Hur avvecklar jag bäst mitt AB?

Om du har ett AB som du inte driver längre så medför det ändå lite kostnader under ett år och kräver bokslut m.m. Om inte du, eller någon närstående, har nytta av bolaget så kan du antingen sälja, likvidera, fusionera eller snabbavveckla det. Snabbavveckling är det jag upplever som smidigast. Det är en kombinerad försäljning/fusion där köparen, vanligen en s.k. bolagspartner, fusionerar in det i sin befintliga koncern. Om man däremot är väl insatt i likvidationsprocessen, och inte har någon brådska med avvecklingen, så kan likvidation vara det bästa alternativet då det kan bli lite billigare. En sak som kan vara intressant att titta på innan avvecklingen är om det finns något skattemässigt underskott i bolaget. Det kan ha ett värde för en köpare som då kan betala lite bättre för bolaget.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kassaflödesanalys i K2 och K3 – vad gäller?

Vad är en kassaflödesanalys? Kassaflödesanalysen är en del av ett företags årsredovisning och/eller en koncerns koncernredovisning. Den består av en uppställning som visar in- och utbetalningar under räkenskapsåret. Den fokuserar alltså mer på likvida flöden än på intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret, vilket ju är fokus i resultaträkningen. Genom att fokusera på likviditeten så är kassaflödesanalysen en viktig komplettering till informationen i resultat- och balansräkningen, som faktiskt gör att man kan förstå ett företag på ett helt annat sätt än genom att bara analysera resultat- och balansräkning. Inte minst banker och andra kreditinstitut fokuserar mycket på kassaflöden. Tidigare kallades kassaflödesanalys för övrigt för ”finansieringsanalys”.

Vilka behöver upprätta en kassaflödesanalys? Det är inte alla företag/koncerner som har krav på sig att upprätta en kassaflödesanalys. Större företag/koncerner, enligt Årsredovisningslagens definition (80Mkr omsättning m.m.) i ÅRL 1:3, är skyldiga att bifoga en kassaflödesanalys i sin års- och/eller koncernredovisning medan mindre företag får lov att göra det frivilligt.

K2 eller K3. Spelar det någon roll? Definitionen av större företag hänger ju även ihop med val av redovisningsregelverk där större företag har som krav att tillämpa K3 medan mindre företag får tillämpa K2, som är ett förenklingsregelverk, eller frivilligt tillämpa K3. Mindre företag som frivilligt tillämpar K3 behöver ej upprätta kassaflödesanalys, men får göra det frivilligt. Jag går inte in mer specifikt på skillnader mellan K2 och K3, eller för- och nackdelar med de olika regelverken, i detta inlägg. Det finns mycket material på nätet om detta redan, och eventuellt kan det återkomma här på bloggen längre fram i tiden, men inte nu utan här blir det fullt fokus på kassaflödesanalysen. Grunden för kassaflödesanalysen läggs alltså i Årsredovisningslagen medan den förtydligas i redovisningsregelverken K2 (kapitel 21) och K3 (kapitel 7). Se vidare Bokföringsnämndens Allmänna råd. Här finns även exempel på uppställningar. Jag kommer vidare främst att utgå från K3-regelverket där det är absolut vanligast med kassaflödesanalyser.

Kassaflödesanalysen kan upprättas utifrån två olika metoder; indirekt metod och direkt metod. Indirekt metod är absolut vanligast och har du läst börsbolagens årsredovisningar är det med största sannolikhet den indirekta metoden du sett. Indirekt metod är också den enda metod som är tillåten enligt K2. Kortfattat utgår indirekt metod från rörelseresultatet medan den direkta metoden utgår direkt från in- och utbetalningarna. I detta inlägg kommer jag utgå helt från den indirekta metoden.

