revisionsplikt

Antal bristfälliga bokslut ökar utan revisor!

Posted on by

UC har skrivit en högintressant artikel om deras utredning avseende bl.a. valda revisorer i bolag och bokslut som skickats till Bolagsverket.

De sammanfattar läget med att konjunkturen och det låga ränteläget generellt har skapat bättre förutsättningar i och lägre kreditrisk för bolagen. Man höjer dock ett varningens finger då man kunnat påvisa att antalet bokslut med uppenbara brister som skickats till Bolagsverket har ökat markant (mer än 380%!) sen revisionsplikten för mindre företag (bl.a. omsättning 3Mkr) avskaffades. Se UC’s tabell nedan:

UC_Kreditguide_2015_3

 

Detta är förstås anmärkningsvärt och något som stärker bilden av att revisionen bidrar till en ökad kvalitet i företagens årsredovisningar som ligger till grund för kreditgivares (banker, leasingbolag, kommuner, företag m.fl.) beslut. Som jag skrivit tidigare så gäller detta alltså bara uppenbara fel och inte t.ex. för högt värderade kundfordringar eller rena bedrägerier.

Det är därför förståeligt att företag som väljer bort revisorn får sämre kreditrating.

Statistiken ligger även i linje med mitt kontroversiella inlägg om att ”Avskaffa revisionsplikten” och låta marknaden/kreditgivare sätta villkoren för vilka bolag som behöver revision och ej. Har man inget behov av krediter, så kan ju Skatteverket själva sköta granskningen av det rent skattemässiga för de minsta bolagen då de har bra kontrollinstrument för det.

UC skriver vidare att: ”UC kommer noga att fortsätta följa utvecklingen för bolagen som saknar revisor…”

Har du blivit lurad av någon årsredovisning idag?

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Posted on by

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Avskaffa revisionsplikten!

Posted on by

Du läste rätt. Avskaffa revisionsplikten! Kontroversiell inställning från en revisor, va? Låt mig förklara.

Det har länge pågått en debatt om vilken nivå revisionsplikten ska ligga på. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”Behöver jag revisor?” så har nivån de sista åren, väldigt förenklat, inneburit att bolag med lägre omsättning än 3Mkr inte behöver ha en vald revisor. Debatten blossade upp igen i samband med valrörelsen där Centerpartiet flaggade för ytterligare ”förenkling” för småföretagare vilket bl.a. skulle höja gränsen för revisionsplikt till en omsättning på 80Mkr (!). Gränsen på 80Mkr är dock inte särskilt kontroversiell m.h.t. att det är rådande EU-praxis för revisionsplikt.

Tyvärr var det många revisorskollegor i branschen som gick i taket avseende detta, men jag menar att detta måste angripas på ett helt annat sätt. Låt mig utveckla.

Det är alldeles klart att bolag som saknar revisor ofta inkommer med sämre årsredovisningar till Bolagsverket än de bolag som har en vald revisor. Som revisor sticker detta i ögonen då vi inte bara förlorar möjligheten att sälja våra tjänster utan även får se ett samhälle som mer och mer förlitar sig på felaktig information vilket med stor sannolikhet leder till ökad risk för konkurser, försämrad transparens och minskade skatteintäkter. Detta måste förstås utredas ordentligt först, men jag kan inte se att slutsatserna skulle vara andra. Det är väl då förståeligt att revisorerna går i taket när ännu fler, och förhållandevis stora, aktiebolag ska gå denna väg? Kanske, men låt oss ta det ett steg längre.

Vad har då hänt med dessa bristfälliga årsredovisningar som skickats till Bolagsverket? Några av dem har ratats och fått inkomma med rättelser och kompletteringar, men en stor mängd går faktiskt bara genom systemet och registreras. Må vara p.g.a. okunniga handläggare, semestertider eller annat. Men! Låt oss slå fast att Bolagsverket faktiskt inte är någon kontrollerande myndighet utan de säkerställer bara att årsredovisningarna inte saknar lagstadgad information. De stämmer sannerligen inte av att bolagets kundfordringar, leverantörsskulder, intäkter eller annan väsentlig information är korrekt och kan styrkas med underlag från verkligheten. De kan, med andra ord, registrera välförpackad skit utan någon som helst tvekan och utan att de gjort något fel.

