Tidningsartikel med mig om crowdfunding

Ett av de mer populära inläggen på denna blogg är det jag skrev om att bokföra och deklarera crowdfunding för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det har haft väldigt många besökare och flera av dem har ställt frågor till mig om hur de ska hantera crowdfunding i sina företag.

Den senaste frågan kom dock från en journalist som skrev en artikel om Skatteverkets ställningstagande avseende hur crowdfunding ska betraktas ur ett momsperspektiv för vår branschtidning Resultat. Hon undrade om jag ville vara med och komma med mina synpunkter på ställningstagandet. Sagt och gjort och så här blev det (klicka för större):

Crowdfunding

 

 

Kan företag ge gåvor?

Kan företag lämna en gåva hur som helst? Ja – och nej. Jag ska förklara lite hur du ska tänka.

Jag skrev för övrigt lite om gåvor i mitt inlägg om Crowdfunding, men där inriktade jag främst inlägget mot olika typer av crowdfunding (gräsrotsfinansiering) samt hur mottagandet redovisas och deklareras hos mottagaren. Det kan ju även vara intressant att se det ur givarperspektivet.

För fysiska personer gäller andra regler än för företag, och de tänkte jag inte gå in på här, mer än att gåvotransaktioner huvudsakligen är skattefria (sällan avdragsgilla).

När man pratar om att juridiska personer (företag) ska lämna gåvor så gäller det civilrättsliga begreppet värdeöverföring som beskrivs i Aktiebolagslagen (ABL).

Såhär står det i ABL 17 kap 5 §:
”Bolagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse, styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål…”

Det är alltså fritt fram att lämna gåvor civilrättsligt om dessa kriterier uppfylls.

Hur stora gåvor kan företag då ge? Det beror ju självklart på storleken på företaget när man ska ta hänsyn till ovanstående, men jag tolkar det som att det kan vara rätt betydande belopp ändå (åtminstone för mottagaren). Här kan det vara läge att även beakta de regler kring mutbrott och bestickning som finns i Brottsbalken.

OBS! Det är som vanligt viktigt att vara observant på att det som gäller civilrättsligt inte alltid gäller skatterättsligt.

Skatterättsligt gäller som huvudregel att gåvor ej är avdragsgilla (och därmed ej heller skattepliktiga hos mottagaren). För att gåvan ska vara avdragsgill (och då skattepliktig hos mottagaren) krävs en s.k. ”motprestation” från mottagaren. Då rör det istället sig om sponsring. Det är då till nytta för ens egen verksamhet genom t.ex. reklam, biljetter eller dylikt. Se mer om dessa regler hos Skatteverket, där det bl.a. framgår:

”Vid bedömningen av avdragsrätt för sponsring är gränsdragningen mot gåva av avgörande betydelse. Det föreligger inte någon gåva i de fall då den sponsrade utfört motprestationer och värdet av dessa svarat mot det lämnade sponsringsbidraget. Sponsring helt utan motprestation anses som gåva och är då inte en avdragsgill kostnad…” 

Hoppas detta klargjort både den civilrättsliga och skatterättsliga hanteringen av gåvor från företag. Har du några funderingar kring ert företags gåva så ta gärna kontakt med mig så ska jag hjälpa er resonera!

Detta är inlägg 96 av 100 i min #blogg100-medverkan.

gåva

Bokföra och deklarera Crowdfunding

Jag har den senaste tiden fått några frågor om hur s.k. Crowdfunding (svensk översättning Gräsrotsfinansiering) ska hanteras i bokföring och deklaration.

Jag läste även nyligen utmärkte Robert Sevenius (@robertsevenius på Twitter) artikel ”Gräsrotsfinansiering – En värdepappersrättslig utmaning i vardande” och tänkte att det tål att skrivas några rader om fenomenet Crowdfunding, som ju funnits ett bra tag redan.

I Sevenius artikel ovan följer detta exempel på olika typer av Crowdfunding-transaktioner:

Crowdfunding

För dem som läser hela artikeln så är det alldeles uppenbart att de olika typerna av transaktioner som Crowdfunding inbegriper kommer att leda till legala problem framöver och på sikt kommer vi att få en rättspraxis kring området som blir klarare och klarare. Denna osäkerhet och nya praxis kommer säkerligen också att spilla över på hur dessa transaktioner ska behandlas i redovisning och beskattning, varför det är extra viktigt att även nedanstående information tas med en nypa salt. Mitt bästa råd är därför att vid större crowdfunding redovisa öppet i inkomst- och skattedeklaration kring hur dessa transaktioner hanterats avseende moms och inkomstskatt. På det viset slipper man skattetillägg om det längre fram skulle visa sig vara fel sätt att hantera det på.

Min nuvarande ståndpunkt kring hantering av bokföring / moms / inkomstskatt av dessa transaktioner är som följer:

Typ Bokföring Moms Inkomstskatt
Donation Gåvointäkt/Tillskott*1 Nej/Nej Ja/Nej*1
Sponsring Marknadsföringsintäkt Ja Ja
Belöning Försäljningsintäkt Ja Ja
Förköp Försäljningsintäkt Ja Ja
Lån Skuld/Räntekostnad Nej/Nej Nej/Avdrag
Aktie Eget kapital Nej Nej

*1 = Vid avstämning med en skattekonsult har jag fått en öppning på att detta eventuellt skulle kunna klassas som ett ”tillskott från annan än aktieägare” och därmed bokas direkt i eget kapital utan att beskattas med bolagsskatt. Om man väljer att hantera det som ett sådant tillskott måste man definitivt upplysa om det i inkomstdeklarationen för räkenskapsåret. Det finns en ruta med ”Övriga upplysningar” där man enkelt kan skriva in detta.

Som sagt är detta min personliga ståndpunkt för tillfället. Varken lagstiftaren eller Skatteverket kommer att ge mycket för denna i din argumentation mot dem, så iaktta försiktighet. Särskilt vid större belopp!

Har du fler frågor om redovisning och beskattning av crowdfunding är du välkommen att höra av dig då jag gärna tar en diskussion om detta.