lön

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2024 – 3:12 / K10

Posted on by

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat till hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2024?” för en ännu bättre bild.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare år så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man, själv eller närstående, ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2024 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2025. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2025 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2024 på 731 520 kr (9,6 inkomstbasbelopp á 76 200 kr), eller då 60 960 kr per månad, eller mer, så är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2024 kommer att vara 457 200 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2025, genom löneuttaget 2024, så gäller ju normalt istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 2025 är 209 550 kr (2,75 inkomstbasbelopp) och fördelas på ägd andel av företaget. OBS att förenklingsregeln bara får användas för ett bolag om man som privatperson lämnar flera K10.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 419 000 kr är schablonbeloppet alltid det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 419 000 kr och 457 200 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 457 200 kr måste sen även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir ca 481 263 kr (457 200 / 0,95), eller ca 40 200 kr per månad, och det är alltså det som är det absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2024. Detta är en bra riktlinje ifall man är den enda anställde i sitt helägda bolag. Har ni flera anställda blir beräkningen lite mer omfattande, men samma princip kan användas. Min rekommendation är alltid att lägga sig något över det framräknade beloppet för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Ovanstående exempel skulle då ge minst ca 481 260 kr x 50% = 240 630 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2025. Förutsatt att medel finns att besluta om utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med bolagsskatt, dvs. ca 36,5% i total skatt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (se länk om olika lönenivåer i början av inlägget), istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör.

OBS! 2026 (2025…) blir det annorlunda

Enligt utredning SOU 2024:36 som släpptes till Regeringen strax före sommaren så kommer dessa regler med största sannolikhet att ändras relativt drastiskt med start från 1 januari 2026 (och då sannolikt redan något som påverkar löneuttaget 2025 om man använt de i bloggen nämnda tumreglerna tidigare…). Jag kommer att återkomma längre fram om hur man ska tänka med de nya reglerna.

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2024?

Posted on by

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Vad är optimal lön att lägga sig på och hur mycket ska jag ta i utdelning? Det är vanliga frågor för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av eget löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller detta ju främst skatteplanering, och att betala så lite – men korrekt! – skatt som möjligt, men det finns även lite annat att tänka på. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det ifall man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2024 gäller följande intressanta brytpunkter (i stigande ordning):

Sjuk- och föräldrapenningpenninggrundande inkomst (SGI)573 000 kronor.
Pensionsgrundande inkomst (PGI)614 934 kronor (PGI är inkomsten minskad med allmän pensionsavgift 7% -> 571 500 kronor)
Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%)615 300 kronor. (Högre för dig över 65 år 697 300 kronor)
Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag på K10731 520 kronor (OBS! Kan vara OK med lägre men över detta är man alltid kvalificerad)

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren (ej över 65 år) som förfogar över sin egen lön, och har vinst- och likviditetsutrymme, lägger sig i år på gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca. 51 300 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning, alternativt sätta av extra till pension. Det är dock alltid intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%, vilket ger mer kvar i handen totalt sett.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion om er situation.

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2023 – 3:12 / K10

Posted on by

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat till hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2023?” för en ännu bättre bild.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare år så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man, själv eller närstående, ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2023 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2024. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2024 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2023 på 713 280 kr (9,6 inkomstbasbelopp á 74 300 kr), eller då 59 440 kr per månad, eller mer, så är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2023 kommer att vara 445 800 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2024, genom löneuttaget 2023, så gäller ju normalt istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 2024 är 204 325 kr (2,75 inkomstbasbelopp) och fördelas på ägd andel av företaget. OBS att förenklingsregeln bara får användas för ett bolag om man som privatperson lämnar flera K10.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 408 000 kr är schablonbeloppet alltid det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 408 000 kr och 445 800 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 445 800 kr måste sen även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir ca 469 300 kr (445 800 / 0,95), eller ca 39 200 kr per månad, och det är alltså det som är det absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2023. Detta är en bra riktlinje ifall man är den enda anställde i sitt helägda bolag. Har ni flera anställda blir beräkningen lite mer omfattande, men samma princip kan användas. Min rekommendation är att lägga sig något över det framräknade beloppet för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Ovanstående exempel skulle då ge minst ca 469 300 kr x 50% = 234 650 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2023. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med bolagsskatt, dvs. ca 36,5% i total skatt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (se länk om olika lönenivåer i början av inlägget), istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör.

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2023?

Posted on by

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Vad är optimal lön att lägga sig på och hur mycket ska jag ta i utdelning? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av eget löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2023 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjuk- och föräldrapenningpenninggrundande inkomst (SGI): 525 000 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 599 601 kronor (PGI är inkomsten minskad med allmän pensionsavgift 7% -> 557 250 kronor).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 613 900 kronor. (Högre för dig över 65 år 683 200 kronor).
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 713 280 kronor (OBS! Kan vara OK med lägre men över detta är man alltid kvalificerad).

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren (ej över 65 år) som förfogar över sin egen lön, och har vinst- och likviditetsutrymme, lägger sig i år på gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca. 51 000 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning, alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%, vilket ger mer kvar i handen totalt sett.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion om er situation.

