Bolagsverket

Skillnad på revisor och redovisningskonsult

Posted on by

Vet du vad det är för skillnad på en revisor och en redovisningskonsult? Inte? Då är du inte ensam.

Undertecknad är ju t.ex. revisor (Auktoriserad), men ”egentligen” inte redovisningskonsult. Även om våra tjänster ofta tangerar varandra, så är de i grunden helt olika. Väldigt förenklat kan man säga att en redovisningskonsult tar fram redovisningen och att en revisor reviderar/granskar den.

Nu är jag ju inte redovisningskonsult, men jag ska ändå ge mig på en kortare beskrivning av både det och revisorns roll samt belysa en del stora skillnader:

Redovisningskonsulten

I ett lite större företag (fler än 15-20 anställda) har man oftast en anställd redovisningsperson som t.ex. redovisningsansvarig, redovisningschef, ekonomiansvarig, ekonomichef, CFO eller liknande titel. Dessa personer har bl.a. redovisningen som sitt ansvarsområde. I vissa företag av denna storlek, men särskilt i mindre företag än dessa, så är det vanligare att man anlitar en redovisningskonsult.

Redovisningskonsulten hjälper bl.a. företaget att bokföra alla affärshändelser enligt Bokföringslagen, hanterar löneredovisningen, gör avstämningar för månadsrapportering, upprättar och skickar in skattedeklarationer för mervärdesskatt (moms) och löneskatter (källskatt och sociala avgifter/arbetsgivaravgifter), upprättar bokslut och tar fram årsredovisning, inkomstdeklaration, kontrolluppgifter m.m. 

Alla, oavsett utbildning, har rätt att kalla sig ”redovisningskonsult” precis som att alla har rätt att kalla sig ”revisor” (läs mer om skyddade titlar i mitt inlägg ”Skillnad mellan godkänd och auktoriserad revisor – eller?”). Precis som på revisorssidan kan redovisningskonsulter bli Auktoriserade. Auktorisationen av redovisningskonsulter utförs av FAR och SRF. Auktorisationen av redovisningskonsulter har de senaste åren tuffats till avsevärt, även om den fortfarande är betydligt enklare än Auktorisationen för revisorer. Att kraven på de Auktoriserade redovisningskonsulterna höjts är en kombination av att redovisningskonsulter har fått ett större ansvar då revisionsplikten avskaffats för de minsta företagen samt att väldigt många redovisningskonsulter av den gamla skolan tyvärr hållit en mycket låg kvalitet.

Auktoriserade redovisningskonsulter kan avge en bokslutsrapport som fogas till årsredovisningen som tydliggör att arbetet gjorts av en auktoriserad redovisningskonsult samt att arbetet utförts enligt REKO (Svensk standard för redovisningstjänster). Tyvärr är det fortfarande få som avger denna rapport och det tror jag har med att göra att den inte blivit accepterad som kvalitetsstämpel av intressenter såsom banker, Skatteverket m.fl. Nackdelen med bokslutsrapporten är att den inte går att ändra från standardutformningen så som en revisionsberättelse gör. Den går alltså inte att göra ”oren”. Så antingen finns den där eller så finns den inte där. Detta går tyvärr att tolka som att väldigt många årsredovisningar, som upprättats av Auktoriserade redovisningskonsulter, inte upprättats i enlighet med REKO när de de facto gjort det.

Revisorn

Jag har genom åren skrivit mycket om vad en revisor (jag) gör och är, så det lämnar jag lite åt dig som läsare att förkovra dig i genom bl.a. inläggen:

Revisorn granskar årsredovisningen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget. I detta ingår bl.a. bokföring, löneredovisning, skatteredovisning, åtföljande av övriga lagar m.m. Revisorn avger en revisionsberättelse, som är en del av företagets årsredovisning, i vilken revisorn bl.a. uttalar sig om årsredovisningen och styrelsens och VD’ns ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen kan vara enligt standardutformning (ren revisionsberättelse) eller ha vissa modifieringar (oren revisionsberättelse – anmärkningar, upplysningar etc.).

Naturligtvis är det även viktigt för en revisor att ha mycket god kunskap om redovisning eftersom denne bl.a. ska granska rutinerna kring redovisningen och de siffror som redovisningen skapat i företagets bokföring, bokslut och årsredovisning. Det är vanligt att revisorer under sin utbildning arbetar med redovisningstjänster för att lära sig detta ordentligt, och det har även jag gjort.

