OBS! Se upp för Bolagsupplysningen!

Jag vill vidarebefordra en varning! Sajten Driva Eget upplyser om att man ska se upp med utskick från Bolagsupplysningen. Via länken till Driva Egets sida ser du mer detaljer om hur de falska dokumenten är utformade.

Dessa aktörer avser att binda upp företag på dyra och onödiga abonnemang genom att skrämmas. Det är inte särskilt ovanligt att dessa bedrägerier äger rum under sommaren när ordinarie personal är på semester, så det är viktigt att man har rutiner för att hantera dessa oärliga personer.

Nedan finner du ett exempel på hur deras blanketter kan se ut:

 

bolagsupplysningen

Inkomstdeklaration privat INK1

Det har ju sedan i mars varit dags att deklarera. Många är nog färdiga samtidigt som det alltid finns de som väntar in i det sista.

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla medborgare.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. För privatpersoner deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 1 (INK1).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om din lön, dina kapitalinkomster, eventuella fastigheter och avdrag och utifrån detta beräknas din slutliga skatt. Flera uppgifter lämnas genom att t.ex. arbetsgivare har kontrolluppgiftsskyldighet avseende din lön m.m. så därför är det mesta förtryckt när du får hem deklarationen. Det är dock viktigt att granska uppgifterna och i synnerhet att fundera på om det finns möjligheter att göra andra justeringar såsom avdrag.

Den 19 mars öppnade Skatteverket sin e-tjänst för att man ska kunna granska och skicka in sin privata inkomstdeklaration via Internet före den 4 maj. Tjänsten har blivit mer och mer populär genom åren och sannolikt kommer pappersdeklarationen inom ett antal år vara helt avskaffad. Skatteverket är för övrigt väldigt hjälpsamma när det kommer till beskattning och har tryckt upp skriften ”Dags att deklarera 2015” för att underlätta för dig att ge dem dina pengar… 🙂 Skämt åsido är Skatteverket i framkant tekniskt och servicemässigt, vilket jag kommer att berömma dem för i ett kommande inlägg.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring din inkomstdeklaration så kan jag hjälpa dig att se till så att du inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 40 av 100 i min #blogg100-medverkan.

deklarera

Likvidation av aktiebolag

Det finns bara ett par sätt ett aktiebolag kan upphöra att existera på. LiVisa inläggkvidation är det mest effektiva och man garanterar då att bolaget verkligen är avslutat, till skillnad från t.ex. en fusion där övertagande bolag i fusionen övertar allt ansvar från det fusionerade bolaget.

Bakgrund

Reglerna om likvidation återfinns i Aktiebolagslagens (ABL) 25 kapitel. Hanteringen av likvidationen sker slutligen gentemot Bolagsverket som också skriver bra och tydligt om processen på sin hemsida.

Man brukar skilja på frivillig likvidation och tvångslikvidation, där namnen avslöjar ganska bra vad det handlar om. Det förstnämnda beslutar man själv om och det sistnämnda beslutar Bolagsverket/tingsrätten om. Jag tänkte fokusera på det förstnämnda:

Frivillig likvidation

Styrelsen fattar beslut om likvidationen på en bolagsstämma. Detta beslut registreras hos Bolagsverket på en särskild blankett och en lämplig likvidator utses, antingen av styrelsen vald eller av Bolagsverket.

Styrelsen presenterar i samma skede en Redovisning (likt en årsredovisning) per senast avlämnad årsredovisning t.o.m. likvidationsdatumet, dvs. datum för bolagsstämman enligt ovan. Denna Redovisning skrivs under av avlämnande styrelse på extra bolagsstämma och revideras om bolaget har vald revisor.

Likvidatorn har nu påbörjat likvidationen, vilken innebär att bolagets tillgångar ska omvandlas till pengar och bolagets skulder ska betalas. Likvidatorn ska ansöka om utfärdande av kallelse på okända borgenärer för att ingen ska missa att likvidationen äger rum. Kallelsen gäller 6 månader, och slutförs genom meddelande från Bolagsverket, varför en likvidation dröjer minst denna tid och ofta närmare ett år. För varje ordinarie bokslutsdatum som passeras ska likvidatorn upprätta och få en Årsredovisning registrerad.

Det är ofta mer än vad man tror som ska göras vid en likvidation. Vi ser t.ex. ofta att det finns fordon registrerade på företaget och avtal såsom telefonabonnemang, försäkringar och liknande även om bolaget inte har haft någon verksamhet på länge. Har bolaget en företagsförsäkring kan det vara klokt att låta den vara kvar tills bolaget är avslutat ifall några anspråk eller annat skulle uppstå i samband med likvidationen. Kontrollera också om det finns kapitalförsäkringar eller annat som skall överföras till anställda, funktionärer eller ägare.

När perioden för borgenärskallelsen passerat så upprättas en Slutredovisning av likvidatorn. Perioden för Slutredovisningen är den från att likvidatorn tog vid till utgången av likvidationen. Utgången av likvidationen är någon gång efter kallelsen av okända borgenärer är klar (inte samma datum nödvändigtvis m.h.t. att det kan vara tidskrävande att avyttra tillgångar, reglera skulder m.m). I förvaltningsberättelsen till Slutredovisningen redogör man för skiftet vilket är det överskott som skiftas ut till ägarna när likvidationen är helt avslutad. Eventuellt underskott täcks med tillskott från ägarna.

Slutredovisningen fastställs på årsstämma och anmäls till Bolagsverket. Likvidatorn ansvarar för denna registrering hos Bolagsverket samt avregistrering av F-skatt, moms, arbetsgivare samt skattekonto hos Skatteverket. I samband med detta tillser likvidatorn att ev. överskott betalas ut alternativt att ev. skulder regleras.

Avslutning

Det finns en del formaliakrav att tänka på i denna process, t.ex. hur redovisningarna ska upprättas och inte minst vad som gäller skattemässigt med inkomstdeklarationer, skalbolagsdeklaration etc. Det finns relativt färska rättsfall kring området avseende t.ex. likvidationer av utländska dotterföretag, koncernbidrag m.m. Rådet är därför att alltid ta hjälp från revisor och/eller advokat i en sådan här process.

Ett snabbare alternativ till likvidation är snabbavveckling och där tar det bara ca 1 vecka att få ut pengarna. Tyvärr är det många oseriösa aktörer bland snabbavvecklarna så risken finns att ditt bolag inte avvecklas korrekt och att du i värsta fall kan bli betalningsskyldig för skatter etc. som inte hanterats korrekt. Utöver denna avsevärda nackdel får man betala ett arvode för snabbavvecklingen som ofta inte är särskilt prisvärt om man jämför med räntekostnaden på att istället vänta 6-12 månader på sin skifteslikvid. Jag rekommenderar därför oftast en likvidation före detta alternativ om man inte är i akut behov av pengar.

Hör gärna av dig till mig om du vill att jag ska hjälpa dig i processen.

Detta är inlägg 28 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Likvidation