Baker Tilly Helsingborg har blivit belönade av Helsingborgs Stad!
Det är med stor stolthet jag återpublicerar företagets Facebook-inlägg från gårdagen:
Detta är inlägg 42 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Företagande
Ta ut rätt lön från ditt AB år 2015 – 3:12 / K10
(Detta inlägg är fortfarande mycket populärt – men missa för all del inte mitt uppdaterade inlägg som istället gäller för 2016: Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10)
Har du koll på vilken lön du ska ta ut för att skatteoptimera din K10 och sänka din skatt på utdelning eller vinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmansföretag? Jag hjälper dig att räkna!
20% skatt!
Som jag skrivit om tidigare (2013 och 2014) så måste man kvalificera sig för att få använda den förmånliga löneunderlagsregeln. Med denna får du, grovt förenklat, tillgodogöra dig hälften av företagets kontanta löner som gränsbelopp till vilket du kan ta utdelning eller beskatta försäljningsvinst med enbart 20% skatt (!).
Du måste kvalificera dig!
För att kvalificera sig för löneunderlagsregeln så måste man ta ut rätt lön (OBS! Ej förmåner – dock räknas egen lön) före årsskiftet. Man har ju egentligen på sig ända till årsskiftet att justera detta, men det kan vara intressant att lägga sig på rätt nivå tidigt för att inte inverka negativt på bolagets likviditet. Du ska inte missa detta om du har möjlighet! Finns inga vinster att ta ut i dagsläget så gör det inget, utan gränsbeloppet förs varje år över från det föregående året och uppräknas dessutom med en relativt bra ränta. Vid en eventuell avyttring av bolaget beaktas också gränsbeloppet varpå en eventuell vinst beskattas lägre. Dessa regler bör alltså vara av intresse för alla med ett fåmansaktiebolag (FÅAB) oavsett om det finns intresse av att ta ut pengar just nu eller ej. Särskilt eftersom det nu tillsatts en utredning för att försämra dessa regler (se mitt inlägg ”3:12-reglerna försämras”)!
Beräkning
Det som är lite lurigt med dessa regler är att det man gör 2015 först påverkar gränsbelopp och utdelning som tas under 2016. För att få använda sig av det förmånliga löneunderlaget för 2016 gäller det att hålla reda på dessa olika nivåer för kvalifikation:
* Vid uttag av lön år 2015 på ca 558 000 kr (9,6 inkomstbasbelopp, 557 760 kr), eller 46 500 kr per månad, är lönekravet alltid uppfyllt.
* Lägsta möjliga lönekrav för år 2015 kommer att vara 348 600 kr (6 inkomstbasbelopp) + 5% av totala löner. Tänk så här för att räkna ut det exakta beloppet till din K10:
Om du inte har möjlighet att kvalificera dig för löneunderlagsregeln till 2016, genom löneuttag 2015, så gäller ju istället förenklingsregeln där schablonbeloppet 159 775 kr fördelas på ägd andel av företaget. Schablonbeloppet för i år, 2015, är för övrigt 156 475 kr.
Med lite baklängesräkning kan man då konstatera att med löner upp till ca 320 000 kr är schablonbeloppet det bästa valet, då detta ändå inte överstigs med 50% av lönerna i löneunderlagsregeln. För löner mellan ca 320 000 kr och 348 600 kr likaså då det på dessa nivåer inte finns möjlighet att kvalificera sig. Skulle lönerna ligga på precis 348 600 kr måste även 5% adderas vilket ackumulerat blir 366 948 kr (348 600 / 0,95), eller ca 30 600 kr per månad, som är absolut lägsta möjliga kvalifikationsnivå 2015. Detta är en bra riktlinje om man är den enda anställde i sitt bolag. Min rekommendation är att lägga dig något över detta för att undvika att falla på mållinjen om det skulle bli någon justering av bolagets löner längre fram.
Utdelning eller lön?
Detta exempel skulle då ge minst ca 367 000 kr x 50% = 183 500 kr som adderas till ditt utgående gränsbelopp för 2016. Förutsatt att medel finns att ta utdelning, alternativt att vinst uppkommer vid försäljning, så betalas som sagt bara 20% skatt på detta belopp. Det ska dock tilläggas att vinsten som delas ut ju redan är beskattad med 22% bolagsskatt, dvs. 37,6% totalt, så det kan fortfarande vara mer lönsamt att ta ut lön upp till brytpunkten för statlig inkomstskatt, 443 300 kr, istället för att stirra sig blind på att maximera gränsbeloppet för en enmansföretagare.
