Jag i tidningen – igen!

Så har jag hamnat i tidningen igen!

Senast det begav sig var det inför valet i Helsingborgs Dagblad, HD.

Denna gång är det vår branschtidning Balans som velat lyfta upplagan genom att pryda en sida med mig. Man har problematiserat den framtidsstudie som Kairos Future gjort åt FAR: Framtidens rådgivning, redovisning och revision – En resa mot år 2025.

I studien lyfts bl.a. fram att nedanstående data borde vara ett problem:

Förståelse

Företagen tror sig alltså veta vad en revision är och vad en revisor gör medan revisorerna, med stor majoritet, säger att kunden inte har förståelse för vad en revisor gör.

Detta ville FAR lyfta fram i en debattartikel i senaste numret av tidningen och den blev såhär:

Kim_i_tidningen

Jag tror att många revisorer känner sig tyngda av den goda revisionsseden, ISA (Läs mer i ett tidigare inlägg), vilket skapar en ökad komplexitet i något som borde vara självklart för kunden. I övrigt får mina svar tala för sig själv.

Något som är positivt är att det just nu arbetas med en ny revisionsstandard för små företag. Förhoppningsvis möjliggör denna standard en smalare dokumentation vilket kan gynna såväl kunden som revisorn och därmed också branschen.

Detta är inlägg 32 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Lägre skatt i bokslutet

En av de vanligare frågorna man får som revisor (och redovisningskonsult) är hur man gör för att betala så lite skatt som möjligt utan att bryta mot lagar och regler. Detta är några tips jag brukar nämna för att uppnå lägre skatt:

Före bokslutsdagen

En viktig sak att tänka på är att vissa skatteeffektiva transaktioner endast är möjliga att göra före bokslutsdagen. Det beror på att det är då man kan genomföra kontanta transaktioner som blir bokförda på ”rätt sida” av bokslutsdagen. Detta kompletteras sen med en del justeringar som går lika bra att göra efter bokslutsdagen, men de behandlas i nästa avdelning.

Här några förslag på transaktioner att göra före bokslutsdagen / under räkenskapsåret:

  • Investeringar – Behöver bolaget göra en investering? Varför inte göra den före bokslutsdagen? Bokföringsmässigt ger det visserligen ingen större effekt då det endast är avskrivningen på investeringen som kostnadsförs, men det kommer att ge ett stort utrymme för överavskrivningar (se mer nedan).
  • Reparationer – Har bolaget en fastighet? I vissa fall kan även omfattande reparationer vara avdragsgilla samma år. Viktigt dock att se till att kraven för avdrag uppfylls.
  • Lön – Har bolagets ägare tagit ut tillräckligt med lön? Annars kan det vara god tid att justera det i och med sista löneutbetalningen för räkenskapsåret. Även arbetsgivaravgifterna blir kostnadsförda i samband med detta. Mitt tips brukar generellt vara att ta ut så mycket i lön så att du hamnar kring gränsen för statlig inkomstskatt, dvs. ca 420kkr 2014. På det viset maximerar man de sociala förmånerna (ålderspension, sjuk-/föräldragrundande inkomster m.m.) för framtiden utan att skatta av allt för mycket.
  • Pension – Har tillräcklig pension för de anställda och ägarna betalats ut? Skattemässigt får man enligt huvudregeln göra avdrag för pensionskostnader motsvarande 35% av inkomsten. Det finns även en kompletteringsregel som innebär att man kan ”köpa ikapp” pension som man missat att ta ut tidigare. Det är dock viktigt att det görs på ett lagenligt sätt!

