Vad är förvaltningsrevision?

Revisorn granskar inte bara årsredovisningens balans- och resultatrapporter (bokslutsrevision) utan även styrelsens förvaltning (förvaltningsrevision).

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamoten eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamoten eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Centralt för förvaltningsrevisionen är huruvida någon styrelseledamot eller den verkställande direktören orsakat skada för bolaget. Om man som revisor kan konstatera att bolaget lidit skada som inte ersatts samt att det beror på uppsåt eller oaktsamhet av någon eller några av styrelse och VD så ska vi, i vissa fall, uttala oss om att årsstämman ej bör bevilja dessa ansvarsfrihet. Det är inte nödvändigtvis så att årsstämman är tvingade att lyssna på revisorn, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

De vanligaste granskningsåtgärderna i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner.
  • Granskning av avtal kontra räkenskaper, bolagsordning m.m.
  • Granskning av beslut, protokoll etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Debatt

Förvaltningsrevision är sällsynt i världen (utan källa har jag hört att förvaltningsrevision bara existerar i Sverige och Finland). Med tanke på detta har det varit omdebatterat ifall det verkligen är något som en revisor ska arbeta med eller om det ska lämnas över på övriga aktörer i samhället.

Jag själv är kluven. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

Detta är inlägg 66 av 100 i min #blogg100-medverkan.

förvaltningsrevision

Årsredovisning

Det har alltså blivit dags att göra företagets årsredovisning. De rutinerade vet ungefär vad som ska göras, även om det var ett år sedan senast. De mindre rutinerade googlar, och hamnar kanske här 🙂 Välkommen oavsett!

Jag beskrev lite grann om hur man kommer fram till företagets årsredovisning i mitt inlägg ”Hur gör man bokslut?”.

Även årsredovisningen står Bokföringslagen till svars för att kräva av (de flesta) företagare. Dock är det inte i huvudsak där man ska leta när man ska ta fram den, utan det är i Årsredovisningslagen samt i Bokföringsnämndens vägledningar K2 och K3 (beroende på företagskategori).

De allra flesta letar nog inte så noga i dessa skrifter, även om de är oerhört matnyttiga, utan i programvaror från leverantörer såsom Visma, Hogia m.fl. I dessa programvaror får man mycket stöd vid upprättandet och man kan även få stöd genom att titta på andra liknande företags årsredovisningar.

För de flesta företagen gäller att man ska skicka in dem till Bolagsverket för registrering. Som jag skrivit om tidigare så granskar Bolagsverket inte årsredovisningens innehåll mer än att det är balans mellan tillgångar och skulder (knappt det…), så var försiktig om du får en årsredovisning i din hand som inte är underskriven av en revisor (sista sidan samt revisionsberättelse). Jag har även berört detta i inlägget ”Vanliga fel i årsredovisningen”.

Har du några särskilda funderingar kring ert företags årsredovisning så tveka inte att kontakta mig. Jag har granskat hundratals årsredovisningar genom åren och kan hjälpa dig oavsett vart du står någonstans i upprättandet.

Detta är inlägg 58 av 100 i min #blogg100-medverkan.

årsredovisning

Vad är det för skillnad på revision och redovisning?

Är det någon skillnad på revision och redovisning? Ja, absolut! Låt mig förklara:

  • Revision utförs av en revisor.
  • Redovisning utförs av en redovisare/redovisningskonsult.

Så enkelt kan det vara! Vill du veta mer ingående vilka skillnader som kan finnas så är mitt inlägg ”Skillnad på revisor och redovisningskonsult” betydligt mycket mer fylligt än detta 🙂

Detta är inlägg 56 av 100 i min #blogg100-medverkan.

revisor

Revisorsintyg Advokatsamfundet

Arbetar du som advokat så krävs sedan 2004 professionell vidareutbildning samt ett särskilt revisorsintyg som intygar att utbildningen uppfyller Advokatsamfundets krav.

Advokatsamfundets styrelse har fastställt bl.a. att 18 timmar årlig vidareutbildning krävs. Läs mer på deras hemsida om detta.

