aktiebolag

Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Posted on by

Fråga: Hur mycket utdelning kan ett aktiebolag lämna?

Svar: Det kan finnas avtal som styr hur mycket utdelning som får lämnas, men i grunden är gränsen det senast fastställda fria egna kapitalet. Detta utläses i försiktighetsreglerna i Aktiebolagslagen 17:3 där det bl.a. framgår att inte heller verksamhetens och bolagets framtid får äventyras av utdelningen.

Detta innebär t.ex. att ett nystartat bolag som ännu inte fastställt sin årsredovisning på årsstämma inte kan besluta om utdelning. Det innebär vidare att ett bolag som gjort ett väldigt bra resultat under innevarande år, men som saknar fastställt fritt eget kapital från tidigare år, också måste vänta till man fastställt det nya resultatet vid kommande årsstämma.

Det finns också vissa formaliakrav kring utdelningen som behöver uppfyllas och inte minst beskattningen hos mottagaren, särskilt gällande fåmansföretag, är viktig att kontrollera med din rådgivare.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Kan man skriva upp fastigheten i K2?

Posted on by

Fråga: Vår familj äger en fastighet sedan många år tillbaka. Den ägs genom ett AB som redovisar enligt K2. Det bokförda värdet understiger kraftigt fastighetens marknadsvärde. Kan vi skriva upp fastigheten?

Svar: Uppskrivning är tillåtet i K2, som ju är ett förenklingsregelverk, men bara för byggnader och mark samt då till taxeringsvärdet. I K3 finns möjlighet att skriva upp till marknadsvärdet. Då en potentiellt hög uppskjuten skatteskuld finns bör möjligen övervägas att istället redovisa enligt K3, vilket ger en bättre bild av bolaget. Uppskrivningen bör vidare fördelas avseende vad som avser uppskrivning på byggnad respektive mark varpå avskrivning sedan ska göras på byggnadsuppskrivningen. Uppskrivningen sker mot uppskrivningsfond och är bundet eget kapital. Successiv omföring från bundet till fritt eget kapital sker i takt med avskrivningarna på uppskrivningen.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vår leverantör saknar F-skatt! Vad gör vi?

Posted on by

Först och främst så är det bra att ni har rutiner för att upptäcka detta. Om ni inte har rutiner för det på plats redan, särskilt avseende större tjänsteleverantörer, så är det min absoluta rekommendation att införa det. Det skulle nämligen även kunna påverka ert företag negativt!

När ert företag anlitar ett aktiebolag utan F-skatt så är ni nämligen bland annat skyldiga att hålla inne 30% av underlaget (tjänsternas värde ex moms) då leverantören inte kan anses betrodda att redovisa sin skatt själv. Observera att detta alltså normalt bara gäller vid köp av tjänster och inte varor. Skattebeloppet ska deklareras i er skattedeklaration för skatt (AGI). Som mottagare anges leverantörens namn och organisationsnummer. Beloppet betalas in av er med övriga källskatter och tillgodoförs sedan leverantörens skattetillgodohavande via er. Resterande belopp (70%) betalas ut av er till leverantören. I vissa fall kan det även vara aktuellt för er att redovisa leverantörens arbetsgivaravgifter, så ta alltid hjälp för att inte riskera att missa något.

(Denna fråga/svar förekommer publicerad i Resultat, som är vår branschtidning med nyheter inriktade till företagare (LÄNK). Läs mer om denna artikelserie i mitt inlägg ”Expert i vår branschtidning!”.)

Vad innebär löpande granskning och förvaltningsrevision?

Posted on by

Nu under hösten genomför vi revisorer ofta löpande granskning och förvaltningsrevision hos våra kunder. Vad innebär detta för det granskade företaget och blir det dyrare nu? Nej då, jag ska reda ut begreppen lite.

