god redovisningssed

Revisorn vill kontrollinventera vårt varulager. Varför och vad innebär det?

Posted on by

Bolag som har varulager är, enligt Bokföringslagen och Lag om inventering av varulager för inkomstbeskattningen, normalt skyldiga att inventera sitt varulager och uppdatera bokföringen enligt god redovisningssed.

Om bolaget har en vald revisor så ska varulagret enligt god revisionssed normalt kontrollinventeras. Detta gäller inte samtliga varulager utan enbart väsentliga sådana. Förenklat så är ett varulagervärde överstigande 10% av balansomslutningen en väsentlig balanspost. Enligt revisionsstandarderna ISA 500 & ISA 501 ska revisorn då delta vid, eller i anslutning till, bolagets inventering för att kunna säkra varulagrets existens samt kontrollera rutinerna. Kontrollinventering görs alltså för att inhämta revisionsbevis som ska ligga till grund för utformningen av revisionsberättelsen.

Revisorn träffar bolagets lageransvariga och gör kontroller att det finns överensstämmelse mellan lagerlistan och varulagret. Kontroller sker bl.a. delvis genom intervju med personalen, ibland fotografering och delvis genom kontrollräkning.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Skatteberäkning vid bokslut

Posted on by

Har du gjort färdigt ditt bokslut så att det endast kvarstår att boka årets skatt? Jag ska visa hur man kan göra bolagets skatteberäkning.

I mitt inlägg kommer jag att utgå från hur skatteberäkningen görs i ett aktiebolag, men ungefär samma princip gäller för t.ex. handelsbolag.

Jag har ju tidigare beskrivit lite grann hur ett lands beskattning av företag och medborgare ser ut i inläggen: ”Varför skatt?”, ”Inkomstdeklaration privat INK1” och ”Inkomstdeklaration företag INK2”. Skatteberäkningen för företag kan beskrivas som en länk mellan det civilrättsliga (god redovisningssed) och det skatterättsliga. Skatteverket förlitar sig i mångt om mycket på företagens redovisning som grund för beskattningen, men på vissa områden (frikopplade områden) så behöver man göra justeringar, skattemässiga justeringar, för att det bokföringsmässiga resultatet ska bli ett skattemässigt resultat.

Man utgår alltså från det bokföringsmässiga resultatet. Därefter gör man de skattemässiga justeringar som krävs för att nå det skattemässiga resultatet som sen är det som beskattas med 22% bolagsskatt. Det är också det skattemässiga resultatet som används vid t.ex. avsättning till periodiseringsfond. 

Några av de vanligaste skattemässiga justeringarna är: 

Ej avdragsgilla kostnader – T.ex. representation över schablongränsen, föreningsavgifter, viss sponsring, förseningsavgifter, vissa nedskrivningar och kostnadsräntor på bolagets skattekonto.

Ej skattepliktiga intäkter – T.ex. intäkter från kapitalförsäkring, utdelning från dotterbolag (har ju redan beskattats i dotterbolaget), försäljning av näringsbetingade andelar i dotterföretag (läs mer om detta i mitt inlägg om Holding-bolag) och intäktsräntor på bolagets skattekonto.

Schablonränta periodiseringsfond – För några år sedan räntebelades periodiseringsfonder så att man vid varje beskattning tar upp en schablonintäkt baserad på de ingående periodiseringsfonderna multiplicerat med en skattesats som är baserad på statslåneräntan. Räntan är för övrigt förhållandevis billig om man jämför med att låna motsvarande belopp av t.ex. banken.

Avskrivningar på byggnad – Ibland väljer man att skriva av en byggnad på t.ex. 100 år i bokföringen, medan Skatteverket har bestämt 50 års avskrivningstakt baserat på fastighetens typkod. Då ska man återföra den bokföringsmässiga avskrivningen i skatteberäkningen och istället ta upp den skattemässiga avskrivningen.

Underskott från föregående år – Ett skattemässigt underskott från året före beskattningsåret får lov att användas mot vinster för att jämna ut beskattningen. Tyvärr är detta enkelt att missa då det inte heller längre förtrycks av Skatteverket på deklarationsblanketterna och det medför att man betalar för hög skatt.

Det finns förstås en mängd andra poster som används för att beräkna det skattemässiga resultatet. Detta är bara de vanligast förekommande. Jag har även skrivit lite mer om vilka bokslutsposter man kan använda för att sänka skatten i inlägget ”Lägre skatt i bokslutet”.

Behöver du hjälp med er skatteberäkning så tveka inte höra av dig.

Detta är inlägg 61 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Tax time

Hur gör man bokslut?

Posted on by

Kanske är du ny på detta med bokföring? Kanske behöver du bara lite tips kring hur du ska tänka. Jag har mycket erfarenhet från bokslutsarbete då det ofta är där revisorn kommer in i bilden.

Jag har skrivit lite grann om bokslut tidigare i inläggen ”Lägre skatt i bokslutet” och ”Vad är periodisering?”.