Kassaflödena delas upp i och redovisas på 3 olika nivåer i kassaflödesanalysen: den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Lite kortfattat särskiljer de sig såhär:

  • Den löpande verksamheten visar hur bra företaget/koncernen är på att skapa kassaflöde från sin/sina huvudsakliga verksamhet/er. I mindre företag är det inte ovanligt att detta utgörs av rörelseresultatet med återläggning av avskrivningar (som ju inte är ett kassaflöde i sig) som sedan justeras med årets förändringar av rörelsekapitalet. I större företag brukar det vara aktuellt med flera justeringar av poster som inte är kassaflödespåverkande.
  • Under investeringsverksamheten redovisas t.ex. kassaflöden hänförliga till inköp eller försäljning av tillgångar, aktier eller annat som inte normalt ses som löpande verksamhet.
  • Under finansieringsverksamheten framgår kassaflöden som kommer ur t.ex. förändring av lån, nyemission, erhållna aktieägartillskott etc.

På vilken nivå ska kassaflödet redovisas? Tekniken för att fördela kassaflödena till rätt nivå är relativt teknisk och större företag använder normalt sig av ett affärssystem som är programmerat för att fånga upp dessa transaktioner och isolera dem i kassaflödesanalysen. Det är inte alltid helt solklart vilka kassaflöden som hör till vilka nivåer och det får vi ofta frågor om i vår roll som rådgivare. Det finns t.ex. problematik när man ska redovisa factoring, koncernflöden, finansiell leasing, lån och krediter m.m. men ofta finns det stöd att få i regelverken.

Hur vet man om det blivit rätt då? Summan av kassaflödena ska sedan bli ”Årets kassaflöde” som i sin tur ska vara förändringen av företagets/koncernens likvida medel från det föregående räkenskapsåret (OBS! I vissa fall kan det bli nödvändigt med avvikelse från detta och då ska det redovisas i en not). Man kan således säga, något förenklat, att kassaflödesanalysen är en rejäl notupplysning till likvida medel i balansräkningen.

Bruttoredovisning är huvudregel i alla kassaflöden. Man får alltså inte kvitta olika kassaflöden mot varandra (nettoredovisning). Det finns vissa undantag som t.ex. klientmedel, förändring av checkräkningskredit samt särskilt stor omsättning av vissa finansiella tillgångar som ska nettoredovisas. Nettoredovisning ska också göras om omläggning av ett lån görs hos samma kreditgivare utan att det leder till någon transaktion på företagets likvidkonto och samma princip gäller om man t.ex. förvärvar en materiell anläggningstillgång genom ett avbetalningskontrakt eller vid finansiell leasing (K3 7.17).

Avslut! Detta är alltså lite tankar kring vad det innebär att upprätta en kassaflödesanalys. Det finns som sagt en mängd potentiella utmaningar här, beroende på typ av företag/koncern/verksamhet, men ofta går det att få ihop en relativt bra kassaflödesanalys med ganska enkla medel och det ger viktig information om i princip alla företag. Om ni vill ha stöttning alternativt få hjälp med en förenklad kassaflödesanalys för er verksamhet så hör av er så hjälper jag gärna till!

Koncernrapportering

Vi får ibland uppdrag att bistå med företags koncernrapportering.

Det är särskilt vanligt att företag som ägs av större koncerner har rapporteringskrav på sig där de med olika intervaller, ofta månadsvis, ska rapportera till sitt moderbolag.

Vi har varit behjälpliga med denna typ av rapportering och även att bygga upp rutiner kring hur rapporteringen ska ske. I flera fall har det krävts omräkning av redovisningen för att anpassas till redovisningsregelverket i moderföretaget.

Om ni behöver hjälp med detta har vi erfarenheten, så bara hör av er så hjälper vi er att få rutiner för att göra detta eller bistår med att göra det.

Detta är inlägg 89 av 100 i min #blogg100-medverkan.

K10 – kvalificerade andelar i fåmansföretag

Det har blivit dags att lämna in din privata inkomstdeklaration och Skatteverket förväntar sig att du lämnar blankett K10 eftersom du äger andelar i ett fåmansföretag. Vad gör du? Tar kontakt med en revisor (eller redovisningskonsult) förstås!

K10-blanketten är förmodligen en av de vanligaste konsultinsatserna revisorn anlitas för av sina revisionskunder. Detta för att uppgiften är så tätt besläktad med andelsägarens företag.