En revisor ska bl.a. intyga att kraven på vidareutbildningen uppfyllts samt att bokföringen avseende klientmedel m.m. uppfyller de krav som Advokatsamfundet ställer på sina advokater.

Vi utfärdar denna typ av intyg och om du behöver min hjälp så tveka inte att höra av dig.

Detta är inlägg 55 av 100 i min #blogg100-medverkan.

advokat

Projektredovisning

Arbetar ditt företag i projektform? Visst hade det varit underbart att kunna få en resultatrapport för varje projekt? Det är inte särskilt svårt!

Förutsatt att man har programvara som stödjer det (kolla med leverantören innan du köper) så är det bara att ange transaktionerna i bokföringen med t.ex. en projektkod/projektnummer. På det viset får du in intäkter, kostnader, arbetade timmar m.m. per projekt och kan då mäta varje projekt för sig. Då kan programvaran hjälpa till att skriva ut rapporter sorterat på projektnummer. Några bra leverantörer jag använt är Fortnox och Visma, men det finns otaliga fler.

Något som kan vara svårt är hur man ska komma igång och vilka principer man ska använda för vinstfördelning, födelning av företagets overhead-kostnader m.m., men ofta går det att utföra med lämpliga schabloniserade modeller. Vi har hjälpt många kunder igång med detta, så tveka inte att höra av er med era funderingar.

Detta är inlägg 52 av 100 i min #blogg100-medverkan.

Halvtid i #blogg100

Phew! Då var jag framme vid inlägg nummer 50 i min #blogg100-medverkan.

Det har varit rätt intensivt måste jag erkänna. Med facit i hand var det kanske inte jättebegåvat att göra detta i samband med högsäsong i revisionsbranschen. Dock skriver jag huvuddelen av inläggen på helgen, men då jag ibland även arbetar på helgen under dessa månader så kan det bli lite stressande över den tid med familjen som man mister. Det är dock rätt skönt att bara kunna ”trycka på knappen” i veckorna och sen ibland komplettera med olika intressanta nyheter som dyker upp.

Nåväl, när 50 inlägg kvarstår så är det dessa 3 som presterat bäst av de 50 första inläggen:

1. Börspsykologi – DÅ vänder börsen nedåt! (Svar: Första veckan i oktober 2015)

2. FLASH: Sensationellt samgående! (Mitt aprilskämt :))

3. Jag i tidningen – igen! (Kändis!)

Hoppas att ni tycker att det kommer något intressant ur detta och att ni inte tvekar på att ställa frågor när det är något om detta eller annat ni funderar på. Välkommen till starten av andra halvlek i #blogg100 imorgon och tack för ert tålamod!

Detta är inlägg 50 av 100 i min #blogg100-medverkan.

halvtid

Påminnelse! Ansök om sjuklöneersättning!

Hade ditt bolag höga kostnader för sjuklön 2014? Har du inte sökt om ersättning för detta? Då börjar det bli bråttom!

Den 31 maj 2015 är sista dagen att skicka in sin ansökan. Läs mer om hur du gör på länken nedan:

Ersättning för höga sjuklönekostnader? Så gör du!

Detta är inlägg 49 av 100 i min #blogg100-medverkan.

sjuk

Vad är utomståenderegeln?

Vad är egentligen utomståenderegeln inom beskattning? Begreppet har med 3:12-reglerna att göra, och kräver viss utredning för att få rätt på. För dig som företagare kan det få rejäla skattekonsekvenser att inte ha koll på dessa regler!

I grund och botten handlar det om hur utdelning från och vinst vid försäljning av andelar i fåmansföretag ska beskattas. Som huvudregel beskattas vanligen dessa två inkomstkällor med en kombination av tjänstebeskattning (30-57%) och kapitalbeskattning (20-30%). I de fall man inte har sparade gränsbelopp så beskattas man alltså som vid löneuttag. Läs mer här om hur du ökar ditt sparade gränsbelopp.

