Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

En (börs-)bubblas anatomi

Just nu är det mycket debatt kring huruvida vi befinner oss i en bubbla avseende börs, fastigheter etc.

Jag har ju tidigare skrivit lite om detta i inläggen om börspsykologi och investeringsklockan. Men är det nu vi står på toppen?

Många hävdar att så inte är fallet eftersom det inte finns några alternativa placeringar (främst p.g.a. det låga ränteläget) att få avkastningar ifrån. Därför kommer flödet in i denna typ av tillgångar att fortsätta. Självklart finns det en gräns för detta och det kommer att bli smärtsamt att summera vad som gick fel när det vänt. När det vänder brukar det gå väldigt fort och 10-20% av värden kan raderas ut på ett par dagar.

För några år sedan såg jag nedanstående bild avseende en bubblas anatomi hos Cornucopia som jag vill dela med mig av:

börsbubbla

Detta kan då jämföras med Stockholmsbörsen för perioden 2009->Idag:

OMXS30-2009-2015

Inte helt olikt va? Vad tror du? Är vi på toppen nu? Vad ser du för alternativ till börsen? Vad kommer att utlösa nästa nedåttrend? Perfekta helgfunderingar för den aktieintresserade 🙂

Jag önskar er alla en trevlig helg!

Detta är inlägg 45 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Höjd skatt på ISK

Skatt på sparande på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring, bygger på en schablonavkastning som är baserad på statslåneräntan.

Under de senaste åren har kraftigt fallande statslåneräntor gjort sparformerna väldigt lågt beskattade. Detta har regeringen nu föreslagit ska förändras genom att införa en ökad beskattning samt ett golv för hur låg räntesatsen kan bli. Läs mer här.

Inte helt oväntat, men tråkigt för spararna. ISK och kapitalförsäkring förblir dock det absolut bästa sättet att placera sina pengar, vilket jag skrivit lite mer om i inlägget ”Pensionsspara till barn”.

Detta är inlägg 36 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Investeringsklockan – kan du klockan?

Det är viktigt att kunna klockan – särskilt inom ekonomi. Som jag skrev om häromdagen i inlägget ”Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt!” så styrs ekonomin, tillgångspriser, börs m.m. mycket av psykologi och det finns därför vissa möjligheter att kunna förutsäga utvecklingen.

Teorin om Investeringsklockan (The Investment Clock) tycker jag är mycket intressant! Jag är osäker på vem som tagit fram den från början, men den har förekommit mycket i publikationer om ekonomi och börs genom åren. Jag hittade för några år sedan en bild där klockan översatts till svenska, och här säger 1 bild verkligen mer än 1000 ord:

Investeringsklockan

Så nu när du kan klockan: Vad är klockan idag då?

Detta är inlägg 23 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt!

Jag är ju inte bara revisor. Jag är börsorakel också. Med nedanstående modell kan ”jag” förutsäga exakt när börsnedgången börjar. Vill du veta mer så läs vidare.

Martin Armstrong presenterade 1999 bl.a. följande modell vid Princeton i USA. Han upptäckte sambanden någon gång under 70-talet och har bevisat att det stämmer bra på börsutvecklingen. Detta kan väl sammanfattas, av mig som novis, som ett mått på det mänskliga minnet och flockpsykologi. Modellen träffar förbluffande bra, även om den inte prickar exakt alltid beroende på oförutsedda händelser som t.ex. krig eller terrorattentat som kan påskynda eller försena utvecklingen. Men över tid har det visat sig stämma fantastiskt bra och 2008.225 vände det faktiskt upp kraftigt, nästan på dagen!

EconomicConfidenceModel

Med lite huvudräkning (nåja, jag erkänner att jag som vanligt använde Excel) kan man konstatera att toppen på denna börsfest kommer att nås under första veckan i oktober 2015. Därefter är det utför som gäller.

Nog är det svårt att svälja något sådant här utan kritik, men gör din egna analys så kommer du att se att det stämmer ganska bra historiskt. Att det ibland inträffar på dagen kan kanske förklaras med att modellen blivit en självuppfyllande profetia, dvs. att på grund av att alla tror att det kommer att gå ned så gör det det.

Något som också är lite spöklikt med denna modell är att antalet dagar i en 8,6-årscykel är 3140 stycken vilket av en händelse, kanske slumpmässig, är pi gånger 1000. Någon som är konspirationsteoretiker… ? 🙂

Detta är inlägg 19 av 100 i min #blogg100-medverkan.

VARNING! Vid månadssparande i IPS.

Har du ett privat månadssparande i IPS (individuellt pensionssparande)? Dras det kanske automatiskt med autogiro? Du måste troligtvis ändra detta nu!

Från och med 2015 medges nämligen bara avdrag med 1 800kr per år för pensionssparande i IPS. De senaste åren har det varit 12 000kr. Många har därför lagt in en autogirodragning per månad om 1 000kr för att nå upp till de 12 000kr’na.

Denna dragning måste nu ändras till 150kr eller lägre för att du ska slippa bli dubbelbeskattad för dina inkomster. Dubbelbeskattning? Ja, det beror på att insättningar över detta belopp inte längre är avdragsgilla i din inkomstdeklaration medan framtida utbetalningar ur din IPS är skattepliktiga. Du har alltså satt in skattade pengar och får skatta på dem en gång till sen när de betalas ut.

Resterande del bör istället sättas in på skattefria pensionsförsäkringar ISK (investeringssparkonto) eller kapitalförsäkring. Med dagens låga statslåneräntor är det oerhört förmånligt vid sparande på lite sikt (se länk Aktiespararna). Observera dock att skattefriheten även medför att du ej får avdrag för eventuella förluster, vilket du får i en traditionell aktiedepå – så var försiktig. 

Se också mina generella tips i inlägget som främst behandlar pensionssparande till barn här.

a29e675536cbc42b006a2b94ba852837