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2022 – 3:12 / K10

Posted on by

Nu har ju Corona-pandemin till viss del omöjliggjort utdelningar för många företag de senaste åren, men detta inlägg är ju årligt återkommande här och finns det möjlighet att bygga på K10’an så kan man ju ändå ha nytta av det i framtiden, så vi kör detta inlägg även i år! Observera dock att iaktta försiktighet då ev. extralön för att kvalificera kan anses som en värdeöverföring som är otillåten i kombination med olika typer av pandemistöd. 

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat till hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2022” för en ännu bättre bild.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare år så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man, själv eller närstående, ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2022 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2023. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2023 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2022 på 681 600 kr (9,6 inkomstbasbelopp á 71 000 kr), eller då 56 800 kr per månad, eller mer, så är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2022 kommer att vara 426 000 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2023, genom löneuttag 2022, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 195 250 kr (2,75 inkomstbasbelopp) fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2022, är för övrigt 187 550 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 390 000 kr är schablonbeloppet alltid det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 390 000 kr och 426 000 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 426 000 kr måste sen även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir ca 448 500 kr (426 000 / 0,95), eller ca 37 400 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2022. Detta är en bra riktlinje ifall man är den enda anställde i sitt helägda bolag. Min rekommendation är att lägga sig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 448 500 kr x 50% = 224 250 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2022. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med bolagsskatt, dvs. ca 36,5% i total skatt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (se länk om olika lönenivåer i början av inlägget), istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Tänk på att erhållna statliga stöd för t.ex. korttidsarbete m.m. kan påverka beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2022?

Posted on by

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Vad är optimal lön att lägga sig på och hur mycket ska jag ta i utdelning? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av eget löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2022 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 483 000 kronor (höjt från 8 till 10 prisbasbelopp från 1/1 2022).
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 483 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 554 900 kronor. (Högre för dig över 65 år 618 700 kronor).
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 572 970 kronor (PGI är inkomsten minskad med allmän pensionsavgift 7% -> 532 500 kronor).
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 681 600 kronor (OBS! Kan vara OK med lägre men över detta är man alltid kvalificerad).

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig i år normalt på gränsen för PGI, dvs. ca. 48 000 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning, alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%, vilket ger mer kvar i handen totalt sett.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Även i år kan det också påverka ev. stöd p.g.a. covid-19. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion om er situation.

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2021 – 3:12 / K10

Posted on by

Nu har ju Corona-pandemin till viss del omöjliggjort utdelningar för en hel del företag under 2020 och 2021, men detta inlägg är ju årligt återkommande här och finns det möjlighet att bygga på K10’an så kan man ju ändå ha nytta av det i framtiden, så vi kör detta inlägg även i år! Observera dock att iaktta försiktighet då ev. extralön för att kvalificera kan anses som en värdeöverföring som är otillåten i kombination med olika typer av pandemistöd. 

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat till hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2021” för en ännu bättre bild.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare år så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man, själv eller närstående, ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2021 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2022. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2022 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2021 på 654 720 kr (9,6 inkomstbasbelopp á 68 200 kr), eller då 54 560 kr per månad, eller mer, så är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2021 kommer att vara 409 200 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2022, genom löneuttag 2021, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 187 550 kr (2,75 inkomstbasbelopp) fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2021, är för övrigt 183 700 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 375 000 kr är schablonbeloppet alltid det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 375 000 kr och 409 200 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 409 200 kr måste sen även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir 430 737 kr (409 200 / 0,95), eller ca 35 900 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2021. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga sig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 431 000 kr x 50% = 215 500 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2021. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med bolagsskatt, dvs. ca 36,5% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (se länk om optimal lön i översta stycket), istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Tänk på att erhållna statliga stöd för t.ex. korttidsarbete m.m. kan påverka beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2021?

Posted on by

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Vad är optimal lön att lägga sig på och hur mycket ska jag ta i utdelning? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av eget löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket samt skrev det här uppskattade inlägget även 2020. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2021 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 380 800 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 476 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 537 200 kronor. (Högre för dig över 65 år 596 800 kronor).
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 550 400 kronor (PGI är inkomsten minskad med allmän pensionsavgift 7% -> 511 000 kronor).
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 654 720 kronor (OBS! Kan vara OK med lägre men över detta är man alltid kvalificerad).

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig i år normalt på gränsen för PGI, dvs. ca. 46 000 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning, alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%, vilket ger mer kvar i handen totalt sett.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. I år kan det även påverka ev. stöd p.g.a. covid-19. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion om er situation.

Vad innebär löpande granskning och förvaltningsrevision?

Posted on by

Nu under hösten genomför vi revisorer ofta löpande granskning och förvaltningsrevision hos våra kunder. Vad innebär detta för det granskade företaget och blir det dyrare nu? Nej då, jag ska reda ut begreppen lite.