Vid tillämpning av utomståenderegeln menar lagstiftaren att allt istället ska beskattas med 25%, vilket förstås kan vara väldigt lönsamt! 

Reglerna för denna tillämpning finns bland fåmansföretagarreglerna i Inkomstskattelagens 57 kap. 5 § och är egentligen ganska enkla och kortfattade. De lämnar dock en del öppet för tolkning. Kortfattat lyder definitionen att om någon utomstående (ej närstående) äger 30% eller mer av företagets andelar och ej är verksam i betydande omfattning (passiv) så är ALLA aktier att anse som okvalificerade (25% skatt). Förhållandet ska dessutom ha förelegat under innevarande plus fem beskattningsår, vilket det nyligen tvistats om.

Grundtanken med denna lagstiftning är att om det finns en så betydande utomstående som får del av företagets utdelningar, vinster m.m. så menar man att det inte finns anledning att beskatta övriga delägare med tjänstebeskattning.

Det är som ni förstår ganska lätt att hamna fel i dessa regler, så jag råder er att ta hjälp av en skattekonsult vid tillämpning i er företagsstruktur.

Detta är inlägg 48 av 100 i min #blogg100-medverkan.

utomstående

Skattedeklaration

Jag har ju skrivit tidigare om bl.a. sociala avgifter och moms som viktiga skatter för staten. Men hur får staten in dessa pengar?

Jo, staten har en liten hantlangare som ordnar med dessa frågor; Skatteverket.

Företag är enligt Skatteförfarandelagen skyldiga att redovisa in arbetsgivaravgifter, källskatt och moms. Det görs i en skattedeklaration antingen elektroniskt eller på papper. Vissa företag gör det månadsvis och andra på tremånaders- eller helårsbasis. Detta beror bl.a. på storleken av företaget.

Detta är inlägg 47 av 100 i min #blogg100-medverkan.

skattedeklaration

Inkomstdeklaration privat INK1

Det har ju sedan i mars varit dags att deklarera. Många är nog färdiga samtidigt som det alltid finns de som väntar in i det sista.

Vi har ju på vår resa tillsammans kunnat konstatera anledningen till beskattningen i mitt inlägg ”Varför skatt?” och jag tänkte återkoppla till hur Skatteverket får in informationen, och skatten, från alla medborgare.

Inkomstskattelagen och Skatteförfarandelagen är väldigt tydligt utformade kring vad det är som ska beskattas samt när och hur det ska ske. För privatpersoner deklareras olika inkomster, tillgångar m.m. på blanketten Inkomstdeklaration 1 (INK1).

På denna blankett samlas t.ex. uppgifter om din lön, dina kapitalinkomster, eventuella fastigheter och avdrag och utifrån detta beräknas din slutliga skatt. Flera uppgifter lämnas genom att t.ex. arbetsgivare har kontrolluppgiftsskyldighet avseende din lön m.m. så därför är det mesta förtryckt när du får hem deklarationen. Det är dock viktigt att granska uppgifterna och i synnerhet att fundera på om det finns möjligheter att göra andra justeringar såsom avdrag.

Den 19 mars öppnade Skatteverket sin e-tjänst för att man ska kunna granska och skicka in sin privata inkomstdeklaration via Internet före den 4 maj. Tjänsten har blivit mer och mer populär genom åren och sannolikt kommer pappersdeklarationen inom ett antal år vara helt avskaffad. Skatteverket är för övrigt väldigt hjälpsamma när det kommer till beskattning och har tryckt upp skriften ”Dags att deklarera 2015” för att underlätta för dig att ge dem dina pengar… 🙂 Skämt åsido är Skatteverket i framkant tekniskt och servicemässigt, vilket jag kommer att berömma dem för i ett kommande inlägg.

Hör gärna av dig om du har funderingar kring din inkomstdeklaration så kan jag hjälpa dig att se till så att du inte gör några uppenbara fel eller missar några uppenbara möjligheter.

Detta är inlägg 40 av 100 i min #blogg100-medverkan.

deklarera