Till att börja med så har ca. 2/3 av Sveriges aktiebolag kalenderår som räkenskapsår, dvs. räkenskapsåret slutar den 31 december. Långt ifrån alla dessa har vald revisor som ska tillfoga sin revisionsberättelse till årsredovisningen, men i brist på annan statistik så är det i vart fall en fingervisning om att majoriteten av alla aktiebolag med vald revisor gör bokslut per den 31 december.

Då flera av dessa bolag förstås önskar bli klara med sitt bokslut så fort som möjligt efter årsskiftet så riskerar det för oss revisorer att uppstå en mängd med arbete som ska utföras kort efter årsskiftet. För att överbrygga detta så använder vi höstsäsongen, som av samma anledning som ovan normalt är lugnare för oss, till att fördela ut arbete – som ändå behöver utföras inom vårt revisionsuppdrag – till hela räkenskapsåret. Därmed leder detta normalt inte till en ökad kostnad för det granskade företaget utan i princip enbart till en högre servicenivå.

Löpande granskning, först och främst, omfattar egentligen alla granskningsinsatser som sker någon gång under året då inte den ordinarie bokslutsrevisionen är inplanerad. Bokslutsrevisionen fokuserar framförallt på bokslutet och årsredovisningen medan löpande granskning, eller löpande revision, fokuserar på rutiner hos företaget, resultatanalyser, kontoanalyser m.m. Oerhört slarvigt förenklat kan man säga att bokslutsrevisionen fokuserar på balansräkningen och den löpande revisionen fokuserar på resultaträkningen. Detta är förstås inte riktigt sant då resultat- och balansräkning förstås hänger ihop. Till detta kommer, inom vårt granskningsuppdrag, även förvaltningsrevision som går utmärkt att utföra vid den löpande revisionen.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg på bloggen om förvaltningsrevision, men jag tänkte lägga ut texten lite mer i detta inlägg för de som är intresserade av att veta mer om hur dessa moment kan gå till. Självklart anpassas de beroende på vilket företag som granskas, men jag tänkte gå genom grunderna och några exempel för de som är intresserade av att veta mer.

Förvaltningsrevision, grundar sig i det lagkrav (Aktiebolagslagen, ABL) som finns för styrelsen och eventuell verkställande direktör att svara för förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår bokföringen, som flera normalt naturligt förknippar revisorn med, som en del men även övriga delar av bolagets styrning och kontroller. Enligt ABL 9:3 ska bolagets valda revisor granska även denna del och enligt ABL 9:33 ska revisorn i sin revisionsberättelse uttala sig om huruvida styrelsen och den verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet eller ej.

Detta är ett exempel på hur vi kan uttala oss i vår revisionsberättelse:

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om styrelseledamöterna eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om styrelseledamöterna eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Det är förstås inte nödvändigtvis så att årsstämman (ägarna) är tvingade att lyssna på revisorns uttalande, utan de kan besluta om att bevilja ansvarsfrihet ändå, men oavsett så är detta en tung offentlig markering kring att något inte står rätt till i bolaget.

Så hur granskar man detta då? Då förvaltningsrevision inte är en naturlig del av vår goda revisionssed, ISA (läs mer om den här), då det är en relativt särsvensk företeelse så har vår branschorganisation FAR gett ut en rekommendation (RevR 209) kring hur förvaltningsrevisionen bör gå till. Denna är relativt omfattande och svår att återge såhär, men vanligt förekommande granskningsåtgärder i vår förvaltningsrevision är:

  • Diskussion med styrelse, VD och företagsledning om företagets rutiner (t.ex. fakturering, inköp, löner, bonus, tillstånd m.m.) samt test av dessa rutiner med hjälp av berörd personal.
  • Granskning av styrelseprotokoll, väsentliga beslut, eventuella tvister etc. för räkenskapsåret.
  • Granskning av väsentliga avtal kontra räkenskaper, bolagsordning, ägardirektiv, attestrutiner m.m.
  • Granskning av offentliga uppgifter såsom betalningsanmärkningar etc.
  • Granskning av aktiebok.
  • Granskning av skattedeklarationer och skattekonto.
  • Granskning av försäkringar.
  • IT-revision (vilket jag skrivit om tidigare här).