Till att börja med så har ca. 2/3 av Sveriges aktiebolag kalenderår som räkenskapsår, dvs. räkenskapsåret slutar den 31 december. Långt ifrån alla dessa har vald revisor som ska tillfoga sin revisionsberättelse till årsredovisningen, men i brist på annan statistik så är det i vart fall en fingervisning om att majoriteten av alla aktiebolag med vald revisor gör bokslut per den 31 december.

Då flera av dessa bolag förstås önskar bli klara med sitt bokslut så fort som möjligt efter årsskiftet så riskerar det för oss revisorer att uppstå en mängd med arbete som ska utföras kort efter årsskiftet. För att överbrygga detta så använder vi höstsäsongen, som av samma anledning som ovan normalt är lugnare för oss, till att fördela ut arbete – som ändå behöver utföras inom vårt revisionsuppdrag – till hela räkenskapsåret. Därmed leder detta normalt inte till en ökad kostnad för det granskade företaget utan i princip enbart till en högre servicenivå.

Löpande granskning, först och främst, omfattar egentligen alla granskningsinsatser som sker någon gång under året då inte den ordinarie bokslutsrevisionen är inplanerad. Bokslutsrevisionen fokuserar framförallt på bokslutet och årsredovisningen medan löpande granskning, eller löpande revision, fokuserar på rutiner hos företaget, resultatanalyser, kontoanalyser m.m. Oerhört slarvigt förenklat kan man säga att bokslutsrevisionen fokuserar på balansräkningen och den löpande revisionen fokuserar på resultaträkningen. Detta är förstås inte riktigt sant då resultat- och balansräkning förstås hänger ihop. Till detta kommer, inom vårt granskningsuppdrag, även förvaltningsrevision som går utmärkt att utföra vid den löpande revisionen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg på bloggen om förvaltningsrevision, men jag tänkte lägga ut texten lite mer i detta inlägg för de som är intresserade av att veta mer om hur dessa moment kan gå till. Självklart anpassas de beroende på vilket företag som granskas, men jag tänkte gå genom grunderna och några exempel för de som är intresserade av att veta mer.

Förvaltningsrevision, grundar sig i det lagkrav (Aktiebolagslagen, ABL) som finns för styrelsen och eventuell verkställande direktör att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår bokföringen, som flera normalt naturligt förknippar revisorn med, som en del men även övriga delar av bolagets styrning och kontroller. Enligt ABL 9:3 ska bolagets valda revisor granska även denna del och enligt ABL 9:33 ska revisorn i sin revisionsberättelse uttala sig om huruvida styrelsen och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet eller ej.

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamöterna eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamöterna eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Det är förstås inte nödvändigtvis så att årsstämman (ägarna) är tvingade att lyssna på revisorns uttalande, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

Så hur granskar man detta då? Då förvaltningsrevision inte är en naturlig del av vår goda revisionssed, ISA (läs mer om den här), då det är en relativt särsvensk företeelse så har vår branschorganisation FAR gett ut en rekommendation (RevR 209) kring hur förvaltningsrevisionen bör gå till. Denna är relativt omfattande och svår att återge såhär, men vanligt förekommande granskningsåtgärder i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner (t.ex. fakturering, inköp, löner, bonus, tillstånd m.m.) samt test av dessa rutiner med hjälp av berörd personal.
  • Granskning av styrelseprotokoll, väsentliga beslut, eventuella tvister etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av väsentliga avtal kontra räkenskaper, bolagsordning, ägardirektiv, attestrutiner m.m.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av aktiebok.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Ovanstående lista är förstås inte heltäckande, och flera moment utförs inte alltid, utan får anpassas beroende på vilket företag som granskas. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att även vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

För er som orkat såhär långt hoppas jag att detta gett en bättre inblick i hur vi arbetar med löpande granskning och förvaltningsrevision. Om ni har funderingar så är det självklart bara att maila mig eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2020 – 3:12 / K10

Posted on by

Nu har ju Corona-pandemin till viss del omöjliggjort utdelningar för en hel del företag under 2020 (och möjligen även 2021), men detta inlägg är ju årligt återkommande här och finns det möjlighet att bygga på K10’an så kan man ju ändå ha nytta av det i framtiden, så vi kör detta inlägg även i år! Observera dock att iaktta försiktighet då ev. extralön för att kvalificera kan anses som en värdeöverföring som är otillåten i kombination med olika typer av pandemistöd. 

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat till hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Optimal lön ur ditt AB 2020” för en ännu bättre bild.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare år så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man, själv eller närstående, ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2020 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2021. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2021 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2020 på 641 280 kr (9,6 inkomstbasbelopp á 66 800 kr), eller då 53 440 kr per månad, eller mer, så är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2020 kommer att vara 400 800 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2021, genom löneuttag 2020, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 183 700 kr (2,75 inkomstbasbelopp) fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2020, är för övrigt 177 100 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 368 000 kr är schablonbeloppet alltid det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 368 000 kr och 400 800 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 400 800 kr måste sen även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir 421 894 kr (400 800 / 0,95), eller ca 35 200 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2020. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga sig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 422 000 kr x 50% = 211 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2020. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med bolagsskatt, dvs. ca 37% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (se länk om optimal lön i översta stycket), istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.