Är kontor hemma avdragsgillt?

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Vad menas med ränta på ränta?

Har du också hört talas om att ränta på ränta kan vara mycket effektivt över många års tid? Jag ska förklara med ett exempel. Men först lite bakgrund.

Bakgrund

För några år sedan publicerade jag ett inlägg på en annan blogg avseende just ränta på ränta. Detta blir ett urklipp ur det inlägget, men trots det låga ränteläget idag så är teorin fortfarande lika relevant.

Albert Einstein sa en gång i tiden: “The most powerful force in the universe is compound interest”. Compound interest är de engelskspråkigas sätt att säga det vi kallar “ränta på ränta” i Sverige.

Ränta på ränta förklaras enklast med en tabell, vilket du kommer att se nedan, men först ska jag dra de enkla förutsättningarna för mitt exempel.

Förutsättningar

1. Det är måndagen den 1/1 år 1, vilket just i ditt land inte är en helgdag. Du är 20 år gammal och har just vunnit 1 miljon kronor på Lotto. Jo, det är sant. Du är 20 år igen! Du tänker självklart köpa 2 stycken riktiga vrålåk om 600.000 kronor vardera och låna resterande belopp (200.000 kronor) från din generösa bank, eftersom du alltid velat vara med i TV-programmet Lyxfällan. Programledarna verkar ju så trevliga! Men en besvärlig ekonom övertalar dig att istället placera pengarna på räntebärande konto. Det utslagsgivande argumentet är förstås att tidernas mest geniale man (ödmjuke undertecknad då förstås…) skrivit om det på sin blogg.

2. Den besvärliga ekonomen tvingar dessutom dig att hålla pengarna på bankkontot i 50 år, men lovar i gengäld att pensionen är säkrad utan att du behöver sätta in några extra pengar på kontot eller öppna ditt orange’a kuvert under resten av din livstid.

3. Din generösa bank erbjuder dig en årlig ränta om 5% på ditt saldo vid årets ingång under förutsättning att du låter pengarna stå orörda på kontot fram till om 50 år. Bankens tanke är självklart att genom detta kunna få egna, och större, inkomster genom ett hyfsat okänt fenomen vid namn “fractional reserve banking” vilket ni gärna får Googla på och läsa på mer om.

4. I landet där du bor betalar man inte någon skatt på ränteinkomster och inflation förekommer heller ej. Kan tyckas konstigt, men det gör det mycket enklare att göra en tabell då.

Dessa enkla, men uttömmande, förutsättningar ger dig ränteinkomster enligt följande tabell.

Ränta på ränta i tabell

rpr

Slutsats

Inte så dåligt va? Din miljon har blivit (avrundat) 11,5 miljoner kronor på 50 år. Din gode ekonomvän, som du för övrigt känner en evig tacksamhet till och omnämner på din framtida gravsten, förklarar siffrorna för dig. De 11,5 miljonerna består av:

Insats: 1 miljon kronor.

Ränta: 1 miljon kronor x 5% x 50 år = 2,5 miljoner kronor.

Ränta på ränta: Resterande, dvs. 11,5 miljoner kronor totalt enligt tabellen – 1 miljon kronor insats – 2,5 miljoner kronor ränta = 8 miljoner kronor.

Detta är inlägg 25 av 100 i min #blogg100-medverkan.

exponential-growth

Varför skatt?

Skatt har ju de flesta hört talas om, men varför betalar man egentligen skatt?

Lite bakgrund först. Skatt är staters inkomstkälla. Genom att lagstifta om beskattning så ser staten till att de få in pengar att driva staten på ett sätt som den och, vid demokrati, dess medborgare önskar. Detta inkluderar särskilt investeringar i välfärd, som är invånarnas upplevda trygghet och möjlighet till livet de vill leva.

Det finns olika typer av skatteintäkter. De vanligaste i Sverige är inkomstskatt på arbete (ca 60%), moms/konsumtionsskatt (ca 30%) och övriga skatter som kapitalskatt, punktskatter m.m. (ca 10%). År 2013 var de totala skatteintäkterna för den svenska staten ca 1.600 miljarder kronor, eller 1.600.000 miljoner kronor, eller 1.600.000.000.000 kronor.

Hur används då dessa? Jo, ungefär såhär:

  • 43% – Socialt skydd (pension, sjukpenning, barnbidrag, studiebidrag, föräldrapenning m.m.).
  • 14% – Utbildning.
  • 13% – Sjukvård.
  • 12% – Offentlig förvaltning.
  • 18% (Resten) – Infrastruktur, militär, polis, brandkår, rättsväsende, bibliotek m.m.

Vill du ha mer detaljer? ekonomifakta.se har en bra sajt där man bl.a. kan se hur mycket man betalar i skatt och till vad det går. Det finns mängder av intressanta tabeller att fördjupa sig i för att få bättre kunskap om skatt i Sverige och i resten av världen.

Detta är inlägg 16 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Treasure_Chest_PNG_Clipart_Picture