Är kontor hemma avdragsgillt?

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Påminnelse! Ej avdrag för representation.

På förekommen anledning vill jag passa på att påminna läsare av denna blogg att skattemässigt avdrag för representationskostnader inte längre medges för huvuddelen av bolagen. Det finns också begränsningar avseende momsavdrag för dessa kostnader.

Jag skrev om detta för ungefär ett år sedan, men sedan dess har skattehöjningen blivit gällande lag.

Läs mer här: http://www.tholin.se/nyheter/personbeskattning/2017/1/representation2017/

Detta gäller för de bolag som påbörjat räkenskapsåret 170101, dvs. normalt inte ännu för bolag med brutet räkenskapsår.

Missa nu inte detta i redovisningen! Fråga bara på om ni undrar något.

Fråga från Skatteverket? Tänk efter före!

Skatt är ju ett kärt ämne att skriva om, och jag har skrivit mycket om det här på bloggen. Bl.a. i inlägget ”Varför skatt?” m.fl. Skatt i sig är ju inget konstigt, utan medel som Skatteverket tar in från fysiska och juridiska personer för att finansiera välfärd, utbildning, sjukvård m.m. Dock kan det vara intressant att känna till lite mer om hur Skatteverket går tillväga i de fall det inte är solklart för dem hur mycket skatt du eller ditt företag ska betala.

Skatteverkets utredningsskyldighet

Skatteverket har s.k. utredningsskyldighet avseende bl.a. beskattningsärenden, vilket är noga uppstyrt och formaliserat som du ser i den bifogade länken. Ett sätt för Skatteverket att genomföra sina utredningar är genom s.k. skrivbordskontroll. Detta är ofta en effektiv metod som besparar både Skatteverket och den skattskyldige tid och arbete jämfört med t.ex. en skatterevision.

Skrivbordskontroll

En skrivbordskontroll går normalt till som så att Skatteverket skickar en ”Förfrågan” till den skattskyldige där de formulerar sin/sina frågor. När Skatteverket fått in den information de anser sig behöva, och ser anledning till förändring i taxeringen, upprättar de ett ”Övervägande till beslut” som du som skattskyldig får någon till några veckor på dig att ifrågasätta. Om inget ifrågasättande inkommer, alternativt om det ej är tillräckligt för ändrad bedömning, så fattas ett ”Beslut” om beskattning.

Ofta harmlösa frågor – MEN SE UPP!

Som revisor eller redovisningskonsult är det inte ovanligt att man blir kontaktad av kunder eller utomstående som fått frågor från Skatteverket. Vissa uppgifter har Skatteverket inte tillgång till och då är det naturligt att de ställer frågor som enkelt kan besvaras med hjälp av t.ex. utdrag ur företagets bokföring, fakturor, körjournaler eller annat. I normalfallet är alltså Skatteverkets frågor alldeles harmlösa trots att det kan upplevas allvarligt som privatperson eller företagare.

Jag vill ändå passa på att utfärda ett tips som ni kan spara både pengar och huvudvärk på. Om du anlitar en revisor eller en redovisningskonsult så bör de alltid få ta del av Skatteverkets frågor INNAN de besvaras! Ibland kan Skatteverket nämligen ha särskilda avsikter med sina frågeställningar som du som privatperson eller företagare inte är medveten om och fångar upp. Att du får möjligheten att sätta dig in i detta innan du svarar kan vara oerhört värdefullt för dig eller ditt företag.

 

 

 

Tidningsartikel med mig om crowdfunding

Ett av de mer populära inläggen på denna blogg är det jag skrev om att bokföra och deklarera crowdfunding för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det har haft väldigt många besökare och flera av dem har ställt frågor till mig om hur de ska hantera crowdfunding i sina företag.

Den senaste frågan kom dock från en journalist som skrev en artikel om Skatteverkets ställningstagande avseende hur crowdfunding ska betraktas ur ett momsperspektiv för vår branschtidning Resultat. Hon undrade om jag ville vara med och komma med mina synpunkter på ställningstagandet. Sagt och gjort och så här blev det (klicka för större):

Crowdfunding

 

 

3:12-utredningen försenad!