Ovanstående lista är förstås inte heltäckande, och flera moment utförs inte alltid, utan får anpassas beroende på vilket företag som granskas. Förvaltningsrevisionen kan vara ett svårt område då det uppstår en del bedömningsfrågor, men många av ovanstående granskningsåtgärder ger oss en bättre kännedom om företaget vilket gör att även vår bokslutsrevision kan utföras bättre och mer effektivt.

För er som orkat såhär långt hoppas jag att detta gett en bättre inblick i hur vi arbetar med löpande granskning och förvaltningsrevision. Om ni har funderingar så är det självklart bara att maila mig eller lägga en kommentar i kommentarsfältet.

Optimal lön ur ditt AB 2017

Posted on by

Hur ska jag ta ut vinsten ur mitt aktiebolag? Det är en vanlig fråga för en revisor som arbetar med s.k. småföretag (omsättning under 80Mkr). Som egenföretagare och/eller ägare till ett aktiebolag kan det finnas stora möjligheter till planering av ditt egna löneuttag och t.ex. istället ta ut vinst som utdelning. Normalt gäller det främst skatteplanering, men det finns även lite annat att tänka på.

Jag har ju skrivit mycket om hur man ska tänka när det gäller att ta ut lön ur aktiebolag utifrån utdelningsreglerna i 3:12-regelverket. Detta är fortfarande bra utifrån att 3:12-regelverket nu består oförändrat även 2018. Detta är särskilt viktigt för dig som har anställda, men det finns även marginella fördelar för dig som egenföretagare.

Självklart är det viktigt att göra en översyn av hela bilden kring inkomstsituationen, men det är lättare att få ett grepp om det om man känner till några av de viktigaste förutsättningarna. Det finns nämligen lite andra parametrar som är intressanta för att löneuttaget ska bli optimalt utifrån beskattning, sociala förmåner och pension. För 2017 gäller följande intressanta brytpunkter (stigande):

  • Sjukpenninggrundande inkomst (SGI): 336 000 kronor.
  • Föräldrapenninggrundande inkomst (FPI): 448 000 kronor.
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (52%): 452 100 kronor.
  • Pensionsgrundande inkomst (PGI): 496 305 kronor (m.h.t. 7% allmän pensionsavgift -> 461 250 kronor)
  • Taknivå för att få maximalt 3:12-löneunderlag: 591 000 kronor (OBS! Maximalt).
  • Brytpunkt statlig inkomstskatt (57%): 651 700 kronor.

Hur ska du då tänka? Den genomsnittlige egenföretagaren som förfogar över sin egen lön lägger sig normalt på gränsen för PGI. Över det blir uttaget p.g.a. den statliga inkomstskatten generellt hårdare beskattat än att ta ut vinst genom utdelning alternativt sätta av extra till pension. Som jag skrivit om i inlägget ovan kan det vara mycket intressant att se över 3:12-kvalifikationen för löneunderlaget, då det trots hög statlig inkomstskatt initialt ändå totalt kan ge en lägre beskattning vid kombination av lön och utdelning. Detta då 3:12-beskattning ofta kan ge så låg beskattning som 20%.

OBS! Glöm inte att göra en total översyn av detta innan du gör någon större förändring. Ett vanligt snedsteg här är att man t.ex. har ett pensionsavtal som påverkas av en höjning/sänkning av lönen. Hör gärna av er till mig om ni vill ha en second opinion.

Är kontor hemma avdragsgillt?

Posted on by

Det är inte ovanligt att ett aktiebolag har nytta eller behov av att bedriva sin verksamhet helt eller delvis hemifrån ägarens, företagsledarnas eller de anställdas bostad. Dagens digitala vardag gör att företag och företagande kan bedrivas från andra platser än ett fast kontor. Det är, i varje fall när man är revisor, inte heller ovanligt att frågor dyker upp avseende vilken hyresersättning som kan vara aktuell samt om man kan göra skattemässigt avdrag för dessa.