Bokslut gör man när man närmar sig räkenskapsårets slut. Det bestämmer Bokföringslagen. Ett räkenskapsår kan i princip sluta när som helst, men det vanligaste är att räkenskapsår är detsamma som kalenderåret och slutar i december. När man når räkenskapsårets slut så stämmer man av alla konton i balansräkningen som inte varit fullt avstämda sen tidigare. Normalt har man bra koll på bankkonton, kundfordringar och leverantörsskulder. Sannolikt har man även bra koll på övriga konton, men beroende på vilken ambitionsnivå man har med sin bokföring så kan det kvarstå en del poster för avstämning.

När alla konton är avstämda så är det för de flesta bolagen dags att avsluta sitt räkenskapsår med en årsredovisning. För att göra detta tillämpas Årsredovisningslagen samt aktuellt ramverk för God redovisningssed, t.ex. K2 eller K3. I dessa föreskrifter så framgår hur varje balanskonto i balansräkningen ska kategoriseras i årsredovisningen. För alla grupperingar av poster som ska grupperas ihop som t.ex. ”Inventarier, verktyg och installationer”, ”Övriga kortfristiga fordringar” eller ”Skatteskulder” så ska en bokslutsbilaga upprättas som visar hur årsredovisningen är kopplad till balansräkningen. Varken bokslut eller bokslutsbilagor är offentliga uppgifter, men årsredovisningen är. Här kan det bli lite pyssel för att säkerställa att man får med alla konton på en bokslutsbilaga.

När detta är färdigt, skatten är bokad och resultatet är omfört så har du gjort ditt första bokslut! Självklart är det lite mer avancerat än såhär då man ofta stöter på en del problematiska avstämnings- och klassificeringsproblem i samband med bokslutsarbete. Men det är viktigt att ha en tydlig målbild kring det arbete man gör även om man ibland blir försjunken i differenser på det ena eller andra hållet. Det är en särskild tillfredsställelse i att få ihop ett bokslut som nog bara ekonomer förstår sig på…

På den humoristiska (#revisorhumor, ni vet) sidan kan man även avsluta med en länk till inlägget ”Varför jag vill jobba med bokslut?”.

Kämpa på med ert bokslut och fråga gärna mig om ni har funderingar!

Detta är inlägg 57 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bokslutsbilaga

Vad är löpande bokföring?

Posted on by

Vet du inte vad löpande bokföring är? Det är egentligen ganska enkelt.

Jag har varit på detta ämne tidigare i mina inlägg Skillnad mellan bokföring och redovisning? och Vad är bokföring?

I det sistnämnda inlägget refererar jag till en skrift som Bokföringsnämnden (BFN – statlig normgivare för god redovisningssed) som heter ”Att föra bok”. Här får man många konkreta tips kring hur man påbörjar, underhåller och avslutar sin bokföring. Läs mer och ställ gärna frågor till mig när de dyker upp.

Detta är inlägg 24 av 100 i min #blogg100-medverkan.

2749923_1200_675

Vad är god revisionssed?

Posted on by

Jag har varit inne på detta område tidigare i mitt inlägg ”Räkenskapsår, god revisorssed och god revisionssed”, men jag vill nu särskilt förtydliga den goda revisionsseden.

Enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel om revision framgår revisorns uppgifter enligt 3 §:

3 § Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Vad är då god revisionssed?

Först och främst finns några närliggande, men ändå vitt skilda, begrepp på revisions- och redovisningssidan som jag känner kan förtydligas något, nämligen god revisorssed och god redovisningssed:

God revisorssed – Enligt Revisorslagens 19 § framgår att en revisor ska iaktta god revisorssed. Som jag skrivit tidigare så arbetar vår branschorganisation FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) löpande med att ta fram de ”yrkesetiska regler” vi har att förhålla oss till i vårt arbete och där ingår även den goda revisorsseden, bland andra intressanta regler såsom t.ex. revisorns tystnadsplikt som jag kommer att återkomma till längre fram. Den goda revisorsseden innebär bl.a. att revisorn alltid ska uppträda med gott omdöme och verka för att lagar inte överträds.

God redovisningssed – Bokföringslagens 4 kapitel 2 § kräver att bokföringen ska ske i enlighet med god redovisningssed. Begreppet finns även i Årsredovisningslagen. Bokföringsnämnden (BFN) är den statliga myndighet som har huvudansvaret för utvecklingen av god redovisningssed genom utgivande av allmänna råd m.m. Kortfattat så uttrycker BFN att god redovisningssed är allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ, juridiska tolkningar av dessa råd och rekommendationer samt vedertagen företagspraxis. Mer om BFN’s allmänna råd och rekommendationer kan ni läsa om på deras hemsida samt möjligen i ett kommande inlägg här. Särskilt hett för tillfället är ju BFN’s framtagande av K-regelverken (K1, K2, K3 & K4). Även FAR ger ut redovisningsrekommendationer som anses vara god redovisningssed. Tidigare fanns även Redovisningsrådets Rekommendationer (RR), men Redovisningsrådet lades ned 2007, så även om dessa rekommendationer fortsatt hänvisas till i vissa avseenden så bör nuvarande regelverk i huvudsak täcka in dessa.