Övriga skillnader mellan revisorer och redovisningskonsulter

Utöver denna åtskillnad som upprättare och granskare, så finns det lite andra skillnader som är värda att belysa:

  • Lagstadgad revision – Vissa företag är enligt lag är skyldiga att välja en revisor. Den valda revisorn är ett av fyra bolagsorgan i den svenska bolagsstyrningen och registreras som vald revisor i offentligt register hos Bolagsverket. I inlägget ”Behöver jag revisor?” reder jag ut vilka företag det är som har lagkrav på sig att ha en vald revisor och vilka som inte behöver det. I många av de fall där det inte behövs en vald revisor är det istället mycket lämpligt att anlita en redovisningskonsult för att få säkerställt att man tänkt rätt i sin bokföring. Tyvärr har den avskaffade revisionsplikten för de minsta företagen medfört stora brister i bolagens årsredovisningar, vilket jag skrivit mer om i mitt inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!”.
  • Pris-/löneskillnad – Jag får ofta frågor om jag kan hjälpa till med tjänster som är mer naturliga att anlita en redovisningskonsult för. I många fall kan jag det, men ofta är det betydligt lämpligare att anlita en redovisningskonsult då de är mer vana vid det arbetet än vad jag är (=gör det snabbare) och ofta har ett lägre timpris (=gör det billigare) än en revisor. Att en redovisningskonsult ofta har ett lägre timpris än en revisor hänger generellt sett ihop med att det krävs en något kortare utbildning att få sin titel samt att revisorn som bolagsorgan har ett större ansvar i sin rapportering än vad redovisningskonsulten har. Detta har även som följd att redovisningskonsulters löner generellt ligger lägre än revisorers.
  • Jävsregler – Det är inte i alla fall som revisorn kan erbjuda redovisningstjänster åt revisionskunder. Det finns jävsregler i Aktiebolagslagen och Revisorslagen som innebär att revisorn inte får granska sitt eget arbete, vilket i grunden förstås är positivt. Tyvärr skapar det problem för många företag, ofta mindre sådana (i Årsredovisningslagen ungefär definierat som mindre än 80Mkr omsättning/40Mkr balansomslutning/50 anställda), som tycker det är smidigt att anlita en och samma byrå för dessa närliggande tjänster. Dessa jävsregler menar jag är främst avsedda för de lite större företagen där det finns en samhällelig risk ifall något skulle vara väsentligt felaktigt. Självklart säger logiken att ju fler steg av granskning ett företag går genom, ju mindre risk är det att något fel slinker genom, men det måste ju finnas en rimlighet i detta. Det ska sägas att det idag finns förenklingsregler som gör att revisionsbyråer kan erbjuda vissa redovisningstjänster åt mindre företag, men dessa regler har på flera olika sätt inte riktigt hängt med i tiden och är därför mycket omdebatterade. Jag tror att det i framtiden kommer att förenklas så att alla mindre företag kommer att kunna anlita samma byrå för att få dessa tjänster utförda. Detta tror jag att alla tjänar på.
  • Utseende – Som revisor vill jag också, helt objektivt förstås, påpeka att revisorer är mycket snyggare, roligare, starkare och mer trevliga än redovisningskonsulter. Detta kan dock ha att göra med min fäbless för #revisorshumor 🙂

Skämt åsido! Hoppas att detta klargjort skillnaden mellan revisorer och redovisningskonsulter samt kanske väckt någon tanke kring vår bransch. Om du har någon fråga kring detta eller annat så är det bara att skriva i kommentarsfältet här eller kontakta mig via kontaktuppgifterna på sidan.

ILoveAudit

Nya fräscha organisationsnummer

Posted on by

Bolagsverkets utmärkta nyhetsbrev informerar här om att organisationsnummer som börjar på ”556” nu är slut och att hädanefter kommer nyregistrerade bolag få ett organisationsnummer som börjar på ”559”.

Detta har påskyndats av att nyföretagandet ökade under 2014 trots att konjunkturen fortfarande bara ligger strax över det historiska genomsnittet, se senaste indikatorerna här hos Konjunkturinstitutet. Rimligen borde väl det låga ränteläget, den konkurrenskraftiga valutan samt minskande energipriser kunna ge ytterligare skjuts åt konjunkturen även om det finns några mörka moln på himlen avseende bl.a. Ryssland, eurozonen och den inhemska bostadsmarknaden.