Glöm inte grundförutsättningarna! Avseende kontor i hemmet finns det lite olika skolor med att ta hyra från bolaget för upplåtelse av plats i hemmet. Det kan bli dyrt att inte ha koll på vilka förutsättningar som måste uppfyllas. Om inte arbetsrummet är helt avskilt från bostadsdelen ställs det t.ex. krav på att utrymmet inte ska gå att använda för boendeändamål. Ett exempel är att det inte ska vara väldigt enkelt att göra om arbetsrummet till gästrum. Om man uppfyller kriterierna avseende behov och avgränsning så ska man kunna få ersättning från sitt företag för detta. Det gäller såväl för anställda som för ägare.

Hur mycket hyra är möjligt att få från företaget då? Grundprincipen är att det ska vara en marknadsmässig ersättning för det som hyrs ut och att avtal ska finnas (finns standardavtal på nätet). I annat fall kan man få problem med Skatteverket vid en granskning, där de sannolikt i så fall klassar en del av eller hela utbetalningen som lön med källskatt, arbetsgivaravgifter och eventuellt skattetillägg som följd. Vad som är marknadsmässigt beror på objektet som hyrs ut samt vilken ort man befinner sig på m.m.

Glöm inte deklarera detta! Bolaget ska lämna en särskild kontrolluppgift (ruta 39, blankett KU10) för utbetald hyra och företaget får avdrag för kostnaden. På den privata sidan blir det en hyresinkomst som deklareras i den privata inkomstdeklarationen med 30% kapitalskatt på hyresersättningen minskat med avdrag för s.k. faktiska merkostnader. Dessa är t.ex. el, vatten, uppvärmning, bredband, sophämtning etc. och uppgår till den del av dessa kostnader som faktiskt uppstått av att du bedrivit verksamheten hemifrån. Det är viktigt att förstå den skillnaden mot de faktiska totala kostnaderna. Observera också att skattefriheten om 40 000 kronor som gäller för uthyrning av privatbostad i övrigt inte gäller här.

Exempel: Med förutsättningarna ovan uppfyllda kan man, som exempel, vid en marknadsmässig hyresnivå på 2 000 kronor per månad ta ut 24 000 kronor från företaget varje år. Detta ger en avdragsgill kostnad vid företagets inkomstbeskattning på 24 000 kronor. Privat tas dessa upp på kontrolluppgift minskat med faktiska merkostnader. Om vi beräknar de faktiska merkostnaderna till t.ex. 3 000 kronor så beskattas 21 000 (24 000 – 3 000) kronor med 30% kapitalskatt = 6 300 kronor, vilket ger ca 26% skatt på hela uttaget.

Det är ju väldigt prisvärt jämfört med t.ex. löne- eller utdelningsbeskattning, men samtidigt är det ju också rättvist särskilt i det fall man inte har något annat kontor än hemmet. Skatteverket är förstås också medvetna om att detta är en ”skattebillig” metod att få ut pengar från t.ex. sitt eget bolag så jag vill uppmana er till att verkligen hålla koll på grundförutsättningarna och marknadsmässigheten i ersättningar. Det är mycket vanligt att Skatteverket ställer frågor om denna typ av hyresersättningar, och då särskilt när det är större belopp.

Mer information om detta finns naturligtvis på Skatteverkets hemsida (Länk).

 

Bloggen önskar God Jul – Topplista 2016!

Posted on by

Nu är det snart jul. Tack för ännu ett rekordår på bloggen! Antalet besökare växer i en rasande takt, och jag är fortsatt förvånad över hur många som hittar hit. Här hittar ni bland annat årets topplista över populära inlägg.

