Varför granskar revisorn bolagets företagsförsäkring?

En del av revisorns lagstadgade granskning är ju den av styrelsens och VD’s förvaltning av bolaget (Aktiebolagslagen 9:3), om vilken revisorn uttalar sig om i revisionsberättelsen. I styrelsens och VD’s förvaltning ingår bland annat att bedöma och förebygga risker som verksamheten kan utsättas för. I det ingår normalt att försäkra verksamheten mot eventuella skador som kan uppstå. Revisorn brukar därför på detta område be om ett aktuellt försäkringsbrev och jämföra mot bokförda och verkliga värden (fastigheter, maskiner, varulager, omsättning/avbrott, personal osv). Vid avvikelser brukar detta avrapporteras till styrelsen som då kan vidta åtgärder för att tillse att försäkringsnivåerna är överensstämmande med verkligheten.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Hur avvecklar jag bäst mitt AB?

Om du har ett AB som du inte driver längre så medför det ändå lite kostnader under ett år och kräver bokslut m.m. Om inte du, eller någon närstående, har nytta av bolaget så kan du antingen sälja, likvidera, fusionera eller snabbavveckla det. Snabbavveckling är det jag upplever som smidigast. Det är en kombinerad försäljning/fusion där köparen, vanligen en s.k. bolagspartner, fusionerar in det i sin befintliga koncern. Om man däremot är väl insatt i likvidationsprocessen, och inte har någon brådska med avvecklingen, så kan likvidation vara det bästa alternativet då det kan bli lite billigare. En sak som kan vara intressant att titta på innan avvecklingen är om det finns något skattemässigt underskott i bolaget. Det kan ha ett värde för en köpare som då kan betala lite bättre för bolaget.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2022 – 3:12 / K10

Nu har ju Corona-pandemin till viss del omöjliggjort utdelningar för många företag de senaste åren, men detta inlägg är ju årligt återkommande här och finns det möjlighet att bygga på K10’an så kan man ju ändå ha nytta av det i framtiden, så vi kör detta inlägg även i år! Observera dock att iaktta försiktighet då ev. extralön för att kvalificera kan anses som en värdeöverföring som är otillåten i kombination med olika typer av pandemistöd. 

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat till hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2022” för en ännu bättre bild.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare år så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man, själv eller närstående, ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2022 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2023. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2023 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2022 på 681 600 kr (9,6 inkomstbasbelopp á 71 000 kr), eller då 56 800 kr per månad, eller mer, så är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2022 kommer att vara 426 000 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2023, genom löneuttag 2022, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 195 250 kr (2,75 inkomstbasbelopp) fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2022, är för övrigt 187 550 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 390 000 kr är schablonbeloppet alltid det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 390 000 kr och 426 000 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 426 000 kr måste sen även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir ca 448 500 kr (426 000 / 0,95), eller ca 37 400 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2022. Detta är en bra riktlinje ifall man är den enda anställde i sitt helägda bolag. Min rekommendation är att lägga sig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 448 500 kr x 50% = 224 250 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2022. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med bolagsskatt, dvs. ca 36,5% i total skatt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (se länk om olika lönenivåer i början av inlägget), istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Tänk på att erhållna statliga stöd för t.ex. korttidsarbete m.m. kan påverka beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2022?

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Vad är optimal lön att lägga sig på och hur mycket ska jag ta i utdelning? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av eget löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på. Denna ”skatteplanering” är särskilt viktig och lönsam för dig som har anställda, men det finns även fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. 

För 2022 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 483 000 kronor (höjt från 8 till 10 prisbasbelopp från 1/1 2022).
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 483 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 554 900 kronor. (Högre för dig över 65 år 618 700 kronor).
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 572 970 kronor (PGI är inkomsten minskad med allmän pensionsavgift 7% -> 532 500 kronor).
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 681 600 kronor (OBS! Kan vara OK med lägre men över detta är man alltid kvalificerad).

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig i år normalt på gränsen för PGI, dvs. ca. 48 000 kronor per månad. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning, alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%, vilket ger mer kvar i handen totalt sett.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Även i år kan det också påverka ev. stöd p.g.a. covid-19. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion om er situation.

Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Fråga: Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Svar: Det kan finnas avtal som styr hur mycket utdelning som får lämnas, men i grunden är gränsen det senast fastställda fria egna kapitalet. Detta utläses i försiktighetsreglerna i Aktiebolagslagen 17:3 där det bl.a. framgår att inte heller verksamhetens och bolagets framtid får äventyras av utdelningen.

Detta innebär t.ex. att ett nystartat bolag som ännu inte fastställt sin årsredovisning på årsstämma inte kan besluta om utdelning. Det innebär vidare att ett bolag som gjort ett väldigt bra resultat under innevarande år, men som saknar fastställt fritt eget kapital från tidigare år, också måste vänta till man fastställt det nya resultatet vid kommande årsstämma.

Det finns också vissa formaliakrav kring utdelningen som behöver uppfyllas och inte minst beskattningen hos mottagaren, särskilt gällande fåmansföretag, är viktig att kontrollera med din rådgivare.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kraftig förlust i projektredovisningen!

Fråga: Vi är ett företag som tillverkar maskiner. Nu har vi fått in och startat ett par stora projekt på en gång. Helt plötsligt är vårt resultat oförklarligt kraftigt negativt! Varför och vad kan vi göra?

Svar: Det kan förstås bero på t.ex. felräkningar i projekten eller fel i bokföringen, men jag skulle tro att det beror på att ni intäktsredovisar enligt alternativregeln i K2/K3. Alternativregeln innebär, lite förenklat, att man vinstavräknar projektet först när det är mer än 95% slutfört.

I ett sådant här läge bör man utvärdera en övergång till huvudregeln istället. Huvudregeln innebär att man istället vinstavräknar projekten löpande med s.k. successiv vinstavräkning.

Huvudregeln innebär normalt lite mer arbete samt en del bedömningar kring färdigställandegrad etc. men ger också en mer rättvisande redovisning. En nackdel i detta är också att det normalt inte går att gå tillbaka till alternativregeln igen, så det finns en del övervägningar att göra.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kan man skriva upp fastigheten i K2?

Fråga: Vår familj äger en fastighet sedan många år tillbaka. Den ägs genom ett AB som redovisar enligt K2. Det bokförda värdet understiger kraftigt fastighetens marknadsvärde. Kan vi skriva upp fastigheten?

Svar: Uppskrivning är tillåtet i K2, som ju är ett förenklingsregelverk, men bara för byggnader och mark samt då till taxeringsvärdet. I K3 finns möjlighet att skriva upp till marknadsvärdet. Då en potentiellt hög uppskjuten skatteskuld finns bör möjligen övervägas att istället redovisa enligt K3, vilket ger en bättre bild av bolaget. Uppskrivningen bör vidare fördelas avseende vad som avser uppskrivning på byggnad respektive mark varpå avskrivning sedan ska göras på byggnadsuppskrivningen. Uppskrivningen sker mot uppskrivningsfond och är bundet eget kapital. Successiv omföring från bundet till fritt eget kapital sker i takt med avskrivningarna på uppskrivningen.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Är hemlarm avdragsgillt?

Fråga: Kan jag ta kostnaden för hemlarm i mitt företag?
Svar: Normalt är kostnader för hemrelaterade kostnader i företaget något som ska förmånsbeskattas hos hemmets ägare. För just hemlarm finns dock ett undantag enligt Skatteverkets ställningstagande med Dnr/målnr/löpnr: 131 484465-08/111.

Skatteverket skriver bland annat: ”Om en arbetsgivare i ett individuellt fall gör bedömningen att en anställd utsatts för ett reellt och allvarligt hot, bör åtgärder som han anser är nödvändiga för att trygga den anställdes säkerhet enligt Skatteverkets uppfattning inte betraktas som en skattepliktig förmån.” … ”Åtgärder som här avses kan exempelvis vara olika former av trygghetslarm och/eller egendomslarm kopplade till vaktföretag, installation av säkerhetsdörrar och säkerhetslås, men kan även avse andra relevanta åtgärder. I vissa grövre fall kan det t.ex. bli nödvändigt att anlita livvakter, anordna platsbevakning eller bevakade resor.” … ”Arbetsgivaren bör tillse att det finns dokumentation över inträffade incidenter, exempelvis polisanmälan och liknande.”.