Glöm inte ta hjälp!
Ovanstående information är förstås förenklad. Det finns många snedsteg man kan göra i denna hantering, så ta hjälp med planeringen när du ska göra beräkningen. Det finns några särskilda knep att ta till också. Har du förmånsbil finns t.ex. en intressant omvänd löneväxlingsmöjlighet här. Har du några frågor kring löneuttag, upprättande av K10 eller annat kring detta så hör av dig till mig.
Detta är inlägg 41 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Varför heter det 3:12 (3:12-regler m.m.)
De ständigt omdebatterade 3:12-reglernas namn kan vara ett mysterium för många.
Reglerna behandlar vilka möjligheter det finns för företagare att ta kapitalbeskattad utdelning, och när utdelningen ska beskattas som inkomst av tjänst. Men. Vad betyder egentligen 3:12?
Jo. Begreppet 3:12 kommer från när dessa regler fanns i Lagen om statlig inkomstskatt (SIL) 3 § 12 mom. Idag finns motsvarande regler i Inkomstskattelagens kapitel 56-57. Som jag skrivit om tidigare kommer reglerna inom kort att försämras och det kommer jag självklart att uppdatera om här på bloggen när det sker förändringar.
Detta är inlägg 39 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Likvidation av aktiebolag
Det finns bara ett par sätt ett aktiebolag kan upphöra att existera på. LiVisa inläggkvidation är det mest effektiva och man garanterar då att bolaget verkligen är avslutat, till skillnad från t.ex. en fusion där övertagande bolag i fusionen övertar allt ansvar från det fusionerade bolaget.
Bakgrund
Reglerna om likvidation återfinns i Aktiebolagslagens (ABL) 25 kapitel. Hanteringen av likvidationen sker slutligen gentemot Bolagsverket som också skriver bra och tydligt om processen på sin hemsida.
Man brukar skilja på frivillig likvidation och tvångslikvidation, där namnen avslöjar ganska bra vad det handlar om. Det förstnämnda beslutar man själv om och det sistnämnda beslutar Bolagsverket/tingsrätten om. Jag tänkte fokusera på det förstnämnda:
Frivillig likvidation
Styrelsen fattar beslut om likvidationen på en bolagsstämma. Detta beslut registreras hos Bolagsverket på en särskild blankett och en lämplig likvidator utses, antingen av styrelsen vald eller av Bolagsverket.
Styrelsen presenterar i samma skede en Redovisning (likt en årsredovisning) per senast avlämnad årsredovisning t.o.m. likvidationsdatumet, dvs. datum för bolagsstämman enligt ovan. Denna Redovisning skrivs under av avlämnande styrelse på extra bolagsstämma och revideras om bolaget har vald revisor.
Likvidatorn har nu påbörjat likvidationen, vilken innebär att bolagets tillgångar ska omvandlas till pengar och bolagets skulder ska betalas. Likvidatorn ska ansöka om utfärdande av kallelse på okända borgenärer för att ingen ska missa att likvidationen äger rum. Kallelsen gäller 6 månader, och slutförs genom meddelande från Bolagsverket, varför en likvidation dröjer minst denna tid och ofta närmare ett år. För varje ordinarie bokslutsdatum som passeras ska likvidatorn upprätta och få en Årsredovisning registrerad.
Det är ofta mer än vad man tror som ska göras vid en likvidation. Vi ser t.ex. ofta att det finns fordon registrerade på företaget och avtal såsom telefonabonnemang, försäkringar och liknande även om bolaget inte har haft någon verksamhet på länge. Har bolaget en företagsförsäkring kan det vara klokt att låta den vara kvar tills bolaget är avslutat ifall några anspråk eller annat skulle uppstå i samband med likvidationen. Kontrollera också om det finns kapitalförsäkringar eller annat som skall överföras till anställda, funktionärer eller ägare.
När perioden för borgenärskallelsen passerat så upprättas en Slutredovisning av likvidatorn. Perioden för Slutredovisningen är den från att likvidatorn tog vid till utgången av likvidationen. Utgången av likvidationen är någon gång efter kallelsen av okända borgenärer är klar (inte samma datum nödvändigtvis m.h.t. att det kan vara tidskrävande att avyttra tillgångar, reglera skulder m.m). I förvaltningsberättelsen till Slutredovisningen redogör man för skiftet vilket är det överskott som skiftas ut till ägarna när likvidationen är helt avslutad. Eventuellt underskott täcks med tillskott från ägarna.
