by

Vad händer om ert företags IT-miljö skulle haverera? Hur mycket pengar skulle det kosta företaget?

Tyvärr är IT-miljön ofta förbisedd som framgångsfaktor i företagande. Det beror inte sällan på en företagsledning/styrelse som inte har tillräckligt med kunskap för att kunna ställa rätt frågor internt. Det brukar finnas stor möjlighet att effektivisera verksamheten samt begränsa risken vid ett eventuellt haveri genom att utföra en IT-revision. Då upptäcks risker som kan förebygga en katastrof.

Vad många inte vet är att vi revisorer, i de flesta företag, har en skyldighet att lyfta fram IT-miljön som riskområde i vår förvaltningsrevision. Förvaltningsrevision är ett område jag inte skrivit så mycket om tidigare, men som jag återkommer till längre fram. Utöver att vi i vår revisionsberättelse uttalar oss om årsredovisningens balans- och resultatrapporter så uttalar vi ju också oss om styrelsens ansvarsfrihet. I detta ingår att säkerställa att styrelsen agerat på ett sätt som inte riskerar att skada bolaget, och här kommer IT ofta in i bilden. För hur skulle er verksamhet klara sig en dag, en vecka eller en månad utan ert IT-system?

Eftersom de flesta revisorer inte är IT-experter (no kidding!) så anlitar vi ibland externa parter för att göra IT-revisionen, men i huvuddelen av uppdragen vi arbetar med så brukar vi ha en uppsättning med grundläggande frågor för att bedöma risken med bl.a.:

  • Åtkomst: Vem handhar driften? Kan maskinparken ersättas? Tillämpas säkra lösenord? Har obehöriga åtkomst till hårdvara/mjukvara? Finns brandvägg?
  • Backup: Tas backup? Hur ofta? Fungerar återläsning? Vart förvaras backupen?
  • Antivirus: Används antivirus? Är skyddet uppdaterat?
  • Policy: Finns krisberedskap? Är försäkringsskyddet tillräckligt?

Hur klarar du dessa, de enklaste och mest grundläggande, frågor om er IT-miljö? Fråga gärna er IT-ansvarige och ge dig inte förrän du förstår svaren. För det är du som ägare eller styrelseledamot som är, och kommer att hållas, ansvarig – förr eller senare. 

Idag är tjänster som IT-revision prisvärda eftersom det finns många duktiga aktörer på marknaden som konkurrerar med varandra. Jag rekommenderar er att ta detta på allvar omgående och kontakta någon kunnig som kan hjälpa er att riskbegränsa er verksamhet samt bidra till ökad effektivitet och lönsamhet.

Kontakta gärna mig för referenser då jag arbetar med flera experter på området.

Detta är inlägg 63 av 100 i min #blogg100-medverkan.

it-revision

 

Projektredovisning

Posted on by

Arbetar ditt företag i projektform? Visst hade det varit underbart att kunna få en resultatrapport för varje projekt? Det är inte särskilt svårt!

Förutsatt att man har programvara som stödjer det (kolla med leverantören innan du köper) så är det bara att ange transaktionerna i bokföringen med t.ex. en projektkod/projektnummer. På det viset får du in intäkter, kostnader, arbetade timmar m.m. per projekt och kan då mäta varje projekt för sig. Då kan programvaran hjälpa till att skriva ut rapporter sorterat på projektnummer. Några bra leverantörer jag använt är Fortnox och Visma, men det finns otaliga fler.

Något som kan vara svårt är hur man ska komma igång och vilka principer man ska använda för vinstfördelning, födelning av företagets overhead-kostnader m.m., men ofta går det att utföra med lämpliga schabloniserade modeller. Vi har hjälpt många kunder igång med detta, så tveka inte att höra av er med era funderingar.

Detta är inlägg 52 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Är Spotify avdragsgillt i företag?

Posted on by

De flesta älskar musik, även på arbetsplatsen. Men är Spotify Premium-abonnemang avdragsgilla i företaget?

Det är faktiskt inte helt enkelt att svara på.

Generellt gäller att kostnader som företaget har för att förvärva intäkter är avdragsgilla. Däremot får bolaget inte avdrag för personliga levnadskostnader. Eftersom de vanligaste abonnemangen hos Spotify har dig som privatperson som avtalspart, och med enkelhet kan användas utanför arbetsplatsen, är det en överhängande risk att Skatteverket skulle se denna kostnad som en personlig levnadskostnad, dvs. lön, eller åtminstone till en stor del som en förmån. Det bör vara svårt att hävda att kostnaden är nödvändig för att du ska kunna förvärva intäkter.

Eftersom en privatperson står som avtalspart är rimligen inte momsen avdragsgill heller, oavsett hur man argumenterar i ovanstående.

