Ny revisionsstandard för små företag (SASE)!

Det blåser friska vindar och en ny revisionsstandard är på väg att födas! Jag har fått möjligheten att vara en del av detta (se bildtext nedan) och tänkte berätta lite om vad som är på gång.

God revisionssed idag

Som jag skrivit om tidigare styrs god revisionssed av ett regelverk som branschen kommit överens om som heter ISA (International Standards On Auditing). Som framgår i inlägget är ISA också väldigt omfattande och sedan det infördes skarpt 1 januari 2011 har debatten om dess utformning pågått.

Kort bakgrund

För att nämna lite bakgrund om ISA så är det alltså en internationell revisionsstandard som används i många länder i världen för revision av såväl stora som små företag. ISA implementerades egentligen redan genom RS (Revisionsstandard i Sverige) som var en svensk översättning, och tillämpning, av ISA-regelverket. Från 2011 bestämdes dock att regelverket helt skulle harmoniera med ISA och en direktöversättning gjordes, vilken enligt undertecknad är oerhört formaliserad och svårläst.

ISA allt för omfattande

För mig som är relativt ny i branschen (snart 10 år), och som fick detta redan delvis genom högskolestudierna, så har ISA blivit vardag. Men jag har träffat på många revisorer som varit längre än mig i branschen som menar att ISA tar glädjen ur revisionen då mindre och mindre förtroende ges till revisorn och mer och mer arbete utförs genom att istället fylla i checklistor och uppfylla skall-krav (491 stycken!) som egentligen inte är relevanta för uppdraget. Det säger ju sig självt att ett regelverk som är tänkt att hantera revisionen i bolag som H&M, Volvo och Ericsson stöter på problem när det ska tillämpas på Lilla Aktiebolaget i Sverige AB med två anställda. 

600 sidor blir till 20 sidor

Som botemedel till detta kommer nu SASE (Standard for Audit of Small Entities)! Den goda revisionssed som tolkas i ISA och som där avhandlas på ca 600 (!) sidor har i första utkastet av SASE blivit 20 (!) sidor. Trots detta ska en revisionsberättelse, för huvuddelen av små företag, kunna avges med samma säkerhet som tidigare – och med en ökad tillit till revisorns professionella bedömning.

Fortsatt arbete

Nordiska Revisorsförbundet (NRF) och FAR arbetar just nu intensivt med att få genom denna revisionsstandard. Man har en mycket ambitiös och målinriktad tidplan och hoppas kunna få genom SASE redan 2016/2017. Dan Brännström skriver lite mer på sin blogg om arbetet med denna standard och arbetet med att få den accepterad hos olika instanser i Norden (och även i Världen). Inom kort är tanken att standarden ska gå ut på remissrunda till olika intressenter och min förhoppning är att de ser detta lika positivt som branschen.

SASE är bra för Världen!

Detta är inte bara bra för revisorerna och branschen. Jag vill påstå att det framförallt är bra för kunderna som inte längre kommer behöva betala för överdriven formalia utan istället kan få det mervärde de förtjänar av inspirerade och professionella revisorer som kan deras verksamhet.

Revisionerna kommer att bli mer företagsanpassade och ännu bättre vilket kommer att ge ytterligare smörjmedel för företagandet vilket gör denna revisionsstandard bra för hela Sverige (och Norden – och sen kanske Världen?). Nåja, kanske lite överdrivet, men som ni förstår är detta ett gigantiskt kliv i rätt riktning som jag och många med mig är mycket positiva till!

Jag kommer att dela med mig mer av detta arbete så fort jag nås av nyheter.

Detta är inlägg 80 av 100 i min #blogg100-medverkan.

SASE

(Den 22 april träffades en svensk fokusgrupp för att diskutera SASE i syfte att lyfta fram och bearbeta möjligheter och utmaningar med SASE. Här syns några av ”Twitter-revisorerna”, med Twitter-länkar, Bengt Skough (arbetar med revisionsfrågor för mindre företag hos FAR), Dan Brännström (generalsekreterare i FAR), Lars Ekman (Infälld, revisor på PwC i Umeå), Kim Lavin (jag…) och Erik Emilsson (VD på Revideco))

Vad betyder revisionsberättelsen?

Revisionsberättelsen är slutmålet för en ISA-revision enligt god revisionssed. Det är en kvittens på att ett företag och en årsredovisning, i allt väsentligt, går att lita på.