Definitionen på fåmansföretag

Definitionen på ett fåmansföretag är, förenklat, ett aktiebolag där 4 personer (eller färre) kontrollerar mer än 50% av rösterna i bolaget. Läs mer om definitionen hos Skatteverket, vid intresse.

Kvalificerade andelar?

Kvalificerad eller okvalificerad andel då? Ja, det är inte alltid helt givet att företagaren ska lämna blankett K10 (kvalificerade andelar). Om ägaren, väldigt förenklat, inte är aktiv i bolaget, eller ”verksam i företaget i betydande omfattning” (vilket i princip innebär att personens arbetsinsatser ska ha varit av stor betydelse för resultatet) under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren, så ska istället blankett K12 lämnas.

20 eller 25% skatt?

Skillnaden på K10 och K12 är, också förenklat, att utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 20% på K10 (upp till gränsbeloppet) medan utdelning/vinst vid försäljning beskattas till 25% (utan gräns) på K12.

Löneunderlag på K10

Vid beräkningen av ovannämnda gränsbeloppet på blankett K10 brukar man, förenklat, tillgodogöras en schablon med tillägg för löneunderlaget för bolaget/koncernen om man kvalificerat sig. Jag har skrivit mer om detta i det populära inlägget ”Ta ut rätt lön från ditt AB 2015”.

Behöver du hjälp med din K10 så ta kontakt med mig. Ibland kräver det en utredning att räkna ut gränsbeloppet och dessa har vi gjort hundratals, och kan hjälpa dig med hur du ska tänka.

Detta är inlägg 75 av 100 i min #blogg100-medverkan.

aktier

Vad är koncernredovisning?

Är ert företag moderföretag i en koncern och skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt Årsredovisningslagen?

Ni som följt mig ett tag vet att jag skrev om detta före mitt Blogg100-inträde, så idag är jag så bekväm att jag bara länkar till detta inlägg: Koncernredovisning.

Glöm inte att fråga mig i kommentarsfält eller via övriga kontaktkällor nedan om det dyker upp några frågor om detta eller annat. Jag är en av få som tycker det är roligt med koncernredovisning, och vi är lätt räknade 🙂

Trevlig helg!

Detta är inlägg 67 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Konsolidering

Konsolidering

Omstruktureringar

Ska ditt företag eller din koncern omstruktureras? Vi arbetar mycket med omstruktureringar och kan hjälpa er.

T.ex. är det vanligt att lägga upp en struktur med ett Holding-bolag som ägare till ditt verksamhetsbolag för att effektivisera beskattningen vid en försäljning. Kanske vill du möjliggöra löneunderlagsregeln trots att du inte äger majoriteten av ett bolag? Kanske har det blivit dags att dela upp din verksamhet i två olika bolag inför en planerad exit?

Oavsett lösning så har vi värdefull erfarenhet och tar gärna ett möte med dig om dina planer eller för att ge dig några förslag kring din befintliga struktur!

Detta är inlägg 53 av 100 i min #blogg100-medverkan.

flowchart

Lägre skatt i bokslutet

En av de vanligare frågorna man får som revisor (och redovisningskonsult) är hur man gör för att betala så lite skatt som möjligt utan att bryta mot lagar och regler. Detta är några tips jag brukar nämna för att uppnå lägre skatt:

Före bokslutsdagen

En viktig sak att tänka på är att vissa skatteeffektiva transaktioner endast är möjliga att göra före bokslutsdagen. Det beror på att det är då man kan genomföra kontanta transaktioner som blir bokförda på ”rätt sida” av bokslutsdagen. Detta kompletteras sen med en del justeringar som går lika bra att göra efter bokslutsdagen, men de behandlas i nästa avdelning.