Under vissa förutsättningar är detta alltså OK under förutsättning att det dokumenteras korrekt.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2021 – 3:12 / K10

Nu har ju Corona-pandemin till viss del omöjliggjort utdelningar för en hel del företag under 2020 och 2021, men detta inlägg är ju årligt återkommande här och finns det möjlighet att bygga på K10’an så kan man ju ändå ha nytta av det i framtiden, så vi kör detta inlägg även i år! Observera dock att iaktta försiktighet då ev. extralön för att kvalificera kan anses som en värdeöverföring som är otillåten i kombination med olika typer av pandemistöd. 

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

Om du undrar över löneuttaget kopplat till hur hög lön man ska ta ut för att optimera beskattning, utdelning, pension m.m. rekommenderar jag även att läsa inlägget: ”Hur mycket lön ska jag ta ut från mitt aktiebolag 2021” för en ännu bättre bild.

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare år så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets / koncernens kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man, själv eller närstående, ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2021 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2022. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2022 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2021 på 654 720 kr (9,6 inkomstbasbelopp á 68 200 kr), eller då 54 560 kr per månad, eller mer, så är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2021 kommer att vara 409 200 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2022, genom löneuttag 2021, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 187 550 kr (2,75 inkomstbasbelopp) fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2021, är för övrigt 183 700 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 375 000 kr är schablonbeloppet alltid det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 375 000 kr och 409 200 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig enligt ovanstående formel. Skulle lönerna ligga på precis 409 200 kr måste sen även 5% av lönerna adderas vilket ackumulerat blir 430 737 kr (409 200 / 0,95), eller ca 35 900 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2021. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga sig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 431 000 kr x 50% = 215 500 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2021. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med bolagsskatt, dvs. ca 36,5% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt (se länk om optimal lön i översta stycket), istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Tänk på att erhållna statliga stöd för t.ex. korttidsarbete m.m. kan påverka beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

Yttrande från revisor för omställningsstöd

Ett företag med godkänd F-skatt vars nettoomsättning minskat i väsentlig utsträckning under coronapandemin kan ha rätt till stöd för en andel av sina fasta kostnader under ett antal olika perioder under 2020 och 2021. Detta är ett välkommet stöd för många företagare som kämpar för sin överlevnad i pandemin. I flera fall löper ansökningsfristen ut nu den 30 april 2021. Har ni sett över era möjligheter att ansöka om stöd? Gör det i god tid då det kräver en hel del arbete och eventuellt ett yttrande från en revisor.

Ansök genom Skatteverkets e-tjänst

Vilka gränsvärden, definitioner och mer information samt möjlighet till ansökan finns här hos Skatteverket, som är den myndighet som hanterar dessa stöd. Skatteverket har gjort en bra sammanställning för hur man ska gå till väga för att upprätta sin ansökan. Det finns en del gränsdragningsproblem och utmaningar i vissa punkter, men i stort går det att använda Skatteverkets e-tjänst som en checklista. Om ni har frågor kring dessa kan ni vända er till mig, så kan jag se om jag kan hjälpa till.

Att tänka på angående yttrande från revisor i vissa fall

Om företaget ansöker om stöd överstigande 100 000 kronor så ska uppgifter i ansökan granskas av ett registrerat revisionsbolag eller en godkänd alternativt auktoriserad revisor (vad är skillnaden?). Det finns inget krav att det är företagets valda revisor som utfärdar yttrandet, och i många fall saknar företag som ansöker vald revisor (behöver jag revisor?).

Jag och mina kollegor har nu utfört ett antal granskningar av detta och vi kan konstatera att det är relativt långtgående krav som Skatteverket och vår branschorganisation, FAR, kommit överens om ska ha utförts för att vi ska kunna lämna vår s.k. ”Rapport över faktiska iakttagelser”. En granskning på den lägre intygandenivån tar enligt min bedömning ca 8-15h, beroende på storlek på verksamheten och kvaliteten på material som företaget upprättat (se mer nedan). Detta, i kombination kostnad för upprättande av uppgifter till ansökan, leder tyvärr till att den ersättning för administrativa kostnader om 10 000 kronor som lämnas sällan täcker den faktiska kostnaden för ansökan. Det tycker jag personligen är lite olyckligt då det drabbar företag som redan är lidande, men nu är den nivån fastställd och vi som revisorer måste förhålla oss till de lagar och förordningar som finns kring omställningsstödet för att inte riskera vår behörighet.