Häftig utveckling och många nyheter 2016

Det har varit ett händelserikt 2016 på många sätt. Jag har haft ett hektiskt och roligt år med många nya kunder till såväl mig som vår byrå Baker Tilly Helsingborg. Det är verkligen en ynnest att få träffa så många duktiga och driftiga entreprenörer samt ha fina kollegor som kan stötta i alla avseenden. Jag kan mycket väl ha världens bästa jobb!

På ekonomi-, redovisnings- och skattefronten har det också varit mycket nytt med bland annat 3:12-utredningen, Kattrumpe-stoppet samt nya och omarbetade versioner av Årsredovisningslagen, K3 och K2 (där bland annat pågående arbeten på löpande räkning enligt alternativregeln stoppades över en natt).

Att jag fått flera nya kunder samt kunnat rådge mina och byråns befintliga kunder med ovanstående förändringar har lett till att jag haft lite mindre tid för bloggen. Dock har det ändå hunnits med ett antal inlägg och antalet unika besökare per månad är nu över 5.000!

Topplista lästa inlägg 2016

Jag tänkte att årets topplista kan vara på sin plats. De mest lästa inläggen 2016 är följande (*fanfar*):

  1. Ta ut rätt lön från ditt AB år 2016 – 3:12 / K10
  2. Skillnad på intresseföretag och koncernföretag?
  3. Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?
  4. Trädabolag / 5:25-bolag / Karensbolag
  5. Starta Holding-bolag!

Några gamla godingar, och några nyheter. Det blir spännande att se vad 2017 har att erbjuda. Utfallet av 3:12-utredningens förslag är definitivt något jag kommer att rapportera om och likaså fastighetsutredningen och incitamentsutredningen om personaloptioner.

Jag ser också fram emot att höra mer från er under det kommande året och jag kommer att fortsätta dela med mig av viktiga nyheter och fördjupningar inom bland annat revisions-, redovisnings- och skatteområdet här. Troligtvis kan jag också utlova ett väldigt personligt inlägg hämtat från Twitter… Ni som vet, vet. *cliffhanger*

Hoppas att även du som läsare haft ett fantastiskt 2016. I annat fall är det bara att ta nya tag, för nu är det snart 2017. God Jul och Gott Nytt År!

Sätta av tjänstepension i aktiebolag

Posted on by

Hur mycket kan ett aktiebolag sätta av i tjänstepension och få skattemässigt avdrag för? Jag hjälper er med hur ni ska tänka för att få maximal nytta för företaget och dess personal för pensionsavsättning och pensionskostnader.

Jag har tidigare skrivit lite om detta i mitt inlägg om ”Lägre skatt i bokslutet”, men jag tänkte fördjupa mig lite i detta inlägg. Nyckeln i diskussionen om avsättning är alltså beskattningen. Ett företag kan givetvis sätta av precis hur mycket man vill i tjänstepension till en anställd eller företagets ledare och ägare, men om man ej får avdrag för det när bolagsskatten ska beräknas så kan det bli onödigt dyrt. Den anställde påverkas inte av detta, mer än att denne för en större tjänstepension, men bolaget gör alltså.

Deklarations- och avdragsregler för arbetsgivares pensionskostnader behandlas i Inkomstskattelagen (IL) 28 kapitel. Reglerna är relativt komplexa så vid gränsfall brukar vi anlita försäkringsexperter i vårt nätverk, men något förenklat så får avdrag göras för tjänstepension i enlighet med huvudregeln eller kompletteringsregeln:

Huvudregeln
Arbetsgivaren får göra avdrag för tjänstepensionspremier med 35% av den anställdes lön. Avdraget får inte överstiga 10 prisbasbelopp (445 000 kr år 2015). Med lön menas all pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal. Det utgör det mesta av ersättningarna från arbetsgivare inklusive skattepliktiga förmåner medan ersättningar för rena utlägg och andra skattefria ersättningar inte ingår.