Det har spekulerats en del det senaste om att den pågående 3:12-utredningen blir försenad och nu har det bekräftats med följande skäl:

”Skälet för förlängningen är att utredningens sekretariat inte har varit fullt bemannat under utredningstiden. De frågor som uppdraget gäller är omfattande och komplexa. Det är angeläget att utredningen får förutsättningar att genomföra uppdraget på bästa sätt.”

Nu gäller alltså den 1 november 2016 och inte längre september 2016 som tidigare.

Jag kommer hålla er fortsatt uppdaterade!

Slopat avdrag för representation?

Finansdepartementet lade i förra veckan fram en promemoria med förslag om att slopa den skattemässiga avdragsrätten för kostnader för representation.

Man vill också begränsa möjligheten att lyfta momsen på denna typ av kostnader till 300kr per person och tillfälle.

Det lyfts fram att förändringarna i momsen är EU-harmonisering, men det inkomstskattemässiga avdragets slopande slinker här med som en ”bonus”. Finansdepartementet skriver: ”Det finns emellertid inte några EU-rättsliga skäl för att förändra reglerna om avdrag för representation vid inkomstbeskattningen.”.

Detta är förstås inget annat än en skattehöjning om ca. 1 miljard kronor om året, som framförallt småföretagare får känna av.

Reaktionerna lät inte vänta på sig, och hårdast fram gick nog Günther Mårder som är VD på Företagarna: ”Det är genom relationsskapande som småföretagare får in affärer”.

Vad tycker ni småföretagare om förändringen?

pengar

Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10

(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2017: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2017 – 3:12 / K10)

Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!

20% skatt!

Som jag skrivit om tidigare (20132014 och 2015) så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt (!). Det kan vara extra intressant att göra detta nu för att möta de kommande försämrade 3:12-reglerna (se mer i inlägget ”Maximal utdelning eller spara gränsbelopp 2016?”.

Du måste kvalificera dig!

För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet vid årsskiftet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs – med nuvarande regler – varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre.

Beräkning

Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2016 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2017. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2017 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:

* Vid uttag av lön år 2016 på ca 570 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp, 569 280 kr), eller 47 500 kr per månad, är lönekravet alltid uppfyllt.

* Lägsta möjliga lönekrav för år 2016 kommer att vara 355 800 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:

Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2017, genom löneuttag 2016, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 163 075 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2016, är för övrigt 159 775 kr.

Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 326 000 kr är schablonbeloppet det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 326 000 kr och 355 800 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig. Skulle lönerna ligga på precis 355 800 kr måste även 5% adderas vilket ackumulerat blir 374 527 kr (355 800 / 0,95), eller ca 31 210 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2016. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.

Utdelning eller lön?

Detta exempel skulle då ge minst ca 374 000 kr x 50% = 187 000 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2017. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp med dagens regler. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med 22% bolagsskatt, dvs. 37,6% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, 443 200 kr, istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare. Löneuttag ger ju flera extra fördelar såsom t.ex. pension, högre sjuk- och föräldragrundande inkomst m.m. vilket inte utdelning gör. 

Glöm inte ta hjälp!

Ovanstående information är något förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet som ger extra skjuts i löneunderlaget. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.

pengar

Maximal utdelning eller spara gränsbelopp 2016?

Sitter ni med bokslutet och överväger hur mycket utdelning företaget ska lämna 2016? Observera att det finns lite extra att tänka på i år!

Det pågår sedan 2014 en omfattande utredning av 3:12-reglerna. Regeringen har tidigare meddelat att utredningen förlängs och arbetar nu utifrån att resultatet av utredningen ska presenteras i september 2016. 3:12-reglerna är ju för övrigt reglerna som styr hur mycket av kapitalvinst/utdelning från fåmansföretag som ska beskattas i kapital respektive tjänst (lön). Lite förenklat brukar man jämföra 20% skatt (kapital) och 52-57% skatt (tjänst/lön) varpå skillnaden förstås är betydande!

Jag brukar årligen upplysa om hur man genom eget löneuttag kan maximera sin K10-blankett med lågbeskattat gränsbelopp. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”3:12-reglerna försämras!” så kommer dock reglerna med största sannolikhet innebära sämre möjligheter till uttag av lågbeskattad (20%) utdelning för fåmansföretagare.

