Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!

Jag har tidigare skrivit om olika för- och nackdelar med att ha en vald revisor i sitt aktiebolag. Jag har även lyft fram vilka bolag som inte behöver ha revisor och för vilka det fortfarande är lagkrav. De mest kopplade inläggen där ni hittar denna information (som i huvudsak fortsatt gäller) är:

* Behöver jag revisor?

* Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

* Välj bort revisorn – Få sänkt kreditbetyg m.m.

Skaffa revisor – Slipp Skatteverket!

I flera av de här inläggen har jag varit tydlig med fördelarna att ha en vald revisor och i vissa av inläggen har jag även lyft fram några nackdelar. Allra mest tydlig har jag varit med att ni förstås måste vara källkritiska (en skål salt) då jag ju faktiskt är revisor. Förhoppningsvis kan jag ändå hjälpa er med era funderingar.

I detta inlägg tänkte jag gå mer in i detalj kring min syn på vilka kriterier som är viktigast när man ska välja revisor för sitt bolag. Valet tar sikte på revisorn som, av bolagsstämman vald revisor (ett av bolagsorganen), samt som enbart anlitad konsult. Självklart är det absolut viktigast vid valet av det förstnämnda då det valet ofta syftar till ett längre samarbete. Detta inlägg fördjupar sig inte i formalian kring ett eventuellt inval av en revisor, utan lyfter bara fram vilka kriterier som jag tycker är viktigast för att komma fram till vilken revisor som är rätt för er.

Följande punkter tycker jag är viktiga när ni ska välja er revisor:

  • Grundförutsättning 1 – Kontrollera att revisorn faktiskt ÄR revisor och har den utbildningsnivå och kompetens som krävs för att vara Auktoriserad. Det är ett vanligt missförstånd att man anlitar fel konsult då denne utgett sig för att vara revisor trots att de kanske helt saknar utbildning och kunskap. Som ni läst hos mig tidigare är dock ”revisor” inte en skyddad titel, utan det är den först när man blir ”Auktoriserad revisor”. Auktorisationen är krävande och sker av statliga Revisorsnämnden genom bl.a. en skriftlig revisorsexamen. Kontrollera revisorn via Revisorsnämndens hemsida här.
  • Grundförutsättning 2 – Kontrollera sedan revisorn hos FAR (branschorganisation för revisor) här. Att revisorn är medlem i FAR innebär att denne har tillgång till ett stort nätverk revisorer, juridiskt stöd, kunskapsdatabaser, ansvarsförsäkring, utbildningar m.m. som varje professionell revisor måste ha för att vara riktigt bra och kontinuerligt uppdaterad.
  • Rekommendation – Kan ni få en personlig rekommendation på en revisor väger det självklart tungt. Tänk dock på att er verksamhet är unik och att det som fungerar för någon annan inte nödvändigtvis fungerar för er. Läs genom övriga punkter och ställ kontrollfrågor till den rekommenderade revisorn.
  • Branschkunskap – Det är en stor fördel om revisorn redan kan er bransch. Revisorn kommer då att kunna vara ett stöd i er verksamhet på ett helt annat sätt än någon som måste lägga mycket kostsam tid på att först sätta sig in i vad ni faktiskt gör. Detta kommer att ge er mycket mer nytta till verksamheten och självklart till en lägre kostnad då revisorn inte behöver uppfinna hjulet vid revisionen.
  • Sidokunskaper / Nätverk – Utöver att uppfylla grundförutsättningarna och känna till er bransch så är det viktigt att ni säkerställer att revisorn kan hjälpa er, utifrån era behov, med mer än bara lagstadgad revision. Viktiga kringliggande områden för rådgivning är bl.a. redovisning, skatterätt, bolagsrätt etc. Om inte revisorn kan detta själv så måste denne ha ett lättillgängligt nätverk som kan hjälpa till med detta. Ni kanske inte tror att ni kommer att behöva det just nu, men det är bara en tidsfråga, och då är det praktiskt att denna kompetens finns hos revisorn. En bra revisor delar med sig av sitt nätverk. Detta kommer även att skapa affärer för er på sikt!
  • Personkemi – För att kunna bygga upp ett förtroende för er revisor måste det vara enkelt att kommunicera med denne. Detta skapar ett samarbete som ni båda gagnas av, och som har chans att bli långsiktigt. Ofta kan det underlätta om man väljer en revisor som är ungefär i samma ålder som en själv. Det är oftast lättare att kommunicera med någon som har ungefär samma bakgrund och verklighet som en själv. Det ska aldrig vara några problem för er att ställa frågor till revisorn och vice versa. Revisorn måste kommunicera på ett sätt som ni förstår. Om denne inte är tydlig nog ska ni kunna ställa frågor utan att känna er obekväma. Revisorn ska vara kunnig utan att vara en besserwisser.
  • Tillgänglighet / Service – En förutsättning för att ni ska kunna bygga upp en bra och öppen kommunikation är att det ska vara lätt att få tag på revisorn. Är det upptaget när ni ringer ska ni lika gärna kunna ta kontakt på mail eller genom sociala medier. Ni ska känna er säkra på att er revisor alltid återkommer till er så fort som denne har möjlighet. Ni ska känna er omhändertagna av revisorn och inte alltid vara de som tar kontakt. En bra revisor har kontakt med sina kunder minst ett par gånger per år och inte bara när det är dags för bokslutsrevisionen. Det kan vara för att dela med sig av nyvunnen kunskap, för att följa upp det ni diskuterade vid bokslutsrevisionen eller bara för att höra att allt är bra med er.
  • Prisvärd – Ovan har jag målat upp bilden av en bra revisor. En bra revisor kostar pengar, men har alltid målet att tillföra mer till er verksamhet än vad han eller hon tar betalt. Se mer i mitt inlägg om mervärde. Ofta vill företagaren veta exakt hur mycket det kommer att kosta, men mitt råd är att istället vända på det och fråga revisorn hur mycket denne kan tillföra. Sen finns det tyvärr revisorer, ofta vid de största byråerna, som tar extremt bra betalt för sina tjänster, så det är ändå alltid viktigt att få revisorns bästa uppskattning av vad revisionen kommer att kosta. Lagstadgad revision får, utifrån kvalitetssäkringssynpunkt, inte offereras till ett fast pris generellt utan arbetet sker huvudsakligen på löpande räkning. Timpriset beror på lite olika faktorer, t.ex. erfarenhet, kunskap, ort etc., men ligger någonstans mellan 1000kr och 2500kr exkl. moms per timme för en Auktoriserad revisor (ca 500-1000kr för en mindre erfaren revisorsassistent som kan hjälpa till med många uppgifter för att hålla nere kostnaden). Tidsåtgången för uppdraget beror helt på hur er verksamhet ser ut, men detta kan revisorn ofta ta fram en bedömning på utifrån ett möte med er och genom en enkel översyn av era räkenskaper.