I revisionsberättelsen uttalar revisorn sig om årsredovisningen, balans- och resultatrapporten samt huruvida styrelsen och verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret eller inte. Dessa uttalanden ger ägarna en vägledning (inte bindande) kring hur de ska fatta sina beslut på årsstämman.

Bolagsverket granskar inte innehållet i årsredovisningen

Finns ingen revisionsberättelse, som kan vara fallet för mindre och nystartade företag, så kan det som står i årsredovisningen vara sant, men det finns ingen som intygar det. Bolagsverket, som ju bara registrerar detta, granskar inte mer än själva uppställningsformen – inte innehållet. Det finns alltså möjlighet för de med smutsigt mjöl i påsen att blåsa upp omsättning, vinster och andra viktiga tal utan att någon säger emot dem. De kan sedan, utifrån dessa påhittade siffror, få positiv rating hos flera kreditvärderingsinstitut vilket kan leda till att någon kreditgivare, investerare eller annat kan fatta helt felaktiga beslut. Detta har redan hänt och kommer att hända igen.

Läs först och främst påteckningen i årsredovisningen

För några år sedan ändrades utseendet på revisionsberättelsen ganska drastiskt. Beroende på vilken mall man använde så kunde detta för många innebära bl.a. att en ”ren revisionsberättelse” (enligt standardutformning) blev på två sidor istället för en som tidigare. De flesta slutade i samband med detta också kursivera text som var ”oren”, vilket gav en kritik om att revisionsberättelsen blev väldigt svårläst.

I samband med detta kampanjade branschen lite grann och försökte beskriva hur revisionsberättelsen skulle läsas, men konsensus landade rätt snabbt i att intressenterna skulle läsa revisorspåteckningen i årsredovisningen (sista sidan, vid underskrifterna) istället för att läsa revisionsberättelsen. Det ska nämligen framgå i påteckningen om revisionsberättelsen avviker från standardutformningen (är oren). Om den sen är oren så kan man ta itu med revisionsberättelsen, förslagsvis med hjälp av en revisor som hjälper till att förstå vad som inte står rätt till.

Ny revisionsberättelse igen?

Nu när intressenterna och branschen börjat vänja sig vid denna revisionsberättelsen så kommer det en ny (först och främst för börsnoterade företag). Den ska alltså bli mer ännu mer fyllig, företagsspecifik samt lyfta fram de särskilda utmaningarna (KAM – Key Audit Matters) med revisionen i det reviderade bolaget.

Själva grundtanken tycker jag är bra, särskilt för noterade bolag, men praktiskt tror jag att denna revisionsberättelse kommer bli något av en mardröm. Jag tror att rädslan att skada bolaget kommer att göra branschen väldigt försiktig i denna rapportering, och då kommer kanske värdet inte vara detsamma som i teorin. Detta är lite synd tycker jag då det återigen skapar en otrygghet hos intressenterna.

Vad tycker du som intressent? Less is more? Eller more is more?

Detta är inlägg 73 av 100 i min #blogg100-medverkan.

revisionsberättelse

Frivillig revision – Revisorns Verktygslåda

Finns det annan revision än lagstadgad revision? Absolut! Vilket passar dig bäst?

Jag skrev ju häromdagen om vad den lagstadgade revisionen är och innebär. Denna revision är reglerad av ISA, som är en revisionsstandard som gäller i stora delar av världen. Utöver denna fullständiga ISA (ISA 700) finns det ett par andra revisioner vi kan utföra på beställning, populärt benämnt som ”Revisorns Verktygslåda”. Dessa verktyg skiljer sig åt beroende på vad kunden och dess intressenter önskar. Ofta är de betydligt billigare än en fullständig ISA-revision.

Jag tänkte redogöra för några av dem lite kort nedan:

SNT 4400 – Granskning enligt särskild överenskommelse

Detta är den enklaste formen av granskning. Det är inte formellt ett ”bestyrkandeuppdrag”, vilket innebär att granskningen normalt ej mynnar ut i ett intyg som är avsett för någon annan än beställande företag. Det går även att inkludera en tredje part till vem man då ställer rapporten, men övriga intressenter kan ej använda slutsatserna i denna rapport. Endast faktiska iakttagelser avrapporteras jämfört med t.ex. en ”vanlig” revisionsberättelse där man intygar att allt, i allt väsentligt, stämmer. Denna revision är perfekt för t.ex. en bank att föreslå för en kund som ej har vald revisor och som redovisar t.ex. en stor post kundfordringar i sin oreviderade årsredovisning. En kvalificerad revisor kan då uttala sig om posten på olika sätt som gör att banken med större säkerhet t.ex. kan bevilja ett lån eller liknande.