ILove559

Vanliga fel i årsredovisningen

Posted on by

Vilka är de vanligaste felen i en årsredovisning? Hur undviker ni att göra dem?

Utöver eventuella fel som inte hittas i de belopp som anges i årsredovisningen, så finns det några vanliga formfel som Bolagsverket vill varna för i denna artikel:

  • Årsredovisningen som ni skickar till Bolagsverket ska vara en bestyrkt kopia av originalet. Med bestyrkt kopia menar vi att det på kopian ska finnas ett intyg/bestyrkande från minst en person att kopian överensstämmer med originalet. Intyget ska vara undertecknat i original.
  • Ett original av årsredovisningen ska alltid finnas hos företaget.
  • Organisationsnumret ska helst stå på varje sida.
  • Det registrerade företagsnamnet ska skrivas ut i sin helhet, åtminstone på årsredovisningens första sida och i förvaltningsberättelsen. Det är alltså inte tillräckligt med en förkortning eller en populärversion.
  • Räkenskapsåret ska skrivas ut tydligt, exempelvis 2014-01-01–2014-12-31.
  • Det ska tydligt framgå vilken enhet som används för olika belopp, exempelvis kr (kronor), tkr (tusentals kronor), mnkr (miljoner kronor) och mdkr (miljarder kronor).
  • Eftersom handlingarna skannas bör det inte finnas färger och tonade fält i den kopia som ni skickar till Bolagsverket. Innehållet kan då bli oläsligt.

Som sagt i mitt tidigare inlägg ”Avskaffa revisionsplikten!” så granskar Bolagsverket inte på något sätt de siffror som de registrerar utöver att det är balans i balansräkningen, rätt uppställningsform osv. För att få siffrorna säkrade (i all väsentlighet) krävs en vald revisor. Har ni någon som ni vet kommer vara intresserad av er årsredovisning såsom kunder, leverantörer, banken, Skatteverket eller andra så rekommenderas alltid att ha en vald revisor då det annars kan drabba ert företag negativt. Mer om vad du behöver tänka på för att välja rätt revisor till ditt företag hittar ni i mitt inlägg: ”Att välja revisor – Hur väljer man revisor?!”.

Årsredovisning

Avskaffa revisionsplikten!

Posted on by

Du läste rätt. Avskaffa revisionsplikten! Kontroversiell inställning från en revisor, va? Låt mig förklara.

Det har länge pågått en debatt om vilken nivå revisionsplikten ska ligga på. Som jag skrivit om tidigare i inlägget ”Behöver jag revisor?” så har nivån de sista åren, väldigt förenklat, inneburit att bolag med lägre omsättning än 3Mkr inte behöver ha en vald revisor. Debatten blossade upp igen i samband med valrörelsen där Centerpartiet flaggade för ytterligare ”förenkling” för småföretagare vilket bl.a. skulle höja gränsen för revisionsplikt till en omsättning på 80Mkr (!). Gränsen på 80Mkr är dock inte särskilt kontroversiell m.h.t. att det är rådande EU-praxis för revisionsplikt.

Tyvärr var det många revisorskollegor i branschen som gick i taket avseende detta, men jag menar att detta måste angripas på ett helt annat sätt. Låt mig utveckla.

Det är alldeles klart att bolag som saknar revisor ofta inkommer med sämre årsredovisningar till Bolagsverket än de bolag som har en vald revisor. Som revisor sticker detta i ögonen då vi inte bara förlorar möjligheten att sälja våra tjänster utan även får se ett samhälle som mer och mer förlitar sig på felaktig information vilket med stor sannolikhet leder till ökad risk för konkurser, försämrad transparens och minskade skatteintäkter. Detta måste förstås utredas ordentligt först, men jag kan inte se att slutsatserna skulle vara andra. Det är väl då förståeligt att revisorerna går i taket när ännu fler, och förhållandevis stora, aktiebolag ska gå denna väg? Kanske, men låt oss ta det ett steg längre.