Förbered er inför ansökningsprocessen

Inför ansökningsprocessen är det viktigt att gå genom Skatteverkets information så att det inte visar sig att man ändå inte har rätt till stöd. Det kan annars leda till att man gjort en massa arbete med ansökan i onödan. Så kan vara fallet ifall man t.ex.:

  • inte beaktat att stödperioden och referensperioden ska vara upprättade som om det vore ett ordinarie årsbokslut, dvs. i förekommande fall innehålla fullständiga avstämningar av varulager, pågående arbete och dylika periodiseringar,
  • att man redan erhållit andra stöd för sina fasta kostnader,
  • att man beslutat om en värdeöverföring, t.ex. utdelning under den förbjudna perioden,
  • att man är på obestånd eller varit skyldig att upprätta kontrollbalansräkning,
  • att man har skulder hos Kronofogdemyndigheten,
  • att bolaget inte har tillräcklig historik,
  • att man har ett täckningsbidrag som överstiger stödet, eller
  • att koncerninterna transaktioner inte beaktats korrekt m.m.

Revisorns granskning enligt särskild överenskommelse

När man gjort förarbetet och ser att man är berättigad stöd så ska man alltså undersöka om det finns krav på revisorsyttrande som intyg på att ansökan är korrekt. Så är, som sagt, fallet om stödet beräknas till mer än 100 000 kronor. Om stödet överstiger 600 000 kronor respektive 8 000 000 kronor så krävs en mer utförlig granskning av revisorn.

Vid starten av vår granskning delger vi företagsledningen uppdragsavtalet samt en lista på de underlag vi normalt vill ha in till vår granskning. Listan kan anpassas lite beroende på t.ex. hur väl vi känner till verksamheten sedan tidigare, om t.ex. redan är valda revisorer i företaget, vad det är för typ av verksamhet m.m. Listan kan se ut ungefär som följer:

  • Kopia på ansökan.
  • SIE4-filer för 2019, 2020 och 2021.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Stödperioden.
  • ”Bokslut” med resultatrapport för Referensperioden.
  • Nettoomsättningssiffror för en period som visar på en nedåtgående trend.
  • 10 största kundfakturorna i Stödperioden.
  • 10 största kundfakturorna i Referensperioden.
  • 10 största kundfakturorna i månaden efter Stödperioden.
  • Specificerad sammanställning på de fasta kostnaderna man söker stöd för (viktigt att stämma av definitionen hos Skatteverket avseende vilka fasta kostnader som täcks, här ingår t.ex. även avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar).
  • 10 största enskilda posterna i sammanställningen av fasta kostnader.
  • 10 största posterna bland ”Övriga intäkter”, dvs. intäkter som ej ingår i nettoomsättningen (där bl.a. övriga stöd, försäkringsersättningar m.m. framgår).
  • Beräkning av täckningsbidrag (också enligt Skatteverkets definition, här avgår bl.a. vissa lönekostnader).
  • 10 största posterna som ligger till grund de direkta kostnaderna i beräkningen av täckningsbidraget.
  • Periodsammanställning från Skatteverket avseende löner för Stödperioden (till täckningsbidragsberäkningen).

Ju bättre, och mer korrekt, listan med underlag är sammanställd ju fortare går det för revisorn att utföra granskningen så att kostnaden kan hållas så låg som möjligt för företaget. Efter avstämning kan förhoppningsvis revisorns yttrande ”Rapport över faktiska iakttagelser” avges utan några anmärkningar och ansökan kan skickas in.

Utöver omställningsstöd finns andra stöd där revisorsyttrande kan komma att krävas. Det gäller t.ex. för förstärkt omställningsstöd, stöd för korttidsarbete (permitteringsstöd) m.m. Om ni har några frågor kring detta så hör av er till oss, så kan vi hjälpa till!