ISRE 2400 (ej vald revisor) & ISRE 2410 (vald revisor) – Översiktlig granskning

Denna revision är mer lik en ”vanlig” ISA-revision, och är ett formellt bestyrkandeuppdrag, men med begränsad säkerhet. Det som normalt är ”rimlig säkerhet” eller ”hög men inte absolut säkerhet” är med denna revisionsstandard ”begränsad säkerhet”. Det innebär praktiskt att man i sin revision inte tittar på lika många poster och att man kan släppa felaktigheter något oftare än vid en ISA-revision. Revisionen mynnar ut i en skriftlig rapport som beställaren kan använda gentemot alla motparter. Detta är enligt mig en standard som bör vara tillräcklig för alla intressenter för bolag utan vald revisor. Kostnaden blir lägre, men det finns ändå en extern inblick och säkerhet i att räkenskaperna inte är helt fel.

ISA 800 – Revisionsuppdrag med särskilt syfte

Denna revision överensstämmer med en ”vanlig” ISA-revision, med den skillnaden att den avser ett särskilt syfte. Den har alltså lika hög säkerhet som en normal lagstadgad revision då den utförs på samma sätt samt är avsedd för alla intressenter. Det särskilda syftet kan t.ex. vara en delårsavstämning, en avgränsad del av redovisningen (t.ex. ett projekt, en transaktion eller dylikt) eller annat särskilt ändamål.

Hjälp att välja

Det kan vid första anblick vara svårt att veta exakt vilken form av revision som passar. FAR har i en kommentar bifogat följande flödesschema som tydliggör vilken typ av revision som passar in på ett uppdrag:

FAR_RAMVERK_bild_2

Avslutning

”Revisorns Verktygslåda” lanserades för flera år sedan, men har tyvärr inte blivit så välanvänd. Om det beror på att namnen på verktygen påminner om mer eller mindre giftiga tillsatser i mat eller om revisorskåren inte förstått/förmedlat dem tillräckligt är oklart. Jag tror framförallt på det sistnämnda. Branschen kan göra mer för att få intressenterna att förstå värdet med dessa tjänster. Tjänsterna kan som sagt vara fullt tillräckliga för vissa ändamål och då till ett betydligt lägre pris än en fullständig revision. För inte använder du bazooka för att rensa ogräs?

Detta är inlägg 6 av 100 i min #blogg100-medverkan.

bazookatomte

Vad är lagstadgad revision?

Som jag skrivit om tidigare i inlägget Skillnad på revisor och redovisningskonsult så blandas ofta revision och redovisning ihop. Jag ska försöka klargöra revisionen ytterligare här då det är den vanligaste tjänsten jag erbjuder.

Varför lagstadgad revision?

Revisionen är lagstadgad i syfte att fungera som smörjmedel i samhället genom att säkra att den information som företag lämnar är i allt väsentligt korrekt. Reglerna om revision finns i bl.a. Aktiebolagslagen där aktiebolag av en viss storlek har krav på sig att ha en vald revisor. Revisionen innebär bl.a. granskning av företagets redovisning i syfte att avge någon form av intyg, ofta en revisionsberättelse, som företag kan använda sig av vid t.ex. förhandling med kunder, leverantörer, banker och som fungerar som en kvalitetsstämpel gentemot Skatteverket m.fl.

I mitt inlägg Vad är revision? dras bl.a. följande slutsats om revisionen:

”Revisionens roll är alltså att bidra till ett förtroende för alla ekonomiska transaktioner i samhället och där kommer även du som privatperson samt eventuellt ditt företag in i bilden. Genom att kvalitetssäkra samhällets ekonomiska information kan alla inblandade förlita sig på information som finns tillgänglig utan att behöva sätta in egna kostsamma kontrollfunktioner som drabbar dig som slutkund eller aktör.”