Slutredovisningen fastställs på årsstämma och anmäls till Bolagsverket. Likvidatorn ansvarar för denna registrering hos Bolagsverket samt avregistrering av F-skatt, moms, arbetsgivare samt skattekonto hos Skatteverket. I samband med detta tillser likvidatorn att ev. överskott betalas ut alternativt att ev. skulder regleras.
Avslutning
Det finns en del formaliakrav att tänka på i denna process, t.ex. hur redovisningarna ska upprättas och inte minst vad som gäller skattemässigt med inkomstdeklarationer, skalbolagsdeklaration etc. Det finns relativt färska rättsfall kring området avseende t.ex. likvidationer av utländska dotterföretag, koncernbidrag m.m. Rådet är därför att alltid ta hjälp från revisor och/eller advokat i en sådan här process.
Ett snabbare alternativ till likvidation är snabbavveckling och där tar det bara ca 1 vecka att få ut pengarna. Tyvärr är det många oseriösa aktörer bland snabbavvecklarna så risken finns att ditt bolag inte avvecklas korrekt och att du i värsta fall kan bli betalningsskyldig för skatter etc. som inte hanterats korrekt. Utöver denna avsevärda nackdel får man betala ett arvode för snabbavvecklingen som ofta inte är särskilt prisvärt om man jämför med räntekostnaden på att istället vänta 6-12 månader på sin skifteslikvid. Jag rekommenderar därför oftast en likvidation före detta alternativ om man inte är i akut behov av pengar.
Hör gärna av dig till mig om du vill att jag ska hjälpa dig i processen.
Detta är inlägg 28 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Bolagsvärdering – Hur mycket är aktiebolaget värt?
Det finns flera tillfällen då det kan vara intressant att känna till värdet på ett aktiebolag. Kanske är du intresserad av att sälja ditt bolag eller köpa ett annat? Kanske har du fått möjlighet att investera i ett bolag. Men hur räknar man ut värdet egentligen?
Tyvärr är svaret väldigt typiskt det svar du ofta får från en ekonom: Det beror på…
Allt handlar ju om var köpare och säljare möts, och eftersom vi alla är olika och ser olika värden i olika förvärv så går det inte att fastställa det exakta värdet på ett bolag. Men jag ska i varje fall beskriva några olika metoder som vanligtvis används för att räkna fram detta värde (rangordnat efter enkelhet där 1 är enklast och 5 är mest korrekt):
- Substansvärdemetod – Vid en substansvärdering tar du endast hänsyn till hur bolaget ser ut en viss dag utifrån dess balansräkning. Värdet är detsamma som det justerade egna kapitalet (eget kapital + eget kapital-andel av obeskattade reserver) plus eventuella fastställda övervärden i tillgångar minskat med uppskjuten skatt. Denna metod är ofta enbart tillämplig vid verksamheter som inte är särskilt aktiva, t.ex. fastighetsbolag etc. eller bolag som ej är vinstdrivande. Det är dock en bra, och mycket lättberäknad, grund att ha inför kommande metoder.
- Avkastningsvärdemetod – Avkastningsvärdering baserar sig på ett antal årsvinster, och är också en vanligt förekommande och relativt enkel metod. Man brukar använda sig av 3-5 årsvinster före skatt beroende på prognossäkerhet/konjunktur/etc, avseende bolagets resultat justerat för ”engångseffekter” som ej återkommande poster (ägartransaktioner, pensioner etc). Metoden är särskilt tillämpbar på väl inarbetade bolag med jämna resultat mellan åren.
- Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (enkel) – Här kombinerar man metoderna i punkterna 1 och 2 och beräknar 3-5 årsvinster efter skatt + justerat eget kapital och övervärden. Metoden är smidig för att få en snabb blick om värdet på ett bolag med någorlunda substans och pågående verksamhet.
- Kombinerad substans- och avkastningsvärdemetod (svår) – I jämförelse med den enkla kombinationsmetoden så använder man här ett årligt genomsnitt av substansvärdemetoden och avkastningsvärdemetoden enligt ovanstående beräkningar. Ofta är det svåra att veta vilket snitt som ska användas, men t.ex. kan en 50/50-modell användas för att ge en bra bild av bolagets värde då resultat t.ex. fluktuerar mycket de senaste åren.
- Kassaflödesvärdering – Detta är den modell som ger det mest exakta värdet på bolaget utifrån beräknade framtida kassaflöden. Beräkningarna, som är komplicerade, baseras bl.a. på ägarnas avkastningskrav. Denna modell används av bankerna, som ofta är finansieringspartner i sådana här transaktioner, för att få en bild av vilka framtida amorteringsmöjligheter deras potentiella kund kommer att ha.
