Antal bristfälliga bokslut ökar utan revisor!

UC har skrivit en högintressant artikel om deras utredning avseende bl.a. valda revisorer i bolag och bokslut som skickats till Bolagsverket.

De sammanfattar läget med att konjunkturen och det låga ränteläget generellt har skapat bättre förutsättningar i och lägre kreditrisk för bolagen. Man höjer dock ett varningens finger då man kunnat påvisa att antalet bokslut med uppenbara brister som skickats till Bolagsverket har ökat markant (mer än 380%!) sen revisionsplikten för mindre företag (bl.a. omsättning 3Mkr) avskaffades. Se UC’s tabell nedan:

UC_Kreditguide_2015_3

 

Detta är förstås anmärkningsvärt och något som stärker bilden av att revisionen bidrar till en ökad kvalitet i företagens årsredovisningar som ligger till grund för kreditgivares (banker, leasingbolag, kommuner, företag m.fl.) beslut. Som jag skrivit tidigare så gäller detta alltså bara uppenbara fel och inte t.ex. för högt värderade kundfordringar eller rena bedrägerier.

Det är därför förståeligt att företag som väljer bort revisorn får sämre kreditrating.

Statistiken ligger även i linje med mitt kontroversiella inlägg om att ”Avskaffa revisionsplikten” och låta marknaden/kreditgivare sätta villkoren för vilka bolag som behöver revision och ej. Har man inget behov av krediter, så kan ju Skatteverket själva sköta granskningen av det rent skattemässiga för de minsta bolagen då de har bra kontrollinstrument för det.

UC skriver vidare att: ”UC kommer noga att fortsätta följa utvecklingen för bolagen som saknar revisor…”

Har du blivit lurad av någon årsredovisning idag?

Hur gör man bokslut?

Kanske är du ny på detta med bokföring? Kanske behöver du bara lite tips kring hur du ska tänka. Jag har mycket erfarenhet från bokslutsarbete då det ofta är där revisorn kommer in i bilden.

Jag har skrivit lite grann om bokslut tidigare i inläggen ”Lägre skatt i bokslutet” och ”Vad är periodisering?”.

Bokslut gör man när man närmar sig räkenskapsårets slut. Det bestämmer Bokföringslagen. Ett räkenskapsår kan i princip sluta när som helst, men det vanligaste är att räkenskapsår är detsamma som kalenderåret och slutar i december. När man når räkenskapsårets slut så stämmer man av alla konton i balansräkningen som inte varit fullt avstämda sen tidigare. Normalt har man bra koll på bankkonton, kundfordringar och leverantörsskulder. Sannolikt har man även bra koll på övriga konton, men beroende på vilken ambitionsnivå man har med sin bokföring så kan det kvarstå en del poster för avstämning.

När alla konton är avstämda så är det för de flesta bolagen dags att avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. För att göra detta tillämpas Årsredovisningslagen samt aktuellt ramverk för God redovisningssed, t.ex. K2 eller K3. I dessa föreskrifter så framgår hur varje balanskonto i balansräkningen ska kategoriseras i årsredovisningen. För alla grupperingar av poster som ska grupperas ihop som t.ex. ”Inventarier, verktyg och installationer”, ”Övriga kortfristiga fordringar” eller ”Skatteskulder” så ska en bokslutsbilaga upprättas som visar hur årsredovisningen är kopplad till balansräkningen. Varken bokslut eller bokslutsbilagor är offentliga uppgifter, men årsredovisningen är. Här kan det bli lite pyssel för att säkerställa att man får med alla konton på en bokslutsbilaga.

När detta är färdigt, skatten är bokad och resultatet är omfört så har du gjort ditt första bokslut! Självklart är det lite mer avancerat än såhär då man ofta stöter på en del problematiska avstämnings- och klassificeringsproblem i samband med bokslutsarbete. Men det är viktigt att ha en tydlig målbild kring det arbete man gör även om man ibland blir försjunken i differenser på det ena eller andra hållet. Det är en särskild tillfredsställelse i att få ihop ett bokslut som nog bara ekonomer förstår sig på…

På den humoristiska (#revisorhumor, ni vet) sidan kan man även avsluta med en länk till inlägget ”Varför jag vill jobba med bokslut?”.