I inlägget Revisor eller inte? så beskriver jag de olika rollerna jag som revisor har i företag. Vi tillhandahåller alltså fler tjänster än just den lagstadgade revisionen, men dessa återkommer jag till längre fram.

Hur utförs den lagstadgade revisionen?

Den lagstadgade revisionen ska utföras enligt god revisionssed, vilket ofta är synonymt med den internationella standarden ISA (International Standards on Auditing) som jag skrivit mer om i mitt inlägg Vad är god revisionssed?.

Kortfattat handlar det om att följa företagets beslut och redovisning under räkenskapsåret och utföra granskning av bokslut, beslut och aktiviteter vid räkenskapsårets slut. Målet är att upptäcka eventuella risker och/eller väsentliga fel i redovisningen för att säkerställa att företaget och ledningen följer aktuella lagar och regler (förvaltningsrevision).

Företaget tar vid räkenskapsårets slut fram bokslut och årsredovisning där all viktig information om företaget och företagets räkenskapsår samlas. Jag som revisor sammanställer allt material som behövs för granskning och stämmer sen av alla väsentliga posters riktighet mot underlag (revisionsbevis). Vissa underlag är t.ex. bankkontoutdrag, kund- och leverantörsreskontra, fakturor, skattekonto m.m. (substansgranskning). Vissa poster styrks genom intervjuer med personal och ledning för att säkra att bolaget har en intern kontroll som gör att de själva upptäcker fel som skulle kunna orsaka problem i redovisning eller drift (rutingranskning).

Revisionsberättelsen

När samtliga frågetecken rätats ut kan en revisionsberättelse enligt standard (ren revisionsberättelse) lämnas. Ofta upptäcks fel som rättas och därmed kan revisionsberättelsen fortfarande vara ren. I några fall upptäcks fel som antingen inte rättas eller inte går att rätta i efterhand och då lämnas en avvikande revisionsberättelse (oren revisionsberättelse).

I andra fall än lagstadgad revision kan andra intyg utfärdas än revisionsberättelsen, men de kommer jag till i ett kommande inlägg.

Hoppas detta klargjort den lagstadgade revisionen ytterligare. Ställ gärna frågor om detta väckt din nyfikenhet!

Detta är inlägg 3 av 100 i min #blogg100-medverkan.

LoveAudit

Revisor eller inte? Största fördelarna med revisor!

Bör ditt företag ha revisor eller inte? För vissa bolag är det, som jag tidigare skrivit om, valfritt om det ska väljas en revisor eller inte. Men vad är egentligen bäst för er?

Jag vill, trots mitt yrke, vara helt ärlig och säga att det inte är alla företag som bör ha en vald revisor. Det beror helt på vart ditt företag står idag samt vilka intressenter som finns kring det. 

Förord: Den senaste veckan har det pågått en debatt om revisionsplikten då Centerpartiet kom med ett politiskt utspel om att höja gränsvärdena för revisionsplikten till att bara omfatta bolag som har fler än 50 anställda. Revisions- och redovisningsbranschens organisation FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skriver bra om detta här. Jag har precis samma inställning som honom. Det finns betydligt bättre sätt att förenkla för småföretagare utan att försämra tillförlitligheten till företags räkenskaper ytterligare. Om detta dock skulle bli verklighet så skulle det ge ännu fler bolag valfrihet kring att ha vald revisor, vilket gör att detta inlägg kan ge fler lite mer på fötterna inför att välja eller att inte välja revisor.

Först och främst vill jag förtydliga de vanligaste rollerna revisorn kan ha i ett företag:

Huvudregeln är att aktiebolag ska ha en vald revisor, d.v.s. revisionsplikt. Bolagets valda revisor ska bl.a. granska företagets räkenskaper och förvaltning samt uttala sig om detta i sin revisionsberättelse som är en del av företagets årsredovisning.

Som jag skriver/länkar ovan finns det sen undantag som mindre företag får tillämpa för att välja bort revisorn. Detta hindrar självklart inte dessa företag att ändå anlita en revisor på konsultbasis. Denne är dock inte en vald revisor och kommer därmed inte heller kunna utföra en lagstadgad revision enligt ISA. Revisorn kan ändå utföra vissa, ofta mycket billigare, tjänster där denne intygar t.ex. något kring företagets bokföring men det har inte samma säkerhet som en lagstadgad revision. Dessa tjänster brukar tyvärr sällan efterfrågas då många externa parter, t.ex. banker, inte vet vad dessa innebär. För en del företag hade dessa tjänster annars kunnat vara perfekta.