Vad händer sen då? Jo. Kreditvärderingsinstituten snappar upp denna data från Bolagsverket och behandlar den i sina system. Det finns flera exempel på kreditvärderingsinstitut, men de vanligaste är UC (Upplysningscentralen), Soliditet, Bisnode m.fl. Kreditvärderingsinstituten sätter sedan kreditrating på företaget utifrån sina avancerade algoritmer, varav många använder räkenskapsinformationen från bolagets, av Bolagsverkets registrerade och kanske helt felaktiga, årsredovisning. Bl.a. använder företag, banker, Skatteverket m.fl. sedan denna information/förpackade skit för att fatta beslut som påverkar det enskilda företaget och i förlängningen samhället.

Mitt förslag är att kreditvärderingsinstituten, politikerna, banktjänstemän, företag, revisorernas branschorganisation FAR m.fl. ska verka för att bolag som har en vald revisor och revisionsberättelsens utformning ska få bättre kreditbetyg. Alla dessa aktörer, och säkert fler, har incitament för att information som är tillgänglig för alla ska vara korrekt. Det skulle t.o.m. kunna vara så långtgående att bolag som ej har valda revisorer inte får något betyg alls. Jag menar, kanske något partiskt, att detta är den enda utvägen då informationen från dessa bolag ändå inte är tillförlitlig. 

På detta vis får kreditvärderingsinstituten agera indikator för om företag är kreditvärdiga eller inte. Vi behöver då inte längre debattera kring revisionspliktens vara eller icke vara då detta blir självreglerande. Bara företag som har behov av revision och kreditrating kommer att ha vald revisor och de andra kommer inte spela någon roll eftersom de inte har några intressenter med intresse i bolaget. Revisorn blir då inte heller en bov i dramat, och en kostnad som man kan ”förenkla” hur som helst, utan en värdesatt och efterfrågad konsult hos bolagen.

Så vad tycker ni? Upp till debatt! Jag har inte alla svar, men detta tycker jag är genialt (helt subjektivt förstås).

Så många revisorer finns det i Sverige idag

Posted on by

Det absolut roligaste med att vara revisor är man får träffa och hjälpa många duktiga företagare som brinner för sin verksamhet och sina idéer! För att få möjligheten till detta gäller det att prestera i konkurrensen. Hur ser det då ut med konkurrensen? Hur många revisorer finns det i Sverige?

Jag hittade nyligen denna statistik i vår branschtidning Balans angående hur många kvalificerade (godkänd eller auktoriserad) revisorer det finns i Sverige per 1/11 2013:

20140122-112043.jpg

Jag är alltså en av de 3900 totalt samt en av de 2592 männen i Sverige som har privilegiet att få lov att kalla mig för kvalificerad revisor. Via en snabb sökning på vår branschorganisations hemsida (som jag ju rekommenderade dig som söker revisor att titta på för att se att du har med en, åtminstone någorlunda, seriös revisor att göra) ser jag att jag är en av ca 80 kvalificerade revisorer i Helsingborg. Antalen är minskande. Den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen är förmodligen en anledning till att det totala revisorsantalet minskat de senaste åren. Kul dock att andelen kvinnor ökat de senaste åren. De utgör enligt samma källa (Balans/Revisorsnämnden) nu 34% av samtliga kvalificerade revisorer i Sverige. En ökning med 10% sedan år 1995!

Hur många företag finns det i Sverige då? En snabb sökning visar att det finns strax över en miljon företag i Sverige varav ungefär 350.000 aktiebolag. En stor andel av dessa är så små att de ej omfattas av revisionsplikt, som jag skrivit om tidigare. Min någorlunda grundade gissning är att ca. 100.000 aktiebolag omfattas av revisionsplikt varav en bråkdel har säte i Helsingborg med omnejd. Det finns ju även flera andra bolagsformer som har vald revisor, men detta är i varje fall en fingervisning.

Hur ska jag då konkurrera? Jag ska självklart tillhöra starka nätverk som FAR och Baker Tilly samt ha kunniga och trevliga kollegor som kan ställa upp när det behövs förstärkning. Sen behöver jag självklart även nischa mig personligen då det är min erfarenhet att företag ofta väljer revisorn för dennes personliga egenskaper. Mitt personliga mål är att uppfylla var och en av punkterna som jag skrev om i inlägget om hur man väljer revisor. Det är högt ställda mål, och de måste arbetas aktivt med! Det är tyvärr min erfarenhet att många revisorer missar att ha dessa ledstjärnor och fokuserar på fel saker. Kanske p.g.a. för stor arbetsbörda. Kanske p.g.a. fartblindhet. Förhoppningsvis inte p.g.a. lättja. Detta leder, oavsett anledning, till tappat förtroende för revisorn och utan kundens förtroende så har man förmodligen inte heller någon kund på sikt.

