Kalkylering

Visste du att skillnaden mellan att göra vinst och att göra förlust i ett företag stavas kalkylering? Åtminstone kan det ofta göra en väldigt stor skillnad.

Vi har flera kunder som verkar inom branscher där de har delvis eller helt egen tillverkning av produkter. I dessa är det ofta hela nödvändigt med kalkylering för att nå lönsamhet och med det även trygghet. Men även i tjänsteföretag är det viktigt att göra en kalkyl över projekt och prissättning för att inte riskera att hamna med ett minus i bokslutet för att man missat kostnader i sin beräkning.

Kalkylering för tillverkande företag är ett väl utvecklat område och utgår oftast från en standardkalkyl som man sedan gör anpassningar i. Man utgår från att det finns en produktionsanläggning som omvandlar råmaterial till färdigvaror. Tillverkande företag har oftast stora tillverkningskostnader och det är oftast komplicerat att beräkna kostnaden för produkter. Man brukar använda antingen självkostnadskalkylering eller påläggskalkylering, men flera andra metoder finns för att passa de olika typerna av verksamheter som finns.

Kalkylering för tjänsteföretag utgår ofta från företagets kostnadsmassa där personalkostnad ofta är den största posten att fördela. Fördelning sker sedan på företagets producerbara timmar för att fastställa optimal struktur för debiteringsgrader.

Det är ibland lätt att göra förkalkyler och sen vara nöjd så länge företaget visar vinst. Det är dock minst lika viktigt att göra efterkalkyler, i synnerhet när man har flera produkter, för att se vad utfallet blev på er förkalkyl. På det viset kan man styra företaget att nå ytterligare lönsamhet genom att kunna finjustera kalkyler som gått sämre samt fokusera mer på de produkter som går bra.

Behöver du hjälp i din kalkylering så ta gärna kontakt med mig!

Detta är inlägg 97 av 100 i min #blogg100-medverkan.

kalkylering

Genomgång av ekonomiska rutiner och processer

En revisor erbjuder ju många fler tjänster än lagstadgad revision, vilket jag skrivit om tidigare i inlägget ”Revisorns verktygslåda”.

Uppdragen i det inlägget är lite mer formella, men det är också väldigt vanligt att våra kunder ber oss titta på en särskild del av deras företag. Det kan vara t.ex. att hjälpa till att få igång rutinen kring likviditetsbudgetering för att man ska undvika onödiga dyra krediter eller svårigheter med likviditeten. Det kan vara t.ex. att finjustera rutinen för projektredovisning så att rätt personer får rätt beslutsunderlag, uppföljning av lönsamhet m.m.

Eftersom vi kan många verksamheter vet vi också vilka falluckor som finns i företagandet och kan därför hjälpa kunden att riskminimera sin verksamhet och skapa ytterligare lönsamhet framåt. Visst tar vi betalt för det, men vår målsättning är att det ska skapa en trygghet och sannolikt även en lönsamhet som är större än vår kostnad – särskilt i lite större företag där en liten justering kan ge en väldigt stor effekt. Det är detta vi menar med att skapa mervärde.

Vilken rutin kan vi hjälpa dig att finjustera?

Detta är inlägg 81 av 100 i min #blogg100-medverkan.

granskning

Revisor eller inte? Största fördelarna med revisor!

Bör ditt företag ha revisor eller inte? För vissa bolag är det, som jag tidigare skrivit om, valfritt om det ska väljas en revisor eller inte. Men vad är egentligen bäst för er?

Jag vill, trots mitt yrke, vara helt ärlig och säga att det inte är alla företag som bör ha en vald revisor. Det beror helt på vart ditt företag står idag samt vilka intressenter som finns kring det. 

Förord: Den senaste veckan har det pågått en debatt om revisionsplikten då Centerpartiet kom med ett politiskt utspel om att höja gränsvärdena för revisionsplikten till att bara omfatta bolag som har fler än 50 anställda. Revisions- och redovisningsbranschens organisation FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skriver bra om detta här. Jag har precis samma inställning som honom. Det finns betydligt bättre sätt att förenkla för småföretagare utan att försämra tillförlitligheten till företags räkenskaper ytterligare. Om detta dock skulle bli verklighet så skulle det ge ännu fler bolag valfrihet kring att ha vald revisor, vilket gör att detta inlägg kan ge fler lite mer på fötterna inför att välja eller att inte välja revisor.

Först och främst vill jag förtydliga de vanligaste rollerna revisorn kan ha i ett företag:

Huvudregeln är att aktiebolag ska ha en vald revisor, d.v.s. revisionsplikt. Bolagets valda revisor ska bl.a. granska företagets räkenskaper och förvaltning samt uttala sig om detta i sin revisionsberättelse som är en del av företagets årsredovisning.

Som jag skriver/länkar ovan finns det sen undantag som mindre företag får tillämpa för att välja bort revisorn. Detta hindrar självklart inte dessa företag att ändå anlita en revisor på konsultbasis. Denne är dock inte en vald revisor och kommer därmed inte heller kunna utföra en lagstadgad revision enligt ISA. Revisorn kan ändå utföra vissa, ofta mycket billigare, tjänster där denne intygar t.ex. något kring företagets bokföring men det har inte samma säkerhet som en lagstadgad revision. Dessa tjänster brukar tyvärr sällan efterfrågas då många externa parter, t.ex. banker, inte vet vad dessa innebär. För en del företag hade dessa tjänster annars kunnat vara perfekta.