Som revisorer erbjuder vi även revisionsnära tjänster såsom t.ex. bokförings-, deklarations-, värderings- eller andra rådgivningstjänster. Det finns för övrigt regler kring hur och när dessa tjänster får erbjudas revisionskunder utan att det inverkar på revisorns oberoende. Det vore ju t.ex. riskfyllt att en revisor ska granska räkenskaper som samma revisor tagit fram helt på egen hand.

Nu när detta förtydligats så kan vi gå vidare. Detta inlägg tar alltså sikte på vilka de största fördelarna är med att ha en vald revisor för sitt företag, även om delar av dessa självklart kan uppnås även med en revisor på konsultbasis eller via revisionsnära tjänster:

1. Bolaget får en kvalitetsstämpel = revisionsberättelsen – Detta gör att ägarna, kunder, leverantörer, kreditgivare m.fl. intressenter kan känna sig tryggare kring hur bolaget sköts och att allt går rätt till. Detta ger i sin tur en tryggare tillvaro, mer affärer och bättre villkor. Sedan tidigare är det känt att bolag med valda revisorer och med revisionsberättelser enligt standardutformning (rena revisionsberättelser) får högre rating hos kreditvärderingsinstitut. Det är även mycket sannolikt att Skatteverket vid urval av vilka bolag som ska få skatterevision tar hänsyn till huruvida det finns en vald revisor eller inte. Detta är den absolut största fördelen!

2. Revisorn som bollplank – Ägare, ekonomichef m.fl. som har direktkontakt med revisorn får en kontaktperson att ställa frågor till och bolla idéer med som är lagstadgat insatt i företaget och har erfarenhet från flera andra företag och branscher. Detta är nyttigt i flera olika skeenden i företag som lever i en föränderlig tillvaro. T.ex. kan konsultationer kring omstruktureringar, förvärv, värdering, beskattning m.m. vara värdefulla och ibland kan det bara vara nyttigt att ha någon som ifrågasätter vad som händer i företaget för att ytterligare kunna driva tillväxt och lönsamhet.

3. Revisorns nätverk – Revisorer omger sig med mycket folk från olika branscher och rätt revisor delar med sig av sitt nätverk eftersom alla vinner på det. Om du inte har gjort det ännu, så ställ frågan till din revisor nästa gång du letar efter en särskild kompetens. Jag rekommenderar flera gånger i månaden kontakter, kunder och potentiella kunder att vända sig till personer i mitt nätverk som jag tror kan göra nytta för dem, och i de flesta fall leder detta till kanonsamarbeten! Detta ger mig vetskapen om att min kontakt får ett bra bemötande samt rätt kompetens och i gengäld får jag ett mer levande nätverk.

När är det då lämpligt att INTE ha någon revisor? En motsatstolkning av ovanstående fördelar ger för handen att ett välskött stabilt mindre bolag i en oföränderlig och ej konkurrensutsatt miljö/bransch som har få ägare samt är utan banklån, skulle rekommenderas att köra sin verksamhet utan vald revisor. Nu tycker du förmodligen att jag målar upp ett omöjligt scenario med enda mål att sälja mig själv, men jag har faktiskt jobbat med flera av dessa bolagen i samband med att revisionsplikten för de allra minsta bolagen slopades 2010. Jag är väldigt glad att dessa bolag slipper revision idag, för det var verkligen helt meningslöst! En duktig ekonomiansvarig eller Auktoriserad redovisningskonsult räcker gott och väl i dessa fall.

Eftersom jag själv är revisor är det förstås förutsägbart att jag bara skriver om fördelarna med att ha revisor. Nackdelarna brukar ofta enbart handla om kostnaden för revisionen, och denna är förstås mest konkret och kännbar för de allra minsta företagen. Denna kostnad kommer dock att komma i annan form utan revision, vilket jag skrivit om här. Jag har ibland påpekat att ett bortval av revisorn enbart p.g.a. kostnaden är som att kissa på sig – det är varmt och skönt i början men sen börjar du frysa och lukta illa. Kör därför endast din verksamhet utan revisor om du uppfyller kriterierna i ovanstående stycke! Andra nackdelar med revision är t.ex. att det blir svårare att fuska med bokföringen eller att utföra andra lagbrott samt att företagsledningen åtminstone årligen kan utsättas för en del obekväma frågor.