Detta är några av de vanligare metoderna, och de jag brukar använda mig av. Det finns självklart en uppsjö av andra metoder och många branschspecifika sådana där man t.ex. kan använda sig av nyckeltal som är viktiga för branschen.
Vilken metod som bör användas beror alltså mycket på hur verksamheten ser ut i bolaget som värderas och vilken bransch de verkar i. Jag föredrar att använda mig av metoderna 3 och 4, men vid skarpt läge så måste självklart en kassaflödesvärdering enligt metod 5 göras.
Behöver du hjälp med att värdera ditt företag så kontakta mig.
Detta är inlägg 27 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Vad är en SIE-fil?
Har din revisor frågat dig efter en SIE-fil? Vad är det för något egentligen? Jo, det ska jag förklara.
En SIE-fil är en datorfil av SIE-format. SIE-formatet är en standard som tagits fram av svenska SIE-Gruppen som är en intresseförening av framförallt svenska programvarutillverkare (ekonomiprogram). Syftet med SIE-formatet är att det ska vara lätt att flytta ekonomisk information mellan olika datorprogram, t.ex. vid byte av ekonomisystem, användare av olika ekonomiprogram eller när en redovisningskonsult eller en revisor vill ha information.
De flesta anständiga svenska ekonomiprogrammen på marknaden (se lista hos SIE-Gruppen här) erbjuder en SIE-exportfunktion. Filen som exporteras är textbaserad och innehåller lite olika information beroende på vilken typ av SIE som exporteras. De vanligaste typerna av SIE som framgår av SIE-Gruppens hemsida är:
- Typ 1 Årssaldon. Innehåller årets ingående och utgående saldon för samtliga konton i kontoplanen
- Typ 2 Periodsaldon. Innehåller all information från typ 1 samt månadsvisa saldoförändringar för samtliga konton.
- Typ 3 Objektsaldon. Identisk med typ 2, men saldon finns även på objektnivå, t ex kostnadsställen och projekt.
- Typ 4 Transaktioner. Identisk med typ 3, men innehåller även samtliga verifikationer för räkenskapsåret. Detta filformat kan användas för export av årets grundboksnoteringar till ett program för transaktionsanalys
- Typ 4i Transaktioner. Innehåller endast verifikationer. Filformatet används när ett försystem, t ex ett löneprogram eller ett faktureringsprogram ska generera bokföringsorder för inläsning i bokföringssystemet.
Själv arbetar jag vanligtvis med SIE Typ 4 (SIE4) då den ger mig möjligheten att med olika revisionsprogramvaror göra analyser av företagets redovisning på ett snabbt och effektivt sätt. Det sparar mycket tid för mig och mycket pengar för kunden.
En anekdot om SIE-filer och att spara pengar
SIE är alltså en svensk standard och därför inte något som erbjuds som standard när man köper utländska ekonomisystem. För några år sedan träffade jag en kund som implementerat ett utländskt affärssystem som var som klippt och skuret för deras verksamhet och där allt de behövde fanns. Trodde de! När revisionsbyrån sedan önskade en SIE-fil så fanns inte den möjligheten i det systemet. Det gick dock att lösa enligt konsulterna som implementerat programmet – för ca 300.000 svenska kronor!
I detta fallet får man göra avvägningen mellan vilken årlig extrakostnad det skapar i revisionsarvode kontra anskaffningsvärdet för SIE-modulen. Man får även ta hänsyn till att man i framtiden troligtvis kommer att byta ekonomisystem igen och då kan det vara svårt att få över informationen, utan väldigt stora konsultkostnader. Tyvärr är detta något många företag inte tänker på när man tar in offerter på ekonomisystem eftersom det sällan är vanliga händelser i den löpande verksamheten. Ett annat exempel på när SIE-standarden åsidosatts är många av de olika ”gratis” molntjänster som erbjuds på nätet. Så var försiktiga när ni väljer nytt ekonomisystem! SIE-standarden kan spara er mycket pengar.
Detta är inlägg 18 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Budgetering
Arbetar du med budget och prognos i ditt företag? Om inte så lämnar du lite för mycket åt slumpen.
En vis kollega gjorde en gång jämförelsen mellan ett företag utan budget och en roddbåt utan åror. Det kanske är lugnt och skönt ett tag, och har du tur går det bra, men efter ett tag inser du att du bara följer med vågorna utan att kunna styra. Vill du lämna lite mindre åt slumpen så lär dig arbeta med budget, prognos och resultatuppföljning.