Som revisorer erbjuder vi även revisionsnära tjänster såsom t.ex. bokförings-, deklarations-, värderings- eller andra rådgivningstjänster. Det finns för övrigt regler kring hur och när dessa tjänster får erbjudas revisionskunder utan att det inverkar på revisorns oberoende. Det vore ju t.ex. riskfyllt att en revisor ska granska räkenskaper som samma revisor tagit fram helt på egen hand.

Nu när detta förtydligats så kan vi gå vidare. Detta inlägg tar alltså sikte på vilka de största fördelarna är med att ha en vald revisor för sitt företag, även om delar av dessa självklart kan uppnås även med en revisor på konsultbasis eller via revisionsnära tjänster:

1. Bolaget får en kvalitetsstämpel = revisionsberättelsen – Detta gör att ägarna, kunder, leverantörer, kreditgivare m.fl. intressenter kan känna sig tryggare kring hur bolaget sköts och att allt går rätt till. Detta ger i sin tur en tryggare tillvaro, mer affärer och bättre villkor. Sedan tidigare är det känt att bolag med valda revisorer och med revisionsberättelser enligt standardutformning (rena revisionsberättelser) får högre rating hos kreditvärderingsinstitut. Det är även mycket sannolikt att Skatteverket vid urval av vilka bolag som ska få skatterevision tar hänsyn till huruvida det finns en vald revisor eller inte. Detta är den absolut största fördelen!

2. Revisorn som bollplank – Ägare, ekonomichef m.fl. som har direktkontakt med revisorn får en kontaktperson att ställa frågor till och bolla idéer med som är lagstadgat insatt i företaget och har erfarenhet från flera andra företag och branscher. Detta är nyttigt i flera olika skeenden i företag som lever i en föränderlig tillvaro. T.ex. kan konsultationer kring omstruktureringar, förvärv, värdering, beskattning m.m. vara värdefulla och ibland kan det bara vara nyttigt att ha någon som ifrågasätter vad som händer i företaget för att ytterligare kunna driva tillväxt och lönsamhet.

3. Revisorns nätverk – Revisorer omger sig med mycket folk från olika branscher och rätt revisor delar med sig av sitt nätverk eftersom alla vinner på det. Om du inte har gjort det ännu, så ställ frågan till din revisor nästa gång du letar efter en särskild kompetens. Jag rekommenderar flera gånger i månaden kontakter, kunder och potentiella kunder att vända sig till personer i mitt nätverk som jag tror kan göra nytta för dem, och i de flesta fall leder detta till kanonsamarbeten! Detta ger mig vetskapen om att min kontakt får ett bra bemötande samt rätt kompetens och i gengäld får jag ett mer levande nätverk.

När är det då lämpligt att INTE ha någon revisor? En motsatstolkning av ovanstående fördelar ger för handen att ett välskött stabilt mindre bolag i en oföränderlig och ej konkurrensutsatt miljö/bransch som har få ägare samt är utan banklån, skulle rekommenderas att köra sin verksamhet utan vald revisor. Nu tycker du förmodligen att jag målar upp ett omöjligt scenario med enda mål att sälja mig själv, men jag har faktiskt jobbat med flera av dessa bolagen i samband med att revisionsplikten för de allra minsta bolagen slopades 2010. Jag är väldigt glad att dessa bolag slipper revision idag, för det var verkligen helt meningslöst! En duktig ekonomiansvarig eller Auktoriserad redovisningskonsult räcker gott och väl i dessa fall.

Eftersom jag själv är revisor är det förstås förutsägbart att jag bara skriver om fördelarna med att ha revisor. Nackdelarna brukar ofta enbart handla om kostnaden för revisionen, och denna är förstås mest konkret och kännbar för de allra minsta företagen. Denna kostnad kommer dock att komma i annan form utan revision, vilket jag skrivit om här. Jag har ibland påpekat att ett bortval av revisorn enbart p.g.a. kostnaden är som att kissa på sig – det är varmt och skönt i början men sen börjar du frysa och lukta illa. Kör därför endast din verksamhet utan revisor om du uppfyller kriterierna i ovanstående stycke! Andra nackdelar med revision är t.ex. att det blir svårare att fuska med bokföringen eller att utföra andra lagbrott samt att företagsledningen åtminstone årligen kan utsättas för en del obekväma frågor.

Om du vill byta revisor eller välja en revisor till ditt företag så ta kontakt med den revisor som passar dig bäst och be dem hjälpa dig. Se min guide här om vad du ska tänka på när du väljer vilken revisor du vill anlita. Om du idag har revisor och vill avregistrera denne så görs det enklast genom Bolagsverkets utmärkta guide.

Jag vill avsluta med ett citat från Johannes Forssberg, som i förra veckan skrev i Expressen att ”Revisorerna är bra för Sverige”:

”En ordentlig revisor kontrollerar att bolaget inte sopar smutsen under mattan, att dess redovisning inte förskönar och förtiger.”

sweep-under-rug