Har revisorn tystnadsplikt?

Vid samarbete med nya kunder får vi ibland frågan om vår tystnadsplikt som revisorer. Har en revisor tystnadsplikt?

Ja! En av de viktigaste skyldigheterna som revisor är just tystnadsplikten. Den är central för att kunderna ska känna att de kan avslöja angelägenheter rörande dem själva eller deras bolag. De ska aldrig känna någon oro att någon annan får den informationen direkt eller indirekt från revisorn.

Tystnadsplikten följer ur Revisorslagen 26 § som inleds: ”En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning…”, och detta omfattar även biträde till revisorn som t.ex. en revisorsassistent.

Tystnadsplikten gäller vid alla typer av uppdrag som en revisor utför, och alltså inte enbart revisionsuppdrag. Tystnadsplikten omfattar också tiden efter det att uppdraget upphört.

Jag har berört detta ämne tidigare här på bloggen, där jag även resonerat kring konflikter avseende revisors upplysningsplikt. I denna frågeställning stannar jag dock här.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Revisorn vill kontrollinventera vårt varulager. Varför och vad innebär det?

Bolag som har varulager är, enligt Bokföringslagen och Lag om inventering av varulager för inkomstbeskattningen, normalt skyldiga att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt god redovisningssed.

Om bolaget har en vald revisor så ska varulagret enligt god revisionssed normalt kontrollinventeras. Detta gäller inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. Förenklat så är ett varulagervärde överstigande 10% av balansomslutningen en väsentlig balanspost. Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501 ska revisorn då delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering för att kunna säkra varulagrets existens samt kontrollera rutinerna. Kontrollinventering görs alltså för att inhämta revisionsbevis som ska ligga till grund för utformningen av revisionsberättelsen.

Revisorn träffar bolagets lageransvariga och gör kontroller att det finns överensstämmelse mellan lagerlistan och varulagret. Kontroller sker bl.a. delvis genom intervju med personalen, ibland fotografering och delvis genom kontrollräkning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vår leverantör saknar F-skatt! Vad gör vi?

Först och främst så är det bra att ni har rutiner för att upptäcka detta. Om ni inte har rutiner för det på plats redan, särskilt avseende större tjänsteleverantörer, så är det min absoluta rekommendation att införa det. Det skulle nämligen även kunna påverka ert företag negativt!

När ert företag anlitar ett aktiebolag utan F-skatt så är ni nämligen bland annat skyldiga att hålla inne 30% av underlaget (tjänsternas värde ex moms) då leverantören inte kan anses betrodda att redovisa sin skatt själv. Observera att detta alltså normalt bara gäller vid köp av tjänster och inte varor. Skattebeloppet ska deklareras i er skattedeklaration för skatt (AGI). Som mottagare anges leverantörens namn och organisationsnummer. Beloppet betalas in av er med övriga källskatter och tillgodoförs sedan leverantörens skattetillgodohavande via er. Resterande belopp (70%) betalas ut av er till leverantören. I vissa fall kan det även vara aktuellt för er att redovisa leverantörens arbetsgivaravgifter, så ta alltid hjälp för att inte riskera att missa något.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vad innebär löpande granskning och förvaltningsrevision?

Nu under hösten genomför vi revisorer ofta löpande granskning och förvaltningsrevision hos våra kunder. Vad innebär detta för det granskade företaget och blir det dyrare nu? Nej då, jag ska reda ut begreppen lite.

Till att börja med så har ca. 2/3 av Sveriges aktiebolag kalenderår som räkenskapsår, dvs. räkenskapsåret slutar den 31 december. Långt ifrån alla dessa har vald revisor som ska tillfoga sin revisionsberättelse till årsredovisningen, men i brist på annan statistik så är det i vart fall en fingervisning om att majoriteten av alla aktiebolag med vald revisor gör bokslut per den 31 december.

Då flera av dessa bolag förstås önskar bli klara med sitt bokslut så fort som möjligt efter årsskiftet så riskerar det för oss revisorer att uppstå en mängd med arbete som ska utföras kort efter årsskiftet. För att överbrygga detta så använder vi höstsäsongen, som av samma anledning som ovan normalt är lugnare för oss, till att fördela ut arbete – som ändå behöver utföras inom vårt revisionsuppdrag – till hela räkenskapsåret. Därmed leder detta normalt inte till en ökad kostnad för det granskade företaget utan i princip enbart till en högre servicenivå.