En duktig redovisningskonsult eller revisor kan hjälpa dig att utforma företagets budget så att den passar ert bolag och bolagets ledning. Utöver det så är det minst lika viktigt att få verktygen och rutinerna att följa upp budgeten med löpande prognoser och resultatuppföljning. Lär man sig arbeta med detta så är det ett verktyg som snabbt kommer att visa sig lönsamt. Särskilt om resultatbudgetering görs för olika resultatenheter, såsom jag skrev om häromdagen.
Intressanta bloggen Driva Eget skriver lite om budget här och ger dessutom en enklare mall för ändamålet. I övrigt finns mängder av material att hämta på nätet kring detta, så det lämnar jag som övning åt dig som läsare. Det viktiga är inte hur man gör det utan att man gör det. På sikt kommer du utveckla en metod som passar bra för just ert företag och då är det ni som styr och inte slumpen.
Detta är inlägg 17 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Upprätta affärsplan
Du har knäckt tidernas affärsidé redan. Varför skulle du då behöva upprätta en affärsplan? Jo, jag ska förklara.
Genom att upprätta affärsplanen, besvara frågor som du inte tänkt på tidigare och leta efter information du inte känner till på rak arm så utmanar du din affärsidé och dig själv. Förr eller senare kommer din affärsidé och inte minst du själv att stöta på tvivel, kritik och utmaningar. Genom att ha tänkt genom flera olika scenarier så har du en väl utformad strategi kring din idé samt ett bättre skydd mot alla dessa utmaningar som garanterat kommer förr eller senare.
En av de bättre mallarna som finns på nätet för detta är ALMI’s affärsplan (se länk).
Fyll i denna efter bästa förmåga och fråga gärna mig om du har några funderingar.
Detta är inlägg 15 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Ombilda enskild firma till aktiebolag
Har verksamheten i din enskilda firma tagit fart? Skattar du bort för stor del av ditt överskott? Det är enkelt att ombilda din EF till ett AB.
Jag skrev i mitt inlägg Att bilda aktiebolag om att jag flera gånger varit med och ombildat framgångsrika enskilda firmor till aktiebolag. Det är en relativt smidig, och ofta synnerligen lönsam, process om man bara tänker genom den från början. I annat fall finns tyvärr en del väldigt kostsamma fällor som man kan gå i.
Hur mycket sparar man?
Jag brukar ha som tumregel att vid ett årligt överskott på mer än en halv miljon kronor så är det skattemässigt lönsamt att ombilda sin enskilda firma till aktiebolag. Exempel: Vid ett överskott på 1,5 miljoner kronor skattar man t.ex. ca 54% av inkomsten i en enskild firma jämfört med ca 40% i ett aktiebolag för att få ut pengarna i handen. Detta är ca 210.000 kronor! Vid större överskott blir det ännu större skillnad p.g.a. progressiv beskattning. Det finns ytterligare skattemässiga fördelar med AB, men detta är tillräckligt för att jag ska fatta mig kort kring det.
Kan detta vara något för dig? Jag ska kort redogöra för några för- och nackdelar med aktiebolag och sen redogöra lite för själva ombildningsprocessen:
Fördelar med AB
- Begränsat personligt ansvar – i ett aktiebolag är det ofta den juridiska personen, dvs. företaget, som står risken vid en eventuell konkurs.
- Professionalitetsfaktor – det finns många fall där årsredovisningen fungerar som ett visitkort som kan öppna för affärer du kanske inte hade fått med enskild firma.
- 3:12-beskattning vid utdelning/försäljning – skattemässigt är aktiebolaget en oslagbar bolagsform vid större verksamhet. Se bl.a. kalkyl ovan, men det finns även andra stora fördelar.
- Förenklad inkomstdeklaration – aktiebolagets inkomstdeklaration är väldigt lik årsredovisningen, så genom att göra den ena så är ofta den andra i princip helt klar.
Nackdelar med AB
- Ökad formalia med årsredovisning och årsstämma – det ska visserligen fram en årsredovisning och hållas en årsstämma i ett aktiebolag, men det gör du ofta på samma tid som du sparar in på inkomstdeklarationen enligt ovan.
- Insyn – genom att aktiebolags årsredovisningar är offentliga så ges en ökad insyn i din verksamhet.