Om du vill byta revisor eller välja en revisor till ditt företag så ta kontakt med den revisor som passar dig bäst och be dem hjälpa dig. Se min guide här om vad du ska tänka på när du väljer vilken revisor du vill anlita. Om du idag har revisor och vill avregistrera denne så görs det enklast genom Bolagsverkets utmärkta guide.

Jag vill avsluta med ett citat från Johannes Forssberg, som i förra veckan skrev i Expressen att ”Revisorerna är bra för Sverige”:

”En ordentlig revisor kontrollerar att bolaget inte sopar smutsen under mattan, att dess redovisning inte förskönar och förtiger.”

sweep-under-rug

Vad är god revisionssed?

Jag har varit inne på detta område tidigare i mitt inlägg ”Räkenskapsår, god revisorssed och god revisionssed”, men jag vill nu särskilt förtydliga den goda revisionsseden.

Enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel om revision framgår revisorns uppgifter enligt 3 §:

3 § Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.

Vad är då god revisionssed?

Först och främst finns några närliggande, men ändå vitt skilda, begrepp på revisions- och redovisningssidan som jag känner kan förtydligas något, nämligen god revisorssed och god redovisningssed:

God revisorssed – Enligt Revisorslagens 19 § framgår att en revisor ska iaktta god revisorssed. Som jag skrivit tidigare så arbetar vår branschorganisation FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) löpande med att ta fram de ”yrkesetiska regler” vi har att förhålla oss till i vårt arbete och där ingår även den goda revisorsseden, bland andra intressanta regler såsom t.ex. revisorns tystnadsplikt som jag kommer att återkomma till längre fram. Den goda revisorsseden innebär bl.a. att revisorn alltid ska uppträda med gott omdöme och verka för att lagar inte överträds.

God redovisningssedBokföringslagens 4 kapitel 2 § kräver att bokföringen ska ske i enlighet med god redovisningssed. Begreppet finns även i Årsredovisningslagen. Bokföringsnämnden (BFN) är den statliga myndighet som har huvudansvaret för utvecklingen av god redovisningssed genom utgivande av allmänna råd m.m. Kortfattat så uttrycker BFN att god redovisningssed är allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ, juridiska tolkningar av dessa råd och rekommendationer samt vedertagen företagspraxis. Mer om BFN’s allmänna råd och rekommendationer kan ni läsa om på deras hemsida samt möjligen i ett kommande inlägg här. Särskilt hett för tillfället är ju BFN’s framtagande av K-regelverken (K1, K2, K3 & K4). Även FAR ger ut redovisningsrekommendationer som anses vara god redovisningssed. Tidigare fanns även Redovisningsrådets Rekommendationer (RR), men Redovisningsrådet lades ned 2007, så även om dessa rekommendationer fortsatt hänvisas till i vissa avseenden så bör nuvarande regelverk i huvudsak täcka in dessa.

Och så, huvudnumret; God revisionssed – FAR uttrycker begreppet enkelt genom att ”god revisionssed är detsamma som god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme”. Den goda seden styrs i sin tur av vår revisionsstandard som från den 1 januari 2011 heter ISA (International Standards on Auditing, tidigare RS – Revisionsstandard i Sverige).

ISA – International Standards on Auditing

ISA är FAR’s översättning av en, i närmare 100 länder gällande, global revisionsstandard och i denna framgår mer handgripligen hur vår arbetsinsats ska göras för varje uppdrag. ISA har tagits fram av IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) som är en del av den globala redovisnings- och revisionsorganisationen IFAC (International Federation of Accountants).

Översättningen omfattar ca. 500 (!) sidor, men kortfattat kan man dela in ISA-regelverket i huvudavsnitten: Uppgift och ansvar (200-serien), Planering och intern kontroll (300-400-serierna), Revisionsbevis (500-serien), Användning av annans arbete (600-serien), Slutsatser och rapportering (700-serien) samt Specialområden (800-serien). Detta är den s.k. ”röda tråden” i revisionsarbetet där man först definierar och förtydligar uppgiften som ska utföras och vem som har ansvaret för vilka delar sedan planerar hur revisionen ska genomföras. Därefter genomförs revisionen genom insamling av revisionsbevis och ev. användning av annans arbete för att slutligen rapporteras genom t.ex. en revisionsberättelse, som är vårt vanligaste ”intyg”.