Här några förslag på transaktioner att göra före bokslutsdagen / under räkenskapsåret:

  • Investeringar – Behöver bolaget göra en investering? Varför inte göra den före bokslutsdagen? Bokföringsmässigt ger det visserligen ingen större effekt då det endast är avskrivningen på investeringen som kostnadsförs, men det kommer att ge ett stort utrymme för överavskrivningar (se mer nedan).
  • Reparationer – Har bolaget en fastighet? I vissa fall kan även omfattande reparationer vara avdragsgilla samma år. Viktigt dock att se till att kraven för avdrag uppfylls.
  • Lön – Har bolagets ägare tagit ut tillräckligt med lön? Annars kan det vara god tid att justera det i och med sista löneutbetalningen för räkenskapsåret. Även arbetsgivaravgifterna blir kostnadsförda i samband med detta. Mitt tips brukar generellt vara att ta ut så mycket i lön så att du hamnar kring gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca 420kkr 2014. På det viset maximerar man de sociala förmånerna (ålderspension, sjuk-/föräldragrundande inkomster m.m.) för framtiden utan att skatta av allt för mycket.
  • Pension – Har tillräcklig pension för de anställda och ägarna betalats ut? Skattemässigt får man enligt huvudregeln göra avdrag för pensionskostnader motsvarande 35% av inkomsten. Det finns även en kompletteringsregel som innebär att man kan ”köpa ikapp” pension som man missat att ta ut tidigare. Det är dock viktigt att det görs på ett lagenligt sätt!

Efter bokslutsdagen

Har du redan hunnit gå över bokslutsdagen? Oroa dig inte. Här är några skatteeffektiva transaktioner som du kan använda efter bokslutsdagen:

  • Reserveringar – Har tillräckliga reserveringar gjorts för t.ex. upplupna löner, semesterlöner, driftskostnader, konsulttjänster (t.ex. IT-, advokat-, redovisnings- och revisionsarvode), lagerinkurans, kundförluster, garantier m.m.? I vissa fall kan man även få sätta av för lön (tantiem) som betalas ut i efterhand, men det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt.
  • Obeskattade reserver / Periodiseringsfond – 25% av det skattemässiga resultatet kan sättas av till periodiseringsfond som skjuter fram beskattningen av denna del av resultatet. Detta sker visserligen mot en räntekostnad, men den är betydligt mycket lägre än t.ex. ränta på de mest förmånliga banklånen.
  • Obeskattade reserver / Överavskrivningar – Om du gjort stora investeringar de senaste åren går det att skriva av mer skattemässigt än bokföringsmässigt, vilket sänker årets skatt – helt räntefritt!
  • Koncernbidrag – Om ditt bolag äger ett annat bolag alternativt har ett moderbolag som redovisar skattemässigt underskott så kan koncernbidrag användas för att jämna ut beskattningen.

Detta är några av de vanligaste sätten att sänka skatten för bolaget före samt efter bokslutsdagen. Det finns självklart även fler och möjligheterna beror främst på vilken typ av verksamhet bolaget bedriver.

Har du funderingar kring någon av dessa punkter eller hur detta görs bäst för ditt bolag så tveka inte att höra av dig. Har du fler tips? Fyll på i kommentarsfältet!

Lägre skatt

Sänk räntan på ditt banklån

Såhär i semestertider passar jag på att endast uppdatera som hastigast då jag läste en bra artikel om hur du kan sänka räntan på banklånet i ditt bolag. Du hittar artikeln här:

CFOWorld – 10 tips för att sänka bolagets ränta

Bland annat detta med hur man planerar soliditeten i sitt bokslut, särskilt om man har flera bolag i en koncern, har jag arbetat mycket med och det finns ofta mycket att göra inför ett bokslutsdatum för att sätta sig själv i en mer gynnsam förhandlingssituation gentemot banken när årsredovisningen är klar. Tänk därför på att diskutera detta med din revisor eller din redovisningskonsult 4-8 veckor före ert bokslutsdatum. 

Jag har tidigare bloggat om hur du kan ta itu med dåliga betalare, även då inspirerad av CFOWorld som ibland är mycket träffsäkra kring hur man konkret kan arbeta med att förbättra företagets resultat och ställning. All heder till dem för detta. Det finns mycket pengar att spara för bolaget!

Åter till sol, bad och glassar. Ha en fortsatt härlig sommar och glöm inte att det är gratis att ställa frågor i kommentarsfältet!

glass