Räkenskapsår, god revisorssed och god revisionssed

Det börjar närma sig den siste augusti. Trots att denna revisorn har semester börjar redan planeringen inför vad som komma skall kring månadsskiftet.

Jag kommer inom kort att beskriva några av de mer intressanta momenten jag gör inför vissa månadsskiften i detalj, men först vill jag ge lite bakgrund till vilka månadsskiften som är särskilt intressanta samt vilka lagar och regler jag förhåller mig till i mitt arbete. Jag hoppas att detta sedan kan ge en bättre förståelse för vilka specifika granskningsinsatser som görs under revisionens gång och varför.

Bakgrund månadsskifte / räkenskapsår

Större delen av de bolag jag arbetar med avslutar sitt räkenskapsår med bokslut för kalenderåret, den 31 december, men några bolag har valt att istället tillämpa ett så kallat brutet räkenskapsår. Genom ändringen i Bokföringslagen som trädde i kraft den 1 januari 2011, och som var en del av den borgerliga regeringens proposition om Enklare redovisning, kan man numera bryta sitt räkenskapsår vilken månad man vill. Tidigare har främst bokslut per den 30 april, 30 juni & 31 augusti tillåtits. Majoriteten av de kunder jag arbetar med som har brutna räkenskapsår ligger därför fortsatt kvar som ”fyror”, ”sexor” eller ”åttor” som jag och mina kollegor i branschen kallar dem. Det kan finnas flera olika anledningar till att ha ett brutet räkenskapsår. Några av de jag arbetar med har t.ex. en stor del av sin försäljning i julhandeln och föredrar därför att inte stänga sitt räkenskapsår just då eftersom bl.a. den administrativa delen av verksamheten redan är fullt sysselsatt med löpande arbetsuppgifter.

Bakgrund god revisorssed / god revisionssed

En av de mest grundläggande bestämmelserna för hur jag ska arbeta som revisor är Revisorslagen. I denna framgår vilka mina skyldigheter är och en stor del av min praktiska vardag stadgas i 19 §: ”En revisor skall iaktta god revisorssed”. Vad är då god revisorssed? Vår branschorganisation FAR arbetar löpande med att ta fram de yrkesetiska regler vi har att förhålla oss till i vårt arbete och där ingår även den goda revisorsseden, bland andra intressanta regler såsom t.ex. revisorns tystnadsplikt. Den goda revisorsseden innebär bl.a. att jag alltid ska uppträda med ett gott omdöme och verka för att lagar inte överträds på något sätt. Den goda revisorsseden gäller alltså generellt och inte för specifika revisionsuppdrag.

Då jag främst arbetar med aktiebolag så är en av de lagar jag arbetar mycket med självklart Aktiebolagslagen. I denna framgår, i 9 kap. 3 § om revisorns uppgifter, att: ”Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.” Vad är då god revisionssed? FAR uttrycker begreppet enkelt genom att ”god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme”. Den goda seden styrs i sin tur av vår revisionsstandard som från den 1 januari 2011 heter ISA (International Standards on Auditing, tidigare RS – Revisionsstandard i Sverige). ISA är en översättning av en internationellt gällande revisionsstandard och i denna framgår mer handgripligen hur vår arbetsinsats ska göras.

Mer om särskilda moment från ISA kopplat till övrig lagstiftning följer inom kort. Härnäst kommer jag t.ex. att redogöra för ett intressant revisionsbevis (ISA 500) genom kontrollinventering av varulager och kontanter.