Jag tänker inte gå djupare in på något område just nu, men vill dela med mig av alla ISA (såsom de översattes av FAR 2013) nedan. Därefter får ni gärna komma med önskemål om någon särskild ISA som jag kan fördjupa mig inom. Fördjupning kommer alldeles säkert längre fram, men tills vidare får ni hålla till godo med rubrikerna som ändå är en fingervisning om vad som är den goda revisionsseden.

200-299 Uppdrag och ansvar

ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing

ISA 210 Villkor för revisionsuppdrag

ISA 220 Kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter

ISA 230 Dokumentation av revisionen

ISA 240 Revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av finansiella rapporter

ISA 250 Beaktande av lagar och andra författningar vid revision av finansiella rapporter

ISA 260 Kommunikation med dem som har ansvar för företagets styrning

ISA 265 Kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem som har ansvar för företagets styrning och företagsledningen

300–499 Planering och intern kontroll

ISA 300 Planering av revision av finansiella rapporter

ISA 315 Identifiera och bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter genom att förstå företaget och dess miljö

ISA 320 Väsentlighet vid planering och utförande av en revision

ISA 330 Revisorns hantering av bedömda risker

ISA 402 Revisorns överväganden vid revision av företag som anlitar en servicebyrå

ISA 450 Utvärdering av felaktigheter som identifieras under revisionen

500–599 Revisionsbevis

ISA 500 Revisionsbevis

ISA 501 Revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster

ISA 505 Externa bekräftelser

ISA 510 Förstagångsrevisioner – ingående balanser

ISA 520 Analytisk granskning

ISA 530 Revisionsmässiga urval

ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar

ISA 550 Närståendeförhållanden

ISA 560 Efterföljande händelser

ISA 570 Fortsatt drift

ISA 580 Skriftliga uttalanden

600–699 Användning av annans arbete

ISA 600 Särskilda överväganden– revision av koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer för delar av koncernen)

ISA 610 Använda arbete som har utförts av internrevisionen

ISA 620 Användning av en specialist i revisionsarbetet

700–799 Slutsatser och rapportering

ISA 700 Bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella rapporter

ISA 705 Modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor

ISA 706 Stycken med upplysningar av särskild betydelse och stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende revisor

ISA 710 Jämförande information– jämförelsetal och jämförande finansiella rapporter

ISA 720 Revisorns ansvar avseende annan information i dokument som innehåller reviderade finansiella rapporter

800–899 Specialområden

ISA 800 Särskilda överväganden– revisioner av finansiella rapporter upprättade enligt ramverk för särskilt syfte

ISA 805 Särskilda överväganden– revisioner av enskilda finansiella rapporter och särskilda delar, konton eller poster i en finansiell rapport

ISA 810 Uppdrag att uttala sig om finansiella rapporter i sammandrag

Avslutning / debatt

Personligen tycker jag att det är en god idé att ha en god revisionssed med en så pass global prägel som ISA medför, särskilt vid arbete med kunder som har internationell verksamhet. På det viset vet man att en revision är en ISA-revision oavsett var den utförts. Men eftersom ISA gäller vid revision av såväl t.ex. Volvo, H&M, Telia m.fl. som för Lilla Korvståndet i Helsingborg AB (påhittat, tror jag…) så förstår ni säkert att det kan medföra problem eftersom ISA är så pass komplext och krävande.

Jag har tidigare skrivit att varje revision av ett aktiebolag innebär uppskattningsvis 3-5h grunddokumentation som blir som en typ av ”framkörningsavgift” (taxi-referens). Detta drabbar flera riktigt små bolag (t.ex. vilande eller Holding-bolag) hårt och det bär tyvärr ISA mycket av ansvaret för. Visserligen kan en del relevant information tas fram genom dessa moment, men mycket av dokumentationskraven här är helt meningslös. Det har därför efterfrågats en s.k. ”ISA Light” för de mindre företagen och bl.a. FAR’s generalsekreterare Dan Brännström återkommer ofta till detta. Jag välkomnar en sådan utveckling.