Vad har då hänt med dessa bristfälliga årsredovisningar som skickats till Bolagsverket? Några av dem har ratats och fått inkomma med rättelser och kompletteringar, men en stor mängd går faktiskt bara genom systemet och registreras. Må vara p.g.a. okunniga handläggare, semestertider eller annat. Men! Låt oss slå fast att Bolagsverket faktiskt inte är någon kontrollerande myndighet utan de säkerställer bara att årsredovisningarna inte saknar lagstadgad information. De stämmer sannerligen inte av att bolagets kundfordringar, leverantörsskulder, intäkter eller annan väsentlig information är korrekt och kan styrkas med underlag från verkligheten. De kan, med andra ord, registrera välförpackad skit utan någon som helst tvekan och utan att de gjort något fel.

Vad händer sen då? Jo. Kreditvärderingsinstituten snappar upp denna data från Bolagsverket och behandlar den i sina system. Det finns flera exempel på kreditvärderingsinstitut, men de vanligaste är UC (Upplysningscentralen), Soliditet, Bisnode m.fl. Kreditvärderingsinstituten sätter sedan kreditrating på företaget utifrån sina avancerade algoritmer, varav många använder räkenskapsinformationen från bolagets, av Bolagsverkets registrerade och kanske helt felaktiga, årsredovisning. Bl.a. använder företag, banker, Skatteverket m.fl. sedan denna information/förpackade skit för att fatta beslut som påverkar det enskilda företaget och i förlängningen samhället.

Mitt förslag är att kreditvärderingsinstituten, politikerna, banktjänstemän, företag, revisorernas branschorganisation FAR m.fl. ska verka för att bolag som har en vald revisor och revisionsberättelsens utformning ska få bättre kreditbetyg. Alla dessa aktörer, och säkert fler, har incitament för att information som är tillgänglig för alla ska vara korrekt. Det skulle t.o.m. kunna vara så långtgående att bolag som ej har valda revisorer inte får något betyg alls. Jag menar, kanske något partiskt, att detta är den enda utvägen då informationen från dessa bolag ändå inte är tillförlitlig. 

På detta vis får kreditvärderingsinstituten agera indikator för om företag är kreditvärdiga eller inte. Vi behöver då inte längre debattera kring revisionspliktens vara eller icke vara då detta blir självreglerande. Bara företag som har behov av revision och kreditrating kommer att ha vald revisor och de andra kommer inte spela någon roll eftersom de inte har några intressenter med intresse i bolaget. Revisorn blir då inte heller en bov i dramat, och en kostnad som man kan ”förenkla” hur som helst, utan en värdesatt och efterfrågad konsult hos bolagen.

Så vad tycker ni? Upp till debatt! Jag har inte alla svar, men detta tycker jag är genialt (helt subjektivt förstås).

Revisor eller inte? Största fördelarna med revisor!

Posted on by

Bör ditt företag ha revisor eller inte? För vissa bolag är det, som jag tidigare skrivit om, valfritt om det ska väljas en revisor eller inte. Men vad är egentligen bäst för er?

Jag vill, trots mitt yrke, vara helt ärlig och säga att det inte är alla företag som bör ha en vald revisor. Det beror helt på vart ditt företag står idag samt vilka intressenter som finns kring det. 

Förord: Den senaste veckan har det pågått en debatt om revisionsplikten då Centerpartiet kom med ett politiskt utspel om att höja gränsvärdena för revisionsplikten till att bara omfatta bolag som har fler än 50 anställda. Revisions- och redovisningsbranschens organisation FAR’s generalsekreterare Dan Brännström skriver bra om detta här. Jag har precis samma inställning som honom. Det finns betydligt bättre sätt att förenkla för småföretagare utan att försämra tillförlitligheten till företags räkenskaper ytterligare. Om detta dock skulle bli verklighet så skulle det ge ännu fler bolag valfrihet kring att ha vald revisor, vilket gör att detta inlägg kan ge fler lite mer på fötterna inför att välja eller att inte välja revisor.

Först och främst vill jag förtydliga de vanligaste rollerna revisorn kan ha i ett företag:

Huvudregeln är att aktiebolag ska ha en vald revisor, d.v.s. revisionsplikt. Bolagets valda revisor ska bl.a. granska företagets räkenskaper och förvaltning samt uttala sig om detta i sin revisionsberättelse som är en del av företagets årsredovisning.

Som jag skriver/länkar ovan finns det sen undantag som mindre företag får tillämpa för att välja bort revisorn. Detta hindrar självklart inte dessa företag att ändå anlita en revisor på konsultbasis. Denne är dock inte en vald revisor och kommer därmed inte heller kunna utföra en lagstadgad revision enligt ISA. Revisorn kan ändå utföra vissa, ofta mycket billigare, tjänster där denne intygar t.ex. något kring företagets bokföring men det har inte samma säkerhet som en lagstadgad revision. Dessa tjänster brukar tyvärr sällan efterfrågas då många externa parter, t.ex. banker, inte vet vad dessa innebär. För en del företag hade dessa tjänster annars kunnat vara perfekta.