Efter bokslutsdagen

Har du redan hunnit gå över bokslutsdagen? Oroa dig inte. Här är några skatteeffektiva transaktioner som du kan använda efter bokslutsdagen:

  • Reserveringar – Har tillräckliga reserveringar gjorts för t.ex. upplupna löner, semesterlöner, driftskostnader, konsulttjänster (t.ex. IT-, advokat-, redovisnings- och revisionsarvode), lagerinkurans, kundförluster, garantier m.m.? I vissa fall kan man även få sätta av för lön (tantiem) som betalas ut i efterhand, men det är viktigt att det görs på ett korrekt sätt.
  • Obeskattade reserver / Periodiseringsfond – 25% av det skattemässiga resultatet kan sättas av till periodiseringsfond som skjuter fram beskattningen av denna del av resultatet. Detta sker visserligen mot en räntekostnad, men den är betydligt mycket lägre än t.ex. ränta på de mest förmånliga banklånen.
  • Obeskattade reserver / Överavskrivningar – Om du gjort stora investeringar de senaste åren går det att skriva av mer skattemässigt än bokföringsmässigt, vilket sänker årets skatt – helt räntefritt!
  • Koncernbidrag – Om ditt bolag äger ett annat bolag alternativt har ett moderbolag som redovisar skattemässigt underskott så kan koncernbidrag användas för att jämna ut beskattningen.

Detta är några av de vanligaste sätten att sänka skatten för bolaget före samt efter bokslutsdagen. Det finns självklart även fler och möjligheterna beror främst på vilken typ av verksamhet bolaget bedriver.

Har du funderingar kring någon av dessa punkter eller hur detta görs bäst för ditt bolag så tveka inte att höra av dig. Har du fler tips? Fyll på i kommentarsfältet!

Lägre skatt

Så många revisorer finns det i Sverige idag

Det absolut roligaste med att vara revisor är man får träffa och hjälpa många duktiga företagare som brinner för sin verksamhet och sina idéer! För att få möjligheten till detta gäller det att prestera i konkurrensen. Hur ser det då ut med konkurrensen? Hur många revisorer finns det i Sverige?

Jag hittade nyligen denna statistik i vår branschtidning Balans angående hur många kvalificerade (godkänd eller auktoriserad) revisorer det finns i Sverige per 1/11 2013:

20140122-112043.jpg

Jag är alltså en av de 3900 totalt samt en av de 2592 männen i Sverige som har privilegiet att få lov att kalla mig för kvalificerad revisor. Via en snabb sökning på vår branschorganisations hemsida (som jag ju rekommenderade dig som söker revisor att titta på för att se att du har med en, åtminstone någorlunda, seriös revisor att göra) ser jag att jag är en av ca 80 kvalificerade revisorer i Helsingborg. Antalen är minskande. Den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen är förmodligen en anledning till att det totala revisorsantalet minskat de senaste åren. Kul dock att andelen kvinnor ökat de senaste åren. De utgör enligt samma källa (Balans/Revisorsnämnden) nu 34% av samtliga kvalificerade revisorer i Sverige. En ökning med 10% sedan år 1995!

Hur många företag finns det i Sverige då? En snabb sökning visar att det finns strax över en miljon företag i Sverige varav ungefär 350.000 aktiebolag. En stor andel av dessa är så små att de ej omfattas av revisionsplikt, som jag skrivit om tidigare. Min någorlunda grundade gissning är att ca. 100.000 aktiebolag omfattas av revisionsplikt varav en bråkdel har säte i Helsingborg med omnejd. Det finns ju även flera andra bolagsformer som har vald revisor, men detta är i varje fall en fingervisning.

Hur ska jag då konkurrera? Jag ska självklart tillhöra starka nätverk som FAR och Baker Tilly samt ha kunniga och trevliga kollegor som kan ställa upp när det behövs förstärkning. Sen behöver jag självklart även nischa mig personligen då det är min erfarenhet att företag ofta väljer revisorn för dennes personliga egenskaper. Mitt personliga mål är att uppfylla var och en av punkterna som jag skrev om i inlägget om hur man väljer revisor. Det är högt ställda mål, och de måste arbetas aktivt med! Det är tyvärr min erfarenhet att många revisorer missar att ha dessa ledstjärnor och fokuserar på fel saker. Kanske p.g.a. för stor arbetsbörda. Kanske p.g.a. fartblindhet. Förhoppningsvis inte p.g.a. lättja. Detta leder, oavsett anledning, till tappat förtroende för revisorn och utan kundens förtroende så har man förmodligen inte heller någon kund på sikt.

Välkommen att boka in mig på en lunch, som jag bjuder på, om du vill höra mer om mig, mina nätverk och vad jag kan hjälpa dig med!