Och så, huvudnumret; God revisionssed – FAR uttrycker begreppet enkelt genom att ”god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme”. Den goda seden styrs i sin tur av vår revisionsstandard som från den 1 januari 2011 heter ISA (International Standards on Auditing, tidigare RS – Revisionsstandard i Sverige).

ISA – International Standards on Auditing

ISA är FAR’s översättning av en, i närmare 100 länder gällande, global revisionsstandard och i denna framgår mer handgripligen hur vår arbetsinsats ska göras för varje uppdrag. ISA har tagits fram av IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) som är en del av den globala redovisnings- och revisionsorganisationen IFAC (International Federation of Accountants).

Översättningen omfattar ca. 500 (!) sidor, men kortfattat kan man dela in ISA-regelverket i huvudavsnitten: Uppgift och ansvar (200-serien), Planering och intern kontroll (300-400-serierna), Revisionsbevis (500-serien), Användning av annans arbete (600-serien), Slutsatser och rapportering (700-serien) samt Specialområden (800-serien). Detta är den s.k. ”röda tråden” i revisionsarbetet där man först definierar och förtydligar uppgiften som ska utföras och vem som har ansvaret för vilka delar sedan planerar hur revisionen ska genomföras. Därefter genomförs revisionen genom insamling av revisionsbevis och ev. användning av annans arbete för att slutligen rapporteras genom t.ex. en revisionsberättelse, som är vårt vanligaste ”intyg”.

Jag tänker inte gå djupare in på något område just nu, men vill dela med mig av alla ISA (såsom de översattes av FAR 2013) nedan. Därefter får ni gärna komma med önskemål om någon särskild ISA som jag kan fördjupa mig inom. Fördjupning kommer alldeles säkert längre fram, men tills vidare får ni hålla till godo med rubrikerna som ändå är en fingervisning om vad som är den goda revisionsseden.

200-299 Uppdrag och ansvar

ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing

ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag

ISA 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter

ISA 230 Dokumentation av revisionen

ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter

ISA 250 Beaktande av lagar och andra författningar vid revision av finansiella rapporter

ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning

ISA 265 Kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem som har ansvar för företagets styrning och företagsledningen

300–499 Planering och intern kontroll

ISA 300 Planering av revision av finansiella rapporter

ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö

ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision

ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker

ISA 402 Revisorns överväganden vid revision av företag som anlitar en servicebyrå

ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen

500–599 Revisionsbevis

ISA 500 Revisionsbevis

ISA 501 Revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster

ISA 505 Externa bekräftelser

ISA 510 Förstagångsrevisioner – ingående balanser

ISA 520 Analytisk granskning

ISA 530 Revisionsmässiga urval

ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar

ISA 550 Närståendeförhållanden

ISA 560 Efterföljande händelser

ISA 570 Fortsatt drift

ISA 580 Skriftliga uttalanden

600–699 Användning av annans arbete

ISA 600 Särskilda överväganden– revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen)

ISA 610 Använda arbete som har utförts av internrevisionen

ISA 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet

700–799 Slutsatser och rapportering

ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter

ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor

ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor

ISA 710 Jämförande information– jämförelsetal och jämförande finansiella rapporter

ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information i dokument som innehåller reviderade finansiella rapporter

800–899 Specialområden

ISA 800 Särskilda överväganden– revisioner av finansiella rapporter upprättade enligt ramverk för särskilt syfte

ISA 805 Särskilda överväganden– revisioner av enskilda finansiella rapporter och särskilda delar, konton eller poster i en finansiell rapport

ISA 810 Uppdrag att uttala sig om finansiella rapporter i sammandrag

Avslutning / debatt

Personligen tycker jag att det är en god idé att ha en god revisionssed med en så pass global prägel som ISA medför, särskilt vid arbete med kunder som har internationell verksamhet. På det viset vet man att en revision är en ISA-revision oavsett var den utförts. Men eftersom ISA gäller vid revision av såväl t.ex. Volvo, H&M, Telia m.fl. som för Lilla Korvståndet i Helsingborg AB (påhittat, tror jag…) så förstår ni säkert att det kan medföra problem eftersom ISA är så pass komplext och krävande.

Jag har tidigare skrivit att varje revision av ett aktiebolag innebär uppskattningsvis 3-5h grunddokumentation som blir som en typ av ”framkörningsavgift” (taxi-referens). Detta drabbar flera riktigt små bolag (t.ex. vilande eller Holding-bolag) hårt och det bär tyvärr ISA mycket av ansvaret för. Visserligen kan en del relevant information tas fram genom dessa moment, men mycket av dokumentationskraven här är helt meningslös. Det har därför efterfrågats en s.k. ”ISA Light” för de mindre företagen och bl.a. FAR’s generalsekreterare Dan Brännström återkommer ofta till detta. Jag välkomnar en sådan utveckling.