Löpande granskning, först och främst, omfattar egentligen alla granskningsinsatser som sker någon gång under året då inte den ordinarie bokslutsrevisionen är inplanerad. Bokslutsrevisionen fokuserar framförallt på bokslutet och årsredovisningen medan löpande granskning, eller löpande revision, fokuserar på rutiner hos företaget, resultatanalyser, kontoanalyser m.m. Oerhört slarvigt förenklat kan man säga att bokslutsrevisionen fokuserar på balansräkningen och den löpande revisionen fokuserar på resultaträkningen. Detta är förstås inte riktigt sant då resultat- och balansräkning förstås hänger ihop. Till detta kommer, inom vårt granskningsuppdrag, även förvaltningsrevision som går utmärkt att utföra vid den löpande revisionen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg på bloggen om förvaltningsrevision, men jag tänkte lägga ut texten lite mer i detta inlägg för de som är intresserade av att veta mer om hur dessa moment kan gå till. Självklart anpassas de beroende på vilket företag som granskas, men jag tänkte gå genom grunderna och några exempel för de som är intresserade av att veta mer.

Förvaltningsrevision, grundar sig i det lagkrav (Aktiebolagslagen, ABL) som finns för styrelsen och eventuell verkställande direktör att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår bokföringen, som flera normalt naturligt förknippar revisorn med, som en del men även övriga delar av bolagets styrning och kontroller. Enligt ABL 9:3 ska bolagets valda revisor granska även denna del och enligt ABL 9:33 ska revisorn i sin revisionsberättelse uttala sig om huruvida styrelsen och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet eller ej.

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamöterna eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamöterna eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Det är förstås inte nödvändigtvis så att årsstämman (ägarna) är tvingade att lyssna på revisorns uttalande, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

Så hur granskar man detta då? Då förvaltningsrevision inte är en naturlig del av vår goda revisionssed, ISA (läs mer om den här), då det är en relativt särsvensk företeelse så har vår branschorganisation FAR gett ut en rekommendation (RevR 209) kring hur förvaltningsrevisionen bör gå till. Denna är relativt omfattande och svår att återge såhär, men vanligt förekommande granskningsåtgärder i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner (t.ex. fakturering, inköp, löner, bonus, tillstånd m.m.) samt test av dessa rutiner med hjälp av berörd personal.
  • Granskning av styrelseprotokoll, väsentliga beslut, eventuella tvister etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av väsentliga avtal kontra räkenskaper, bolagsordning, ägardirektiv, attestrutiner m.m.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av aktiebok.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Ovanstående lista är förstås inte heltäckande, och flera moment utförs inte alltid, utan får anpassas beroende på vilket företag som granskas. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att även vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

För er som orkat såhär långt hoppas jag att detta gett en bättre inblick i hur vi arbetar med löpande granskning och förvaltningsrevision. Om ni har funderingar så är det självklart bara att maila mig eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

Köpa lagerbolag eller starta nytt?

I dagens digitaliserade verklighet är det ofta oerhört smidigt, snabbt och enkelt att registrera ett aktiebolag, men man får nog ändå räkna med att registreringen kan ta upp till en vecka även om det mesta flyter på utan större dröjsmål.

Om man istället köper ett s.k. lagerbolag så är det redan registrerat och klart samt ligger i leverantörens ”lager” för försäljning. När köpet genomförs så sker namnbyte, styrelseförändringar etc. i samband med köpet, men bolaget finns alltså redan till skillnad från eget registreringsförfarande.

Detta kan vara en stor fördel om man t.ex. behöver ha ett organisationsnummer redo samma dag (!), vilket vissa leverantörer erbjuder utifrån vissa villkor som behöver vara uppfyllda. Då kan bolaget användas i t.ex. en omstrukturering direkt vid behov.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Expert i vår branschtidning!

Sedan ett år tillbaka har jag figurerat i den månatliga upplagan av revisions- och redovisningsbranschens branschtidning Resultat (#tidningenresultat). Tidningen ges ut såväl fysiskt som digitalt av vår branschorganisation FAR.

