Vad betyder revisionsberättelsen?

Revisionsberättelsen är slutmålet för en ISA-revision enligt god revisionssed. Det är en kvittens på att ett företag och en årsredovisning, i allt väsentligt, går att lita på.

I revisionsberättelsen uttalar revisorn sig om årsredovisningen, balans- och resultatrapporten samt huruvida styrelsen och verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret eller inte. Dessa uttalanden ger ägarna en vägledning (inte bindande) kring hur de ska fatta sina beslut på årsstämman.

Bolagsverket granskar inte innehållet i årsredovisningen

Finns ingen revisionsberättelse, som kan vara fallet för mindre och nystartade företag, så kan det som står i årsredovisningen vara sant, men det finns ingen som intygar det. Bolagsverket, som ju bara registrerar detta, granskar inte mer än själva uppställningsformen – inte innehållet. Det finns alltså möjlighet för de med smutsigt mjöl i påsen att blåsa upp omsättning, vinster och andra viktiga tal utan att någon säger emot dem. De kan sedan, utifrån dessa påhittade siffror, få positiv rating hos flera kreditvärderingsinstitut vilket kan leda till att någon kreditgivare, investerare eller annat kan fatta helt felaktiga beslut. Detta har redan hänt och kommer att hända igen.

Läs först och främst påteckningen i årsredovisningen

För några år sedan ändrades utseendet på revisionsberättelsen ganska drastiskt. Beroende på vilken mall man använde så kunde detta för många innebära bl.a. att en ”ren revisionsberättelse” (enligt standardutformning) blev på två sidor istället för en som tidigare. De flesta slutade i samband med detta också kursivera text som var ”oren”, vilket gav en kritik om att revisionsberättelsen blev väldigt svårläst.

I samband med detta kampanjade branschen lite grann och försökte beskriva hur revisionsberättelsen skulle läsas, men konsensus landade rätt snabbt i att intressenterna skulle läsa revisorspåteckningen i årsredovisningen (sista sidan, vid underskrifterna) istället för att läsa revisionsberättelsen. Det ska nämligen framgå i påteckningen om revisionsberättelsen avviker från standardutformningen (är oren). Om den sen är oren så kan man ta itu med revisionsberättelsen, förslagsvis med hjälp av en revisor som hjälper till att förstå vad som inte står rätt till.

Ny revisionsberättelse igen?

Nu när intressenterna och branschen börjat vänja sig vid denna revisionsberättelsen så kommer det en ny (först och främst för börsnoterade företag). Den ska alltså bli mer ännu mer fyllig, företagsspecifik samt lyfta fram de särskilda utmaningarna (KAM – Key Audit Matters) med revisionen i det reviderade bolaget.

Själva grundtanken tycker jag är bra, särskilt för noterade bolag, men praktiskt tror jag att denna revisionsberättelse kommer bli något av en mardröm. Jag tror att rädslan att skada bolaget kommer att göra branschen väldigt försiktig i denna rapportering, och då kommer kanske värdet inte vara detsamma som i teorin. Detta är lite synd tycker jag då det återigen skapar en otrygghet hos intressenterna.

Vad tycker du som intressent? Less is more? Eller more is more?

Detta är inlägg 73 av 100 i min #blogg100-medverkan.

revisionsberättelse

Vad är förvaltningsrevision?

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Hur gör man bokslut?

Kanske är du ny på detta med bokföring? Kanske behöver du bara lite tips kring hur du ska tänka. Jag har mycket erfarenhet från bokslutsarbete då det ofta är där revisorn kommer in i bilden.

Jag har skrivit lite grann om bokslut tidigare i inläggen ”Lägre skatt i bokslutet” och ”Vad är periodisering?”.

Bokslut gör man när man närmar sig räkenskapsårets slut. Det bestämmer Bokföringslagen. Ett räkenskapsår kan i princip sluta när som helst, men det vanligaste är att räkenskapsår är detsamma som kalenderåret och slutar i december. När man når räkenskapsårets slut så stämmer man av alla konton i balansräkningen som inte varit fullt avstämda sen tidigare. Normalt har man bra koll på bankkonton, kundfordringar och leverantörsskulder. Sannolikt har man även bra koll på övriga konton, men beroende på vilken ambitionsnivå man har med sin bokföring så kan det kvarstå en del poster för avstämning.

När alla konton är avstämda så är det för de flesta bolagen dags att avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. För att göra detta tillämpas Årsredovisningslagen samt aktuellt ramverk för God redovisningssed, t.ex. K2 eller K3. I dessa föreskrifter så framgår hur varje balanskonto i balansräkningen ska kategoriseras i årsredovisningen. För alla grupperingar av poster som ska grupperas ihop som t.ex. ”Inventarier, verktyg och installationer”, ”Övriga kortfristiga fordringar” eller ”Skatteskulder” så ska en bokslutsbilaga upprättas som visar hur årsredovisningen är kopplad till balansräkningen. Varken bokslut eller bokslutsbilagor är offentliga uppgifter, men årsredovisningen är. Här kan det bli lite pyssel för att säkerställa att man får med alla konton på en bokslutsbilaga.

När detta är färdigt, skatten är bokad och resultatet är omfört så har du gjort ditt första bokslut! Självklart är det lite mer avancerat än såhär då man ofta stöter på en del problematiska avstämnings- och klassificeringsproblem i samband med bokslutsarbete. Men det är viktigt att ha en tydlig målbild kring det arbete man gör även om man ibland blir försjunken i differenser på det ena eller andra hållet. Det är en särskild tillfredsställelse i att få ihop ett bokslut som nog bara ekonomer förstår sig på…

På den humoristiska (#revisorhumor, ni vet) sidan kan man även avsluta med en länk till inlägget ”Varför jag vill jobba med bokslut?”.

