resultaträkning

Inkomstdeklaration företag INK2

Posted on by

Sedan i mars har det varit dags att deklarera för privatpersoner och Skatteverket vill ha deras deklarationer senast den 4 maj (om de ej har särskilda anstånd). För företag gäller dock en annan fördelning. Har du koll?

De olika tidpunkterna för företagsbeskattning framgår av Skatteförfarandelagen och Skatteverkets hemsida om deklarationstidpunkter. Se ett urklipp från det sistnämnda här:

deklarationstidpunkter

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla företag.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. Jag tänkte fokusera inlägget på aktiebolag eftersom det är det jag arbetar med i huvudsak. För aktiebolag deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 2 (INK2).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om företagets inkomster, eventuella fastigheter, pensionskostnader, särskilda avdrag m.m. och utifrån detta beräknas företagets slutliga skatt. Uppställningen för beräkning av företagets inkomster liknar mycket den i företagets årsredovisning (resultaträkning och balansräkning). Skillnaden är de skattemässiga justeringar som ska göras avseende detta resultat då man ska skilja på bokföringsmässigt och skattemässigt resultat.

Även på företagssidan är Skatteverkets e-tjänst tekniskt i framkant och mycket uppskattad och använd. Om man ska ta sig lite tid för debatt kan man passa på att rikta en välriktad känga åt Bolagsverket som hade kunnat förenkla mycket för företagare avseende t.ex. inskick och registrering av årsredovisningar.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring företagets inkomstdeklaration så kan jag hjälpa er att se till så att ni inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 44 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Verksamhetsstyrning med resultatenheter

Posted on by

Kan ditt företags redovisning förbättras genom att använda resultatenheter eller dimensioner? Såhär kan du tänka.

Ett bolags redovisning syftar ju till att man löpande ska kunna följa bolagets resultat och ställning. Detta tar främst sikte på hela bolaget – som en enhet. Men kanske kan du styra företaget bättre genom att dela upp det i resultatenheter?

Tänk dig att du har t.ex. ett åkeri, ett maskinföretag eller ett konsultbolag. Skulle det inte vara intressant att kunna bryta ut exakt hur en särskild lastbil/maskin presterar eller om en särskild konsult, uppdrag eller kontor är lönsamt?

Vi har hjälpt många företag att göra detta och när man en gång börjat redovisa på detta sätt vill man inte gå från det. Det går till som så att man först identifierar de resultatenheter som är aktuella. Det är olika från bransch till bransch, men går ofta att tillämpa på ett eller annat sätt. Endast fantasin sätter gränser! Därefter ser man till att alla bokförda transaktioner hamnar på någon av dessa resultatenheter. När man sedan bokfört några perioder på detta sätt och förfinat/utvecklat hanteringen så går det att mäta enskilda aktiviteter inne i företaget som egna företag i företaget. Rapporterna som erhålls från detta är ovärderliga för dig som företagsledare!

Jag är ju t.ex. själv konsult och, på gott och ont (:)), går det att ta ut en resultatrapport för mig månad för månad för att se hur jag presterar. Det kan tyckas vara irrelevant som en isolerad företeelse, men genom att jämföra min prestation mot t.ex. någon annan konsult eller någon annan period under året så går det att styra verksamheten och sätta in åtgärder så att företaget presterar bättre.

De flesta kvalificerade redovisningsprogramvaror hanterar detta utan problem. Det svåra är att identifiera vilka resultatenheter du blir mest lönsam av att följa samt att vara konsekvent i tillämpningen så att rapporterna blir precis så värdefulla som du vill ha dem. Kontakta gärna mig om du vill ha hjälp att bolla idéer kring detta i ditt företag.

Detta är inlägg 11 av 100 i min #blogg100-medverkan.

resultatenhet

Vanliga fel i årsredovisningen

Posted on by

Vilka är de vanligaste felen i en årsredovisning? Hur undviker ni att göra dem?

Utöver eventuella fel som inte hittas i de belopp som anges i årsredovisningen, så finns det några vanliga formfel som Bolagsverket vill varna för i denna artikel:

  • Årsredovisningen som ni skickar till Bolagsverket ska vara en bestyrkt kopia av originalet. Med bestyrkt kopia menar vi att det på kopian ska finnas ett intyg/bestyrkande från minst en person att kopian överensstämmer med originalet. Intyget ska vara undertecknat i original.
  • Ett original av årsredovisningen ska alltid finnas hos företaget.
  • Organisationsnumret ska helst stå på varje sida.
  • Det registrerade företagsnamnet ska skrivas ut i sin helhet, åtminstone på årsredovisningens första sida och i förvaltningsberättelsen. Det är alltså inte tillräckligt med en förkortning eller en populärversion.
  • Räkenskapsåret ska skrivas ut tydligt, exempelvis 2014-01-01–2014-12-31.
  • Det ska tydligt framgå vilken enhet som används för olika belopp, exempelvis kr (kronor), tkr (tusentals kronor), mnkr (miljoner kronor) och mdkr (miljarder kronor).
  • Eftersom handlingarna skannas bör det inte finnas färger och tonade fält i den kopia som ni skickar till Bolagsverket. Innehållet kan då bli oläsligt.

Som sagt i mitt tidigare inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!” så granskar Bolagsverket inte på något sätt de siffror som de registrerar utöver att det är balans i balansräkningen, rätt uppställningsform osv. För att få siffrorna säkrade (i all väsentlighet) krävs en vald revisor. Har ni någon som ni vet kommer vara intresserad av er årsredovisning såsom kunder, leverantörer, banken, Skatteverket eller andra så rekommenderas alltid att ha en vald revisor då det annars kan drabba ert företag negativt. Mer om vad du behöver tänka på för att välja rätt revisor till ditt företag hittar ni i mitt inlägg: ”Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!”.

Årsredovisning