Välkommen att boka in mig på en lunch, som jag bjuder på, om du vill höra mer om mig, mina nätverk och vad jag kan hjälpa dig med!

Behöver jag revisor?

Posted on by

Jag vill återkoppla till inlägget jag skrev för någon månad sedan om att välja bort revisorn:

Välj bort revisorn, få sänkt kreditbetyg

Det är inte alla som känner till reglerna kring detta trots att det var några år sen de infördes. Före ändringen gällde att alla aktiebolag var tvungna att ha en revisor, som uttalade sig formellt om bolagets årsredovisning (revisionsberättelse) oavsett bolagets storlek.

Den 1 november år 2010 inträdde så en förändring i bl.a. Aktiebolagslagens 9 kapitel om revision som medförde avskaffad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Detta ledde till att de kunde välja bort revisorn, om de så önskade, med ett enkelt beslut på en bolagsstämma där bolagsordningen ändrades samt en ändringsanmälan till Bolagsverket. Dessa bolag fick givetvis också ha kvar revisorn, men då frivilligt.

Privata aktiebolag som inte uppfyllde mer än ett av följande villkor fick möjlighet att välja bort revisorn:

1. medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3,
2. bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor,
3. bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor.

För de bolag som hamnar på gränsen gäller att det måste vara SAMMA villkor av de ovanstående som uppfylls under två efterföljande räkenskapsår.

Dessa regler gäller även för kommanditbolag/handelsbolag som ägs av aktiebolag.

Detta låter kanske inte mycket, men det är ca 70% av alla registrerade aktiebolag i Sverige som omfattas av detta samt ALLA nya bolag då de inte uppfyller kraven ovan m.h.t. två passerade räkenskapsår! (Inte ens Volvo skulle uppfylla dessa krav om de sålde sin verksamhet till ett nybildat bolag vartannat år…)

Vad har nu detta lett till med några år i backspegeln? Jag har hört siffror från att 20-40% av de aktuella företagen valt bort revisorn samt att 65-75% av nystartade företag startas utan revisor. I många fall kan det vara fullt logiskt att göra detta, framförallt i nystartade företag som i ett tidigt skede strävar efter att hålla nere sina kostnader. Vill man bara ha ett bollplank kan ju revisorn anlitas utan att denne ska uttala sig formellt om bolagets årsredovisning i en revisionsberättelse.

Bolagsverket konstaterar likt jag skrivit om tidigare: Sämre årsredovisning utan revisor.

UC:s marknadschef Roland Sigbladh säger i en kommentar:
”Konsekvenserna av att avstå från revisor, i form av långsiktig kreditvärdighet och överlevnadsförmåga, framgår troligen inte fullt ut ännu. Däremot indikerar siffrorna tydligt en högre kreditvärdighet för de företag som använder revisor. Vi ser en trend i statistiken över sambandet mellan högre kreditrisk och valet att inte använda sig av revisor eller auktoriserad redovisningskonsult. Det är dock viktigt att poängtera att statistiken förmodligen kommer att förändras framöver.”

Som revisor tycker jag det är självklart att man ska ta diskussionen med de bolag eller potentiella kunder som berörs då det för några bolag verkligen inte behövs någon revisor. Det viktigaste för mig är att jag ska kunna tillföra något till bolagets verksamhet för en rimlig kostnad. Med hänsyn till att bara vår grunddokumentation för varje uppdrag är ca 3-5 timmars arbete så går det inte att försvara kostnaden för ett mindre bolag i de fall där jag inte kan tillföra något extra.

Hur ser det ut i framtiden då? Jo, inom EU har vi fortfarande bland de lägsta gränsvärdena för revisionsplikt. FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skrev så sent som igår på sin blogg att för varje dag som går så närmar vi oss höjda gränsvärden och menar att det kan finnas politiska poäng att tjäna i ett kommande riksdagsval. Det råder inga tvivel om att vi kommer att EU-anpassa våra gränsvärden, och det snart. I förarbetena till det förslaget som blev lag enligt ovan fanns riktvärden om ca 80 miljoner kronor i nettoomsättning. Då talades om att ca 97% av samtliga aktiebolag i Sverige skulle omfattas…

Jag vill avsluta med att jag, förmodligen överraskande p.g.a. mitt yrkesval, deltar i förespråkandet om höjda gränsvärden. För det är när vi efterfrågas frivilligt som vi kan göra verklig nytta och utveckla våra kunder som mest!