Kompletteringsregeln
Kompletteringsregeln kallas ibland ”köpa ikapp”-regeln och ger möjlighet till större avdrag, för att komplettera pensionen på grund av förtida avgång eller komplettering av tidigare otillräckligt tryggade pensionsutfästelser. Lite förenklat innebär det att om den anställde planerar att gå i pension tidigare än normalt eller om man satt av för lite pension under delar av sitt arbetsliv så har man rätt att komplettera sin pension. T.ex. kan en företagare under de första stapplande åren ha låtit bli att sätta av till maximal pension och då får man en möjlighet att komplettera det senare när det går lite bättre för bolaget.

För att få göra en avsättning enligt kompletteringsregeln så krävs en formell utredning (lämpligen från något försäkringsbolag som tillhandahåller detta) för att styrka avdraget i deklarationen. Yrkande bör ske ”öppet” (dvs. upplysning i bolagets inkomstdeklarationen) för att slippa skattetillägg vid eventuell felberäkning.

Om man ska göra avsättningen efter räkenskapsårets utgång så gäller lite speciella regler, så då är det viktigt att det hanteras korrekt för att avdraget inte ska riskera underkännande.

För alla tjänstepensionspremier gäller som vanligt att särskild löneskatt om 24,26% utgår.

Undrar du över hur ert bolag ska hantera detta i redovisningen, deklarationen eller på annat sätt? Hör bara av er till mig så kommer jag eller någon av mina kontakter att hjälpa er.

pension

Moms vid EU-handel och export

Posted on by

Flera av våra kunder bedriver handel med utländska företag, inte minst med företag inom EU. Det finns en del regler kring denna handel och inte minst momshanteringen kan ställa till med besvär för företagare.

Jag tänkte redogöra för en del av hanteringen i detta inlägget, men då reglerna är snåriga är detta inte på något sätt facit utan min förenkling. Skatteverket har betydligt mycket mer, och svårgenomtränglig, information på sin hemsida. Var alltid noga med att säkerställa hur er verksamhet ska förhålla sig till denna hantering. I mitt exempel tänkte jag utgå från ett svenskt aktiebolag som säljer tjänster och/eller varor till danska (EU) och norska (Export) diton:

Till Danmark/EU
1. Tjänster utförda hos kundföretag i Danmark – Tjänster inom EU beskattas med moms i det land de anses omsatta. Omsättningen görs som huvudregel i det land köparen finns (har sitt säte). Här blir det alltså ingen svensk moms på fakturan. På fakturan ska framgå köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”General rule for services (Reverse charge) to a taxable person in another country.”. Försäljningen redovisas i ruta 39 i skattedeklarationen.
2. Tjänster utförda för kundföretag i Danmarks räkning, men på distans från kontor i Sverige – Att tjänsten utförs från distans påverkar ej momsen. Behandlas precis som punkt 1.
3. Varor till kundföretag i Danmark – Huvudregeln innebär faktiskt att svensk moms ska tas ut på försäljningen av varor inom EU, men när handel sker mellan två företag behövs det dock inte tas ut svensk moms om fakturan utformas rätt. På fakturan ska framgå köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”Intra-Community supply of goods (reverse charge)”. Det är viktigt att köparens VAT-nummer kontrolleras för att detta ska vara giltigt. Kontrollen görs enklast via Skatteverkets hemsida. Försäljningen redovisas sen i ruta 35 i deklarationen.

Uppgifter om försäljning av varor och tjänster lämnas i periodisk sammanställning och ska stämma överens med vad som redovisats i rutorna 35 och 39 på momsdeklarationerna. Ovanstående gäller förstås omvänt vid inköp från annat EU-land och du som köpare redovisar då både ut- och ingående moms i Sverige i särskilda rutor på skattedeklarationen.