Hoppas att detta underlättar just ert val av revisor. Om ni har följdfrågor eller om jag har varit otydlig så är det som vanligt bara att höra av er till mig via länkarna här till vänster, eller via kommentarsfältet. Jag vill gärna ha feedback på hur det har gått för er, om ni använt er av denna information. På det viset vet jag om jag behöver komplettera med något som ni upplever som särskilt viktigt.

Lycka till med ert val!

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2013! – 3:12 / K10

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2014/2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2014 – 3:12 / K10 och för 2015: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10)

Ett av de mest förmånliga sätten för fåmansföretagare att få ut pengar ur sitt aktiebolag är genom s.k. lågbeskattad utdelning i inkomstslaget kapital. Skatten på utdelning upp till en viss gräns (gränsbeloppet) uppgår endast till 20%. Finns inga vinster att ta ut i dagsläget gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas även detta gränsbelopp varpå en eventuell vinst beskattas till en lägre skattesats. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej.

Beräkningen av gränsbeloppet är dock lite snårig, särskilt om man nyttjar huvudregeln/löneunderlagsregeln vilken ställer olika kvalifikationskrav avseende bl.a. totalt och eget löneuttag på årsbasis. Beräkningen görs på blankett K10 till din privata inkomstdeklaration.

OBS! Beräkningar nedan kring löneuttag gäller alltså INTE om du tillämpar förenklingsregeln (schablonbeloppet om ca 155 kkr) på din K10. 

Eftersom årsskiftet nu närmar sig är det hög tid att se över ditt löneuttag med hänsyn till de fortsatt gällande 3:12-reglerna som alltså påverkar 2014 års gränsbelopp (årets gränsbelopp baseras i sin tur på löneuttaget för 2012).

Vilka nivåer är viktiga att hålla reda på då? Jo, lägsta möjliga lönekrav för 2013 kommer att vara 357 474 kr (6 inkomstbasbelopp + 5% av totala löner). Vid en lön på minst 566 000 kr (10 inkomstbasbelopp) är lönekravet dock alltid uppfyllt. Detta medför att:

* om den totala lönesumman (inkl. ägaren) under 2013 i bolaget är ca 4,5Mkr eller HÖGRE måste ägaren eller någon annan i någon i ägarens familj ta ut en lön under 2013 på minst 566 000 kr.

* om lönesumman är LÄGRE än ca 4,5Mkr räcker det att lönen till ägaren eller någon i dennes familj är minst 339 600 kr + 5 procent av lönesumman.

Till kommande år ser 3:12-reglerna dock annorlunda ut, vilket du som följt bloggen (eller annan valfri mediarapportering :)) redan känner till. Framförallt innebär de nya reglerna att man måste äga minst 4% av bolaget för att ens ha en chans att kvalificera sig för löneunderlaget. För en stor del företagare i det segment där jag verkar, dvs. små och medelstora företag, kommer de nya reglerna dock bara ge ytterligare skjuts åt löneunderlaget och ökade möjligheter att få ut s.k. lågbeskattad utdelning till 20%. Jag kommer att återkomma mer till detta efter årsskiftet.