Kämpa på med ert bokslut och fråga gärna mig om ni har funderingar!

Detta är inlägg 57 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bokslutsbilaga

Vanliga fel i årsredovisningen

Vilka är de vanligaste felen i en årsredovisning? Hur undviker ni att göra dem?

Utöver eventuella fel som inte hittas i de belopp som anges i årsredovisningen, så finns det några vanliga formfel som Bolagsverket vill varna för i denna artikel:

  • Årsredovisningen som ni skickar till Bolagsverket ska vara en bestyrkt kopia av originalet. Med bestyrkt kopia menar vi att det på kopian ska finnas ett intyg/bestyrkande från minst en person att kopian överensstämmer med originalet. Intyget ska vara undertecknat i original.
  • Ett original av årsredovisningen ska alltid finnas hos företaget.
  • Organisationsnumret ska helst stå på varje sida.
  • Det registrerade företagsnamnet ska skrivas ut i sin helhet, åtminstone på årsredovisningens första sida och i förvaltningsberättelsen. Det är alltså inte tillräckligt med en förkortning eller en populärversion.
  • Räkenskapsåret ska skrivas ut tydligt, exempelvis 2014-01-01–2014-12-31.
  • Det ska tydligt framgå vilken enhet som används för olika belopp, exempelvis kr (kronor), tkr (tusentals kronor), mnkr (miljoner kronor) och mdkr (miljarder kronor).
  • Eftersom handlingarna skannas bör det inte finnas färger och tonade fält i den kopia som ni skickar till Bolagsverket. Innehållet kan då bli oläsligt.

Som sagt i mitt tidigare inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!” så granskar Bolagsverket inte på något sätt de siffror som de registrerar utöver att det är balans i balansräkningen, rätt uppställningsform osv. För att få siffrorna säkrade (i all väsentlighet) krävs en vald revisor. Har ni någon som ni vet kommer vara intresserad av er årsredovisning såsom kunder, leverantörer, banken, Skatteverket eller andra så rekommenderas alltid att ha en vald revisor då det annars kan drabba ert företag negativt. Mer om vad du behöver tänka på för att välja rätt revisor till ditt företag hittar ni i mitt inlägg: ”Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!”.

Årsredovisning

Räkenskapsår, god revisorssed och god revisionssed

Det börjar närma sig den siste augusti. Trots att denna revisorn har semester börjar redan planeringen inför vad som komma skall kring månadsskiftet.

Jag kommer inom kort att beskriva några av de mer intressanta momenten jag gör inför vissa månadsskiften i detalj, men först vill jag ge lite bakgrund till vilka månadsskiften som är särskilt intressanta samt vilka lagar och regler jag förhåller mig till i mitt arbete. Jag hoppas att detta sedan kan ge en bättre förståelse för vilka specifika granskningsinsatser som görs under revisionens gång och varför.

Bakgrund månadsskifte / räkenskapsår

Större delen av de bolag jag arbetar med avslutar sitt räkenskapsår med bokslut för kalenderåret, den 31 december, men några bolag har valt att istället tillämpa ett så kallat brutet räkenskapsår. Genom ändringen i Bokföringslagen som trädde i kraft den 1 januari 2011, och som var en del av den borgerliga regeringens proposition om Enklare redovisning, kan man numera bryta sitt räkenskapsår vilken månad man vill. Tidigare har främst bokslut per den 30 april, 30 juni & 31 augusti tillåtits. Majoriteten av de kunder jag arbetar med som har brutna räkenskapsår ligger därför fortsatt kvar som ”fyror”, ”sexor” eller ”åttor” som jag och mina kollegor i branschen kallar dem. Det kan finnas flera olika anledningar till att ha ett brutet räkenskapsår. Några av de jag arbetar med har t.ex. en stor del av sin försäljning i julhandeln och föredrar därför att inte stänga sitt räkenskapsår just då eftersom bl.a. den administrativa delen av verksamheten redan är fullt sysselsatt med löpande arbetsuppgifter.

Bakgrund god revisorssed / god revisionssed

En av de mest grundläggande bestämmelserna för hur jag ska arbeta som revisor är Revisorslagen. I denna framgår vilka mina skyldigheter är och en stor del av min praktiska vardag stadgas i 19 §: ”En revisor skall iaktta god revisorssed”. Vad är då god revisorssed? Vår branschorganisation FAR arbetar löpande med att ta fram de yrkesetiska regler vi har att förhålla oss till i vårt arbete och där ingår även den goda revisorsseden, bland andra intressanta regler såsom t.ex. revisorns tystnadsplikt. Den goda revisorsseden innebär bl.a. att jag alltid ska uppträda med ett gott omdöme och verka för att lagar inte överträds på något sätt. Den goda revisorsseden gäller alltså generellt och inte för specifika revisionsuppdrag.

Då jag främst arbetar med aktiebolag så är en av de lagar jag arbetar mycket med självklart Aktiebolagslagen. I denna framgår, i 9 kap. 3 § om revisorns uppgifter, att: ”Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.” Vad är då god revisionssed? FAR uttrycker begreppet enkelt genom att ”god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme”. Den goda seden styrs i sin tur av vår revisionsstandard som från den 1 januari 2011 heter ISA (International Standards on Auditing, tidigare RS – Revisionsstandard i Sverige). ISA är en översättning av en internationellt gällande revisionsstandard och i denna framgår mer handgripligen hur vår arbetsinsats ska göras.

Mer om särskilda moment från ISA kopplat till övrig lagstiftning följer inom kort. Härnäst kommer jag t.ex. att redogöra för ett intressant revisionsbevis (ISA 500) genom kontrollinventering av varulager och kontanter.