Det finns dock en stor osäkerhet kring vilka förändringar som kommer att göras och därmed också en ryktesspridning som gör att flera nog kommer att fatta dåliga beslut avseende detta. Jag har hört flera företagare som sagt att de fått råd av bl.a. några av de 4 stora revisionsbyråerna (Big 4) att maximera sin utdelning och, så gott det går, tömma sina lågbeskattade gränsbelopp 2016. Detta tycker jag är lite anmärkningsvärt då ett sådant råd kanske kan gynna någon, men absolut inte alla.

Mitt råd till er avseende detta är att låta sunt förnuft råda. Har du eller ni som ägare ett stort behov för pengarna privat och inte kan riskera att skattesatsen stiger (eller gränsbeloppen sjunker) på kort sikt, så dela ut pengarna. Finns det däremot inget sådant behov så bör man istället överväga att låta pengarna stå kvar i bolaget. Det finns ju normalt inget krav på att småföretag behöver dela ut pengarna, och vem vet; skattesatsen kanske är ännu lägre i framtiden? Då kan det vara en fördel att låta dem vara. Den stora nackdelen med att skatta fram, ibland väldigt stora, gränsbelopp är att åtminstone 20% ska betalas in till Skatteverket. Dessa 20% går ju då inte längre att få avkastning på i företaget, vilket kan vara dålig ekonomi. 

Så var på er vakt och fatta inga förhastade beslut. I värsta fall skapar denna onödiga ryktesspridning och hets så dåliga beslut att företagen blir lidande. Tänk över er egen och företagets situation och ta vid behov hjälp av er rådgivare för att simulera några olika scenarion för att se hur känsliga ni är för en försämring av nuvarande 3:12-regelverk.

money-938769_960_720

Management fee var förtäckt utdelning

I en färsk dom från Kammarrätten slår man fast att fakturerat managementarvode (management fee) var förtäckt utdelning.

Management fee är en vanlig benämning på arvode för utförda managementtjänster som man ofta samlar i t.ex. ett ägarbolag till en koncern och sen fakturerar vidare till övriga koncernbolag.

Att detta istället betraktades som förtäckt utdelning medförde att man inte godkände avdrag för kostnaden och inte heller den ingående moms som dragits på kostnaden. Utöver det utgick 20% skattetillägg, vilket ju ofta är det som blir kostnaden när det handlar om koncernbolag (för då beskattar man ju inte heller inkomst eller utgående moms i andra bolaget).

Det är viktigt att denna typ av tjänster tydligt specificeras i avtal (managementavtal), på fakturan eller på någon bilaga för att det ska bli tydligt att det rör sig om momspliktiga managementtjänster. Det är också önskvärt att tjänsterna faktureras månadsvis istället för t.ex. vid ett bokslut då det transaktionen förr har karaktär av resultatutjämning än faktiskt och marknadsmässigt managementarvode.

Tänk på detta för att undvika onödiga, och ibland kostsamma, diskussioner med Skatteverket.

Jag är med i boken #BliDigitaltSmart!

För några månader sedan blev jag intervjuad av Tina Sayed Nestius (@tinsaynes) avseende mitt bloggande och min aktivitet i sociala medier. Tina har skrivit en bok om hur man som företag och företagare kan #BliDigitaltSmart och uppenbarligen tyckte hon att jag hade något att bidra med där, vilket är hedrande och roligt!

Häromdagen fick jag resultatet i min hand:

#BliDigitaltSmart

#BliDigitaltSmart

Boken är förstås högaktuell och den är läsvärd för de företagare, eller ansvariga hos företag, som vill lära sig lite mer om hur man kan använda Internet, sociala medier och digitala kanaler för att nå ytterligare framgång. Flera tips och berättelser från verkligheten gör att boken går att använda närmast som en checklista.

Nedan följer ett utdrag ur boken där jag och bloggen är med:

FullSizeRender

 

Utöver det så deltar jag även i avsnittet om Twitter. På tal om Twitter så kommer snart en tävling i #revisorshumor att publiceras, för att fira det obegripliga att mitt konto (@RevisorLavin) nu har över 3000 följare, så börja vässa dina ordvits-talanger!

Hur digitalt smart är ditt företag?