Har du några frågor kring årets löneuttag, upprättande av din K10 eller något annat kring detta så tveka inte att höra av dig. Detta är väldigt komplicerade regler, och de blir inte enklare, men jag får frågor om det varje vecka och vill gärna hjälpa dig.

Bokföra leasing samt övergång till K2 eller K3

Duktiga Eva Törning som är ordförande i Fars Kvalitetsnämnd för redovisningsverksamhet och ledamot i Fars Policygrupp för redovisning skriver om förändrad hantering kring leasing hos CFOWorld:

Så blir de nya leasingreglerna

Detta är redan tidigare ett snårigt område där man inte riktigt ser skogen för alla träd. Mitt råd är att lyfta blicken och fokusera på det som är viktigt för ert bolag. Ta hjälp tidigt i processen, redan i planeringstadiet, kring er leasing för att säkerställa hur den påverkar räkenskaperna dels idag, men även vid övergång till redovisning enligt K-projekten.

Övergången till K2/K3 (som kommer gälla för de flesta bolagen) sker först tvingande i bokslutet 2014, för de som har kalenderår som räkenskapsår, men i praktiken bör arbetet med övergången ha redan inletts vid bokslutet 2012 som ju blir ingångsvärden för 2013. 2013 kommer ju vara jämförelsetal i 2014 års bokslut och måste därmed också vara omräknade.

Ett generellt råd kring K-projekten är att redovisa enligt K2 då detta är betydligt enklare och uppstyrt än K3, som kräver mer arbete och enskilda bedömningar. Genom detta val kan man sen istället ”uppgradera” till K3 om så är lämpligt längre fram. Det omvända, dvs. ”nedgradering” från K3 till K2 ska i praktiken vara ogörligt. OBS att detta generella råd är just generellt! Det finns en del uppenbara verksamhetsspecifika undantag där man självklart ska välja K3 direkt. Jag kommer beröra detta längre fram. Fråga mig eller er revisor vad som blir bäst just för ert bolag, om ni är tveksamma.

Trött på dåliga betalare?

Jag hittade en mycket bra sammanställd artikel på CFOWorld som ger konkreta tips för hur man kan förebygga samt minska risken för uteblivna betalningar samt även hur man handskas med eventuella tvister. Vi får ofta denna typen av frågor från våra kunder och jag vill gärna dela med mig av detta samt lite egna tips:

CFOWorld – Så minskar du risken för sena betalningar

Mycket av grunden kring att minska kundförluster och slippa agera bank ligger annars självklart i att själv säkra sin motpart och göra en bedömning kring huruvida det kan uppstå risker i betalningsflödena. Detta kan göras genom t.ex. kreditvärderingstjänster som samlar in offentlig information kring bolag och ger bolaget en ”rating” som tydliggör risken, t.ex. Bisnode.

Jag har även träffat på en del kunder som använder sig av tjänster från externa parter (senast hörde jag att Handelsbanken erbjuder detta, men det finns hos flera andra också så hör med t.ex. din bank) där de tar på sig att fakturera mot en avgift. Detta är visserligen en kostnad, men har många gånger visat sig generera mer än vad det kostar på grund av att betalningarna skett i tid, kostnadsränta premieras bolaget, minskad administration genom att bolaget bl.a. självt slipper fakturera och driva in sin fordran etc.

Detta var några konkreta tips varav jag hoppas ni har direkt nytta av åtminstone något/några.

Publicerad på Allt om HIF

Jo just det,

Jag glömde ju skriva att en kort analys jag gjorde av HIF’s årsredovisning för 2012 har publicerats på sajten Allt Om HIF:

Det ser lite farligt ut…

Jag uttrycker mig, trots försiktighet som en revisor, rätt hårt och hoppas innerligt att spelarförsäljningar, potentiellt Europaspel genom cupseger och ny arena ger Helsingborg den ekonomiskt välmående klubb alla önskar.

Nu längtar vi dock först och främst efter den allsvenska premiären på söndag då Djurgården ska få stryk på Sveriges finaste gräsmatta!

Halsduk på!

Så bestrider du en bluffaktura

Här hittar du bra information om hur du går tillväga för att bestrida en bluffaktura:

Bolagsverket – Så bestrider du en bluffaktura

Polisen och Bolagsverket tar krafttag mot detta ofog, vilket jag anser är föredömligt.

Glöm inte att även en god fakturahantering och attestrutin i bolagets interna kontroll kan hjälpa bolaget att slippa denna typ av onödiga kostnader.

Fråga din revisor om hur du kan förbättra rutinerna på ditt företag. En riktig revisor arbetar proaktivt med kundföretaget och granskar inte bara vad som varit.