- Låneförbud enligt Aktiebolagslagen – I en enskild firma är din egen och bolagets plånbok/bankkonto ofta de samma. För aktiebolaget krävs att dessa hålls isär. Det är nämligen förbjudet, och ett lagbrott (!), att låna pengar från sitt aktiebolag.
- ”Kostnad” för aktiekapital – Ett aktiekapital bildas oftast med pengar (se mer här om Apportbildning – att använda egendom istället för pengar). De minst 50.000 kronorna i aktiekapital kan upplevas som en ”kostnad”, men man ska inte glömma bort att det blir en tillgång som företaget kan använda. Ofta behövs dessa pengar för att man ska dra igång verksamheten.
Ombildningsprocessen
Först och främst ska man förbereda processen så att det inte finns några hinder med att ombilda verksamheten. Kanske har du ett avtal med en kund i din enskilda som du inte får lov att överlåta till ditt aktiebolag? Kanske finns omfattande obeskattade reserver (periodiseringsfonder eller expansionsfonder) som du inte har ”råd” att överlåta? Kanske är det något annat som hindrar dig.
När den teoretiska grunden för ombildningen är lagd så sker den genom att den enskilda firmans verksamhet och tillgångar överlåts till aktiebolaget i dessa steg:
1. Starta/köp ett aktiebolag. Namnändra bolaget hos Bolagsverket. (Lagerbolag eller bilda eget, beroende på tidshorisont – se mer i mitt inlägg Starta aktiebolag)
2. Skicka en skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket.
3. Öppna bankkonto och skaffa bankgiro i aktiebolagets namn.
4. Berätta för dina leverantörer, kunder och samarbetspartners att du har bytt bolagsform. Skriv om eventuella avtal.
5. Skaffa ett styrelsebeslut på överlåtelsen.
6. Skriv ett överlåtelseavtal baserat på ett periodbokslut där den enskilda firmans tillgångar identifierats.
7. Bokför överlåtelsen (försäljningen) både i den enskilda firman och i aktiebolaget
8. Se upp med låneförbudet!
9. Gör ett sista bokslut och deklaration i firman.
10. Avregistrera den enskilda firman hos Skatte- och Bolagsverket.
Ta hjälp!
Svårare än så är det inte! Mitt tips är, visserligen något subjektivt, att ta professionell hjälp i något eller några av stegen ovan. Det finns som sagt risk för att man trampar fel och det kan bli kostsamt för dig privat.
Har du några frågor om eller synpunkter på detta så hör gärna av dig i kommentarsfält eller via Kontakt-sidan.
Detta är inlägg 13 av 100 i min #blogg100-medverkan.
Apportemission
Kan man bilda ett bolag utan att sätta in pengar som aktiekapital? Kanske en bil… ? Ja, det kan man faktiskt.
Jag har skrivit flera inlägg om bildande av aktiebolag och som Bolagsverket beskriver på denna länk så är det fullt möjligt att betala aktiekapitalet med egendom istället för pengar.
Apportemission, som bildning av aktiebolag med egendom som aktiekapital heter med ett annat ord, är ett av några tillfällen som kräver ett intyg från en auktoriserad eller godkänd revisor – oavsett om bolaget bildas med en vald revisor eller ej. Styrelsen ska redogöra bl.a. för värdet av egendomen samt hur den tillförda egendomen kommer att vara till nytta för företaget, och det är det jag intygar genom att bl.a. inhämta värderingsintyg eller annat som kan styrka styrelsens redogörelse.
Det låter väl utmärkt? Njäe. Jag brukar faktiskt avråda kunder från att bilda bolag på detta sätt, trots att det annars vore ett ypperligt tillfälle för mig att tjäna ett par tusenlappar på ett relativt enkelt intyg. Anledningen till avrådandet är att bolaget ofta behöver pengarna för att sätta igång verksamheten. Om man inte har pengarna själv är det bättre att låna dem av banken då räntekostnaden (särskilt idag!) sannolikt är lägre än mitt arvode för intyget. Genom detta får bolaget 50.000 fräscha kronor att röra sig med, vilket ofta ändå är i minsta laget när man drar igång sin verksamhet. Behöver man sedan den tänkta apportegendomen i bolaget kan man sälja in den när bolaget är bildat.
I vissa fall kan man kanske tänka sig att apportemission skulle kunna vara aktuellt ändå. Jag tar gärna en diskussion med dig om detta, så tveka inte att kontakta mig via denna länk (eller längst ned på sidan) om du har frågor.
Detta är inlägg 12 av 100 i min #blogg100-medverkan.