Som revisorer erbjuder vi även revisionsnära tjänster såsom t.ex. bokförings-, deklarations-, värderings- eller andra rådgivningstjänster. Det finns för övrigt regler kring hur och när dessa tjänster får erbjudas revisionskunder utan att det inverkar på revisorns oberoende. Det vore ju t.ex. riskfyllt att en revisor ska granska räkenskaper som samma revisor tagit fram helt på egen hand.

Nu när detta förtydligats så kan vi gå vidare. Detta inlägg tar alltså sikte på vilka de största fördelarna är med att ha en vald revisor för sitt företag, även om delar av dessa självklart kan uppnås även med en revisor på konsultbasis eller via revisionsnära tjänster:

1. Bolaget får en kvalitetsstämpel = revisionsberättelsen – Detta gör att ägarna, kunder, leverantörer, kreditgivare m.fl. intressenter kan känna sig tryggare kring hur bolaget sköts och att allt går rätt till. Detta ger i sin tur en tryggare tillvaro, mer affärer och bättre villkor. Sedan tidigare är det känt att bolag med valda revisorer och med revisionsberättelser enligt standardutformning (rena revisionsberättelser) får högre rating hos kreditvärderingsinstitut. Det är även mycket sannolikt att Skatteverket vid urval av vilka bolag som ska få skatterevision tar hänsyn till huruvida det finns en vald revisor eller inte. Detta är den absolut största fördelen!

2. Revisorn som bollplank – Ägare, ekonomichef m.fl. som har direktkontakt med revisorn får en kontaktperson att ställa frågor till och bolla idéer med som är lagstadgat insatt i företaget och har erfarenhet från flera andra företag och branscher. Detta är nyttigt i flera olika skeenden i företag som lever i en föränderlig tillvaro. T.ex. kan konsultationer kring omstruktureringar, förvärv, värdering, beskattning m.m. vara värdefulla och ibland kan det bara vara nyttigt att ha någon som ifrågasätter vad som händer i företaget för att ytterligare kunna driva tillväxt och lönsamhet.

3. Revisorns nätverk – Revisorer omger sig med mycket folk från olika branscher och rätt revisor delar med sig av sitt nätverk eftersom alla vinner på det. Om du inte har gjort det ännu, så ställ frågan till din revisor nästa gång du letar efter en särskild kompetens. Jag rekommenderar flera gånger i månaden kontakter, kunder och potentiella kunder att vända sig till personer i mitt nätverk som jag tror kan göra nytta för dem, och i de flesta fall leder detta till kanonsamarbeten! Detta ger mig vetskapen om att min kontakt får ett bra bemötande samt rätt kompetens och i gengäld får jag ett mer levande nätverk.

När är det då lämpligt att INTE ha någon revisor? En motsatstolkning av ovanstående fördelar ger för handen att ett välskött stabilt mindre bolag i en oföränderlig och ej konkurrensutsatt miljö/bransch som har få ägare samt är utan banklån, skulle rekommenderas att köra sin verksamhet utan vald revisor. Nu tycker du förmodligen att jag målar upp ett omöjligt scenario med enda mål att sälja mig själv, men jag har faktiskt jobbat med flera av dessa bolagen i samband med att revisionsplikten för de allra minsta bolagen slopades 2010. Jag är väldigt glad att dessa bolag slipper revision idag, för det var verkligen helt meningslöst! En duktig ekonomiansvarig eller Auktoriserad redovisningskonsult räcker gott och väl i dessa fall.

Eftersom jag själv är revisor är det förstås förutsägbart att jag bara skriver om fördelarna med att ha revisor. Nackdelarna brukar ofta enbart handla om kostnaden för revisionen, och denna är förstås mest konkret och kännbar för de allra minsta företagen. Denna kostnad kommer dock att komma i annan form utan revision, vilket jag skrivit om här. Jag har ibland påpekat att ett bortval av revisorn enbart p.g.a. kostnaden är som att kissa på sig – det är varmt och skönt i början men sen börjar du frysa och lukta illa. Kör därför endast din verksamhet utan revisor om du uppfyller kriterierna i ovanstående stycke! Andra nackdelar med revision är t.ex. att det blir svårare att fuska med bokföringen eller att utföra andra lagbrott samt att företagsledningen åtminstone årligen kan utsättas för en del obekväma frågor.