Kämpa på med ert bokslut och fråga gärna mig om ni har funderingar!

Detta är inlägg 57 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bokslutsbilaga

Frivillig revision – Revisorns Verktygslåda

Finns det annan revision än lagstadgad revision? Absolut! Vilket passar dig bäst?

Jag skrev ju häromdagen om vad den lagstadgade revisionen är och innebär. Denna revision är reglerad av ISA, som är en revisionsstandard som gäller i stora delar av världen. Utöver denna fullständiga ISA (ISA 700) finns det ett par andra revisioner vi kan utföra på beställning, populärt benämnt som ”Revisorns Verktygslåda”. Dessa verktyg skiljer sig åt beroende på vad kunden och dess intressenter önskar. Ofta är de betydligt billigare än en fullständig ISA-revision.

Jag tänkte redogöra för några av dem lite kort nedan:

SNT 4400 – Granskning enligt särskild överenskommelse

Detta är den enklaste formen av granskning. Det är inte formellt ett ”bestyrkandeuppdrag”, vilket innebär att granskningen normalt ej mynnar ut i ett intyg som är avsett för någon annan än beställande företag. Det går även att inkludera en tredje part till vem man då ställer rapporten, men övriga intressenter kan ej använda slutsatserna i denna rapport. Endast faktiska iakttagelser avrapporteras jämfört med t.ex. en ”vanlig” revisionsberättelse där man intygar att allt, i allt väsentligt, stämmer. Denna revision är perfekt för t.ex. en bank att föreslå för en kund som ej har vald revisor och som redovisar t.ex. en stor post kundfordringar i sin oreviderade årsredovisning. En kvalificerad revisor kan då uttala sig om posten på olika sätt som gör att banken med större säkerhet t.ex. kan bevilja ett lån eller liknande.

ISRE 2400 (ej vald revisor) & ISRE 2410 (vald revisor) – Översiktlig granskning

Denna revision är mer lik en ”vanlig” ISA-revision, och är ett formellt bestyrkandeuppdrag, men med begränsad säkerhet. Det som normalt är ”rimlig säkerhet” eller ”hög men inte absolut säkerhet” är med denna revisionsstandard ”begränsad säkerhet”. Det innebär praktiskt att man i sin revision inte tittar på lika många poster och att man kan släppa felaktigheter något oftare än vid en ISA-revision. Revisionen mynnar ut i en skriftlig rapport som beställaren kan använda gentemot alla motparter. Detta är enligt mig en standard som bör vara tillräcklig för alla intressenter för bolag utan vald revisor. Kostnaden blir lägre, men det finns ändå en extern inblick och säkerhet i att räkenskaperna inte är helt fel.

ISA 800 – Revisionsuppdrag med särskilt syfte

Denna revision överensstämmer med en ”vanlig” ISA-revision, med den skillnaden att den avser ett särskilt syfte. Den har alltså lika hög säkerhet som en normal lagstadgad revision då den utförs på samma sätt samt är avsedd för alla intressenter. Det särskilda syftet kan t.ex. vara en delårsavstämning, en avgränsad del av redovisningen (t.ex. ett projekt, en transaktion eller dylikt) eller annat särskilt ändamål.

Hjälp att välja

Det kan vid första anblick vara svårt att veta exakt vilken form av revision som passar. FAR har i en kommentar bifogat följande flödesschema som tydliggör vilken typ av revision som passar in på ett uppdrag:

FAR_RAMVERK_bild_2

Avslutning

”Revisorns Verktygslåda” lanserades för flera år sedan, men har tyvärr inte blivit så välanvänd. Om det beror på att namnen på verktygen påminner om mer eller mindre giftiga tillsatser i mat eller om revisorskåren inte förstått/förmedlat dem tillräckligt är oklart. Jag tror framförallt på det sistnämnda. Branschen kan göra mer för att få intressenterna att förstå värdet med dessa tjänster. Tjänsterna kan som sagt vara fullt tillräckliga för vissa ändamål och då till ett betydligt lägre pris än en fullständig revision. För inte använder du bazooka för att rensa ogräs?

Detta är inlägg 6 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bazookatomte