Till Norge/Export
1. Tjänster utförda hos kundföretag i Norge – Tjänster på export beskattas, likt för EU, med moms i det land de anses omsatta. Omsättningen görs som huvudregel i det land köparen finns (har sitt säte). Här blir det alltså ingen svensk moms på fakturan. Det finns inget särskilt krav på fakturans utformning vid tjänsteförsäljning på export. Det finns dock inget hinder mot att samma uppgifter, dvs. att köparens och säljarens VAT-nummer samt texten ”General rule for services (Reverse charge) to a taxable person in another country.” framgår. Försäljningen redovisas i ruta 40 i deklarationen.
2. Tjänster utförda för kundföretag i Norges räkning, men på distans från kontor i Sverige – Att tjänsten utförs från distans påverkar ej momsen. Behandlas precis som punkt 1.
3. Varor till kundföretag i Norge – Ingen svensk moms tas ut på varuförsäljning på export. På fakturan ska framgå texten ”Outside Community supply of goods, export”. Försäljningen redovisas sen i ruta 36 i deklarationen.

Detta var några exempel på situationer som kan förekomma. Detta gällde ju specifikt våra goda grannar Danmark och Norge, men täcker då även alla övriga länder som är EU eller Export. Det finns självklart sjuttioelva andra kombinationer av momshantering beroende på er verksamhet, med det ena lite galnare undantaget än det andra…, men dessa täcker ganska många typfall. Var dock försiktig med att använda det som facit! Glöm inte att denna blogg är kostnadsfri, lika accepterad som källhänvisning som Se&Hör Hänt I Veckan och därför helt fri från ansvar om det som publicerats där mot förmodan skulle vara fel 🙂

Om du har några funderingar kring just ert upplägg, redovisningen av detta eller annat så ta gärna kontakt med mig så ska jag eller vår skatteavdelning hjälpa er så att ni kan sova gott om natten.

Detta är inlägg 91 av 100 i min #blogg100-medverkan.

ilovemoms

Fusion av aktiebolag

Posted on by

Om du vill slå ihop ett eller flera aktiebolag (även andra bolagsformer) så är fusion ofta den vanligaste vägen. Reglerna om fusion av aktiebolag finns i Aktiebolagslagen (ABL) 23 kapitel.

Fusion behöver inte vara det naturliga alternativet. Ibland kan en inkråmsaffär vara det bästa valet. Men när man har som mål att överföra alla tillgångar, skulder och förpliktelser till det ena bolaget som t.ex. efter ett förvärv av en verksamhet så är fusion smidigt då man inte därefter behöver likvidera det överlåtande bolaget. Det upplöses då i samband med fusionen.

Hur går det då till? Styrelserna för de inblandade bolagen upprättar en fusionsplan där det framgår vad som kommer att hända. Fusionsplanen ska alltid granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor oavsett om bolagen har vald revisor eller ej. Det är ofta där jag kommer in i bilden då jag ska avge ett revisorsyttrande avseende fusionsplanen. Därefter ska styrelserna informera alla kända borgenärer, t.ex. bank, leverantörer etc som har fordringar på bolagen och intyga detta på en särskild handling. Beroende på förutsättningarna kan ytterligare formalia behövas.

När detta är gjort ska handlingarna skickas till Bolagsverket som då kallar på bolagens okända borgenärer vilket tar 2-3 månader. Det är också Bolagsverket som slutligen beslutar om och registrerar fusionen och här kan du få information om fusion av helägt dotterbolag, som är den vanligaste och enklaste formen av fusion.

Hur lång tid tar en fusion? Allt som allt brukar en fusion ta 4-6 månader beroende på ledtider. Processen behöver inte bli så kostsam om allt är i sin ordning.

Det finns även andra former av fusion än fusion av helägt dotterbolag, men de kommer jag avhandla längre fram.

Det finns en del utmaningar vid fusioner. Det gäller t.ex. i bolagens redovisning (beräkning av fusionsdifferens), koncernredovisning och hur fusionen ska hanteras skattemässigt. Där har vi erfarenhet från flera olika typer av fusioner och hjälper gärna till.

Detta är inlägg 87 av 100 i min #blogg100-medverkan.

fusion