Om du vill byta revisor eller välja en revisor till ditt företag så ta kontakt med den revisor som passar dig bäst och be dem hjälpa dig. Se min guide här om vad du ska tänka på när du väljer vilken revisor du vill anlita. Om du idag har revisor och vill avregistrera denne så görs det enklast genom Bolagsverkets utmärkta guide.

Jag vill avsluta med ett citat från Johannes Forssberg, som i förra veckan skrev i Expressen att ”Revisorerna är bra för Sverige”:

”En ordentlig revisor kontrollerar att bolaget inte sopar smutsen under mattan, att dess redovisning inte förskönar och förtiger.”

sweep-under-rug

Förenklingar för aktiebolag

Posted on by

Den 6 februari i år lämnade regeringen en proposition till Riksdagen som ämnar förenkla Aktiebolagslagen (ABL).

Som jag nämnt tidigare har jag fått siffror på att ca. 700 av 750 paragrafer i ABL gäller SAMTLIGA bolag i Sverige, d.v.s. såväl Volvo som Kalles Korvstånd AB. Det finns alltså utrymme att förenkla för åtminstone mindre företag.

I denna proposition är det väl inga utomordentligt vanliga händelser i ett aktiebolag som behandlas, men det är positivt att styrelsens arbetsordning och skriftliga instruktioner föreslås tas bort för privata bolag. Detta är ofta bara en skrivbordsprodukt som inte används, och om den saknas gör den styrelsen till lagbrottslingar.

Bolagsverket har för övrigt en bra sammanfattning av ABL’s avsnitt om vad en styrelse och vad en VD gör.

Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB)

Posted on by

Årsskiftet närmar sig och det innebär alltid spännande utmaningar och möjligheter för entreprenörer.

Utöver planering av din skattesituation  i ett befintligt företag, som jag skrivit om tidigare, kan det vara läge att bilda ett nytt företag. Kanske har du kommit på en kanonidé som du vill bolagisera? Eller har du kanske redan en befintlig bolagsstruktur, men vill utöka verksamheten eller sprida riskerna i denna? Möjligen har du idag en enskild firma som ökat i omfattning så att det är mer lönsamt att bedriva verksamheten i ett aktiebolag? Detta är bara några exempel och dessa tänkte jag beröra nedan. Jag tänkte inte beröra framtagande av affärsplaner, marknadsplaner, budgets etc. vilka självklart bör vara klara när man kommit såhär långt.

Kort om olika företagsformer

Det finns flera olika typer av bolag man kan registrera (Googla det), men jag tänkte inte fördjupa mig i det denna gång utan istället fokusera på hur man bäst för för att registrera ett Aktiebolag. Kortfattat så är aktiebolaget oftast en oslagbar bolagsform när man kommer upp i en viss omfattning (tumregel 1Mkr i omsättning) då man utöver riskbegränsningen vid en eventuell konkurs samt högre seriositetsfaktor även får ett mer skatteeffektivt företagande. Aktiebolaget är också en bra bolagsform då det är relativt enkelt att släppa in flera delägare.

Bolagsbildning

Beroende på vilket läge man befinner sig i, främst beroende på tidshorisonten för registreringen (inom parentes), så kan bolagsbildning ske på olika sätt:

1. Nybildning via manuell hantering (långsamt)

(För en del av nedanstående information har både Bolagsverket och Skatteverket elektroniska tjänster, vilka inte beskrivs i detalj, men principen är densamma.)

Det första som ska tas fram är en stiftelseurkund där det framgår vilka som bildar bolaget. Notera att stiftelseurkunden även styr den skattemässiga starten för ditt privata ägande av andelarna. Detta kan vara bra att känna till då det, rätt hanterat, ger ytterligare ett taxeringsår att ta upp gränsbelopp för som man längre fram kan nyttja för att ta ut utdelning till låg skatt. För att detta ska fungera måste dock bolaget vara helt registrerat en viss tid efter datering av stiftelseurkunden. Stiftelseurkunden innehåller bland annat stiftarnas personnummer, namn och adress samt information om vilka som ska vara med i bolagets styrelse. Om du ska bilda bolaget själv, och vara ensam styrelseledamot, så behöver du ange en suppleant.