Det kan dessutom rent av vara olagligt att använda Spotify i verksamheten då användarvillkoren strikt uppger att kommersiell användning är förbjuden, dvs. privat bruk.

Jag skulle alltså svara NEJ på frågan om man får dra av kostnaden för sitt Spotify Premium-konto i sitt företag. Någon som resonerar annorlunda?

Dessa ”problem” har dock en samarbetspartner till Spotify velat råda bot på genom att erbjuda ett Spotify Business-abonnemang. Se mer här om Spotify Business.

Detta är inlägg 43 av 100 i min #blogg100-medverkan.

spotify

 

Vad är periodisering?

Posted on by

Periodisering är en vanligt förekommande transaktion i redovisningen. Särskilt vid årsbokslut, men även vid t.ex. andra avstämningar som månadsbokslut m.m.

Grunden för periodisering är de olika typerna av klassificering av inkomster och utgifter. Man ska skilja på inkomst/intäkt/inbetalning och utgift/kostnad/utbetalning. Jag ska inte gå för djupt i detta (det finns mycket Google-bart kring detta). Men grundprincipen är att en inkomst fördelad på perioden för utförande (periodisering) är en intäkt, och på motsvarande sätt är en kostnad en periodiserad utgift. Det finns förenklingsregler för periodiseringar i det ”nya” regelverket K2 som säger att man t.ex. inte behöver periodisera återkommande inkomster och utgifter om de inte avviker väsentligt mellan åren samt att man inte behöver periodisera belopp under 5.000kr.

Jag skrev lite om periodiseringar i mitt inlägg ”Lägre skatt i bokslutet” strax före årsskiftet. Ofta är periodiseringar relativt enkla att beräkna, men det kan även vara lite krångligare som vid t.ex. pågående arbete. Det kan ju t.ex. röra sig om ett projekt som sträcker sig över en lite längre period där man passerar tidpunkten för årsbokslutet. Då kan det bli ganska besvärliga beräkningar av hur stor del av inkomsterna och utgifterna man ska ta upp. I dessa fall hjälper vi ofta våra redovisningskunder med beräkningar och uppställningar för att göra detta på ett rättvisande sätt som överensstämmer med aktuella regelverk.

Detta är inlägg 21 av 100 i min #blogg100-medverkan.

periodisering

Starta Holding-bolag!

Posted on by

Är du intresserad av att starta Holding-bolag som ägarbolag till din koncern eller ditt bolag? Läs mer här om vilka fördelar det kan medföra.

Att lägga en befintlig bolagsstruktur eller ett befintligt bolag under ett ägarbolag (Holding-bolag) är väldigt vanligt. Det är mer regel än undantag då det medför åtminstone tre väldigt stora fördelar:

1. Riskbegränsning – Om något skulle inträffa i din verksamhet som gör att verksamheten går omkull i ett svep (skadestånd, garantianspråk, ej försäkrad skada etc) så är det bra att inte ha lagt alla ägg i samma korg. Genom att årligen dela ut vinster till ett ägarbolag så skyddas dessa medel mot händelser som kan inträffa i driftsbolaget. Ett ägarbolags verksamhet är relativt riskfritt och därmed är pengarna tryggade där medan driftsbolaget kan fortsätta att ackumulera vinster. De faktiska pengarna kan ju faktiskt även användas i dotterbolagets verksamhet genom utlåning via avräkningskonto, så det är inte heller någon nackdel.

2. Skattefri vinst vid försäljning – Ett dotterbolag till ett Holding-bolag är i de flesta fall ett näringsbetingat innehav, vilket bl.a. innebär att vinst vid försäljning av ett sådant dotterbolag är skattefritt i Holding-bolaget. Om du hade sålt bolaget genom ditt privata ägande hade en stor del av vinsten riskerat att beskattas till 60-70%! Genom denna lösning betalas ingen skatt alls vid försäljningen och ned mot 20-25% skatt vid uttag från Holding-bolaget.

3. Riskbegränsning vid försäljning – Om du säljer driftsbolaget och något skulle hända som gör att köparen ställer anspråk på dig så är det inte som privatperson, utan i egenskap av juridisk person, vilket är säkrare för dig.

Det finns även andra fördelar med detta, men enbart de ovanstående är anledning nog för att bilda ett Holding-bolag i din bolagssfär om det inte redan finns. Det finns egentligen inga större nackdelar med detta upplägg. Det krävs ju visserligen ytterligare en bolagsbildning och ett aktiekapital om minst 50.000kr, men dessa pengar kan ju som sagt användas i dotterbolaget och är därför ingen kostnad, utan en tillgång.

Det är inget hinder att du redan har en inarbetad verksamhet i din nuvarande bolagsstruktur, det finns stora möjligheter att lägga upp strukturen med ett Holding-bolag ändå. Kontakta mig för mer information.

Detta är inlägg 8 av 100 i min #blogg100-medverkan.

flowchart