En del frågor inkommer direkt till tidningen och en del frågor, som dyker upp ofta bland våra kunder, sammanfattar jag och besvarar som ”expert” i tidningen.

Ett roligt och smickrande uppdrag där jag får utmana mig själv lite samt får kontakt med många intressanta personer runt om i landet.

Jag har inte tidigare redovisat frågorna och mina svar här på bloggen, men framöver kommer det dyka upp sådana inlägg även här för att utöka läsarkretsen av mina alster ytterligare.

Har du någon fråga som du funderar lite extra på? Återkom till mig så kanske du blir publicerad i tidningen 🙂

Kim Lavin Nördig Revisor Helsingborg

Ny revisor i Jonsters Charity

Varje revisionsuppdrag är hedrande. Men så ibland dyker det upp ett uppdrag som känns lite extra i hjärtat och som jag vill dela med mig av här på bloggen.

Igår blev jag vald som revisor för den välkända organisationen Jonsters Charity:

Jonsters Charity är en organisation vars syfte är att samla in pengar för utdelning till välgörande ändamål. Arbetet sker på ideell basis och man prioriterar utdelningar till organisationer som arbetar för barns bästa eller projekt som har direkt koppling till barn och ungdomar med utgångspunkt i Nordvästra Skåne.

Jonsters Charitys juridiska form är en insamlingsstiftelse. Insamlingsstiftelser har krav på sig att föra bokföring, upprätta årsredovisning och ha minst en vald revisor som bl.a. granskar bokföring, årsredovisning och att stiftelsens tillgångar använts i enlighet med stiftelsens ändamål.

I Sverige finns det idag ca. 2800 auktoriserade revisorer och genom en rad slumpartade händelser blev Jonsters Charity rekommenderade att ta kontakt med just mig (Tack Jonas Bengtsson! ❤), vilket nu lett till detta ärofyllda uppdrag. I skrivande stund är jag vald revisor i ca. 50 uppdrag varav huvuddelen är små och medelstora aktiebolag. Jag har genom Baker Tilly arbetat med ett antal revisioner av just insamlingsstiftelser.

Ett revisionsuppdrag innebär alltid ett ansvar, men i just insamlingsstiftelser är det extra viktigt för såväl revisor som styrelse att kunna visa att de medel som doneras till stiftelsen går till rätt ändamål. Jag känner mig hedrad att få bidra till att bibehålla detta starka förtroende ihop med Jonsters Charitys nya duktiga styrelse. Tack Jone, O’lla och Nour för förtroendet!

Quickbutik Specialist!

Sedan ett par veckor tillbaka är vi på Baker Tilly en certifierad Quickbutik Specialist!

Vad innebär då det? “En Certifierad Specialist visar att företaget har gedigna kunskaper inom ett specifikt område och att de har uppfyllt Quickbutiks krav för Specialistnätverket. Quickbutik har kvalificerat företaget för att tillgodose Quickbutiks butiksägare med deras uppdrag.”

Läs gärna mer vår roll som Quickbutik Specialist här:
https://quickbutik.com/specialist/bakertilly

Quickbutik är Sveriges just nu snabbast växande e-handelsplattform med över 1000 svenska webbutiker på mindre än 3 år.

Vi på Baker Tilly ser att e-handeln går framåt varje år, och vill finnas där för e-handlare som stöter på diverse ekonomiska frågor i sin verksamhet. Sedan flera år tillbaka samarbetar därför också Baker Tilly med E-Commerce Park: https://www.ecommercepark.se/partners-friends/

Mest lästa inläggen 2018

God fortsättning på 2019! I vanlig ordning är det dags att redovisa topplistan över lästa inlägg för det gångna året.

2018 präglades annars av ett ovanligt dåligt bloggtempo, men jag hoppas att inspirationen infinner sig igen framöver. Om ni saknar mig allt för mycket i sociala medier så finns jag annars mest på Twitter.

De mesta lästa inläggen 2018 var:

  1. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag? 
  2. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2018 – 3:12 / K10 
  3. Leasing av personbil i aktiebolag kan vara bra affär! 
  4. Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt? 
  5. Sätta av tjänstepension i aktiebolag 

Väl mött 2019!