Nästa steg är att ta fram en bolagsordning där det bl.a. behöver framgå antal aktier, aktiekapital, verksamhetsbeskrivning, räkenskapsår, revisor, säte och namn på firman m.m. Vid en nybildning är det alltid valfritt med revisor, som jag skrivit om tidigare, men självklart rekommenderar jag att åtminstone ha kontakt med en revisor eller en bra Auktoriserad redovisningskonsult för att få hjälp med dessa och andra ärenden såsom bokslut, årsredovisning, deklarationer m.m. På det viset slipper du att gå i enkla, men kostsamma, fällor på områden som revisorn hanterar hela tiden. Som jag också nämnt tidigare är jag självklart jävig i detta uttalande, så ta fram er skål med salt medan ni läser det 🙂

Mallar för både stiftelseurkunder och bolagsordningar finns att få tag på genom Internet, bl.a. genom Bolagsverkets guide för bolagsbildning.

När detta är klart ska aktiekapitalet (oftast 50.000kr) betalas in till ett tillfälligt konto och ett bankintyg för detta erhållas av banken, som sen används för registreringen. Ta kontakt med en bra bankperson för att utföra detta så hjälper de dig med allt som behövs. Läs mer om min genomgång om vilken stor nytta du kan ha av banken i ett tidigare inlägg. Har du inte någon bra bankkontakt så fråga din revisor eller redovisningskonsult som ofta arbetar nära banken.

Alla dessa handlingar samt registreringshandlingar som du finner på Bolagsverkets hemsida skickas sedan till Bolagsverket för hantering. Här anges även t.ex. särskild firmateckning, VD-post, adresser och dylikt.

Observera att bolaget även är skyldigt att inneha en aktiebok, men den behöver ej skickas in vid registreringen. I aktieboken ska det framgå bl.a. hur många aktier som getts ut i bolaget och vem som innehar dessa. Återigen finns det mallar att tillgå på Internet även för detta.

Om Bolagsverket sen inte har några frågor kring registreringen, vilket de ofta har avseende bland annat firmanamnet, så erhålls ett registreringsbevis för bolaget.

Registreringsbeviset innehåller sedan uppgifter om bland annat organisationsnummer som ska användas för att bekräfta bankregistreringen så att bankkontot med aktiekapitalet knyts till bolaget. Registreringsbeviset används också vid skatteregistreringen som är nästa steg. För att få bedriva verksamhet som företag, utan att behöva tänka på att hålla inne källskatt och betala arbetsgivaravgifter för inköpta tjänster, så måste bolaget nämligen även ansöka om F-skatt. I detta skede görs även ofta moms- och arbetsgivarregistrering hos Skatteverket om bolaget ska bedriva momspliktig verksamhet och/eller ha anställda. När detta är klart erhålls ett registreringsbevis även från Skatteverket och bolaget är nu helt redo att sätta igång sin verksamhet.

Jag har tidigare varit inne på att det även går att skydda varumärke och exempelvis domännamn med hjälp av Bolagsverkets tjänster. Det kan vara det perfekta tillfället att göra det i anslutning till bolagsbildningen.

 2. Nybildning via verksamt.se (snabbare)

Som jag nämnde ovan finns många av ovanstående tjänster som s.k. E-tjänster hos Bolagsverket och Skatteverket. Dessa verk har ihop med Tillväxtverket också startat en utmärkt tjänst för hjälp vid att starta bolag. Detta gör registreringsprocessen betydligt mer strömlinjeformad och digital samt snabbar upp en del ärenden. Tjänsten heter Verksamt.se och kan varmt rekommenderas. Med stöd av ovanstående information, samt med information från hemsidan, så bör registreringsprocessen vara relativt enkel även för någon som inte arbetar med detta.

 3. Köp av lagerbolag (snabbast)

Det finns även möjlighet att köpa färdigbildade bolag, s.k. ”lagerbolag”, där huvuddelen av ovanstående steg redan är klara och bolaget redan är registrerat. Därefter görs bara justering för att passa dina behov, vilket är betydligt snabbare än att gå genom hela bolagsbildningsprocessen ovan. Med denna metod så går det att få ett organisationsnummer SAMMA DAG! Lagerbolag går att köpa genom din revisor eller redovisningskonsult alternativt via olika leverantörer på Internet.

Skattemässigt är det viktigt att tänka på att ägandet av aktierna för ett lagerbolag måste vara avtalat före årsskiftet för att få möjlighet att utnyttja ytterligare ett taxeringsårs gränsbelopp för framtida skattebillig utdelning. Därför är det extra intressant för fysiska personer att teckna dessa lagerbolag före årsskiften. Observera att du som fysisk person enbart får tillgodoräkna dig gränsbelopp enligt alternativregeln (schablonbeloppet om ca. 150kkr, som jag nämnt tidigare) för ETT aktiebolag. Denna ändring i skattelagstiftningen kom förrförra året när det upptäcktes att några personer lagt verksamhet i flera olika bolag och nyttjat det generösa schablonbeloppet i alla dessa på en gång. Har du redan en befintlig bolagsstruktur så har du alltså förmodligen ingen väsentlig nytta av att köpet sker före årsskiftet, såvida du t.ex. inte planerar ett s.k. ”Holding-bolag” i din bolagsstruktur, som omnämns nedan.

Riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur och/eller Holding-bolag

Ett exempel på riskbegränsning i en befintlig bolagsstruktur är att lägga olika och åtskilda delar av verksamheten i olika bolag. T.ex. kan verksamhetens fastighet läggas i ett eget bolag och därmed skiljas från verksamheten. På det viset är fastigheten skyddad om verksamheten skulle drabbas negativt av någon anledning som kanske t.o.m. leder till konkurs.

Ett annat exempel är att äga sitt/sina verksamhetsbolag via ett s.k. ”Holding-bolag”. Det är mycket vanligt att företagare äger ett Holding-bolag som i sin tur äger flera dotterbolag vari olika verksamheter bedrivs. De största fördelarna med ett Holding-bolag är att:

– man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan ”flytta upp” och samla medlena i Holding-bolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda bolaget och Holding-bolagets medel samt övriga verksamheter i ”koncernen” skyddas.

– man kan sälja verksamhetsbolagen skattefritt som s.k. näringsbetingade andelar.

– man får en tydligare överblick av ”koncernen” då man kan ta fram koncernsiffror (dock ej krav, utan frivilligt, i s.k. mindre koncerner).

Ombilda enskild firma

Har din enskilda firma kommit igång så bra att du börjar överväga om det är dags att ombilda den till ett aktiebolag? Detta är i många fall både riskminimerande och lönsamt. Det är inte heller särskilt svårt. Det finns mycket att läsa om detta på nätet så jag lämnar den övningen till er själva. Behöver ni min hjälp så har jag gjort det flera gånger, och då är det bara att höra av er. Som jag nämnde ovan brukar en tumregel vara att när omsättningen närmar sig ca. 1Mkr så är det verkligen dags att överväga en övergång till aktiebolagsformen. Varför då inte köpa ett lagerbolag före årsskiftet enligt ovan, dit verksamheten sen överförs?

Gott slut

Låter något av detta intressant för dig? Eller skapar detta några frågor kring ditt nuvarande eller framtida företagande? Tveka inte att höra av dig för en diskussion om vad som kunde passa just dig. Detta är som sagt ärenden vi arbetar med hela tiden, så vi kan besvara alla tänkbara frågor som kan dyka upp kring bolagsbildningar utifrån såväl civilrättsliga som skatterättsliga aspekter.

Gott slut på år 2013 och gott nytt år 2014 som jag tror blir ytterligare ett mycket intressant år för företagande!

Bolagsverket slarvar!

Posted on by

Hos Dagens Nyheter uppmärksammas likt hos Dan Brännström att Bolagsverket slarvar i sina kontroller av mindre företags årsredovisningar, dvs. de bolag som ej har ett lagstadgat krav att ha revisor. DN skriver bl.a.:

”Men Bolagsverkets granskningar har mycket stora luckor. I praktiken granskas bara att årsredovisningen ser korrekt ut – om siffrorna som presenteras har någon koppling till verkligen kontrolleras inte.”

Jag vill därför mana alla till stor försiktighet kring beslut rörande bolag som presenterar oreviderade årsredovisningar. Oavsett om Bolagsverket registrerat dem eller ej!

Vill ni minimera risken att något är fel så be bolaget kontakta en revisor och beställa en kvalitetsstämpel. Det behöver alltså inte vara fullständig revision. Det finns flera andra varianter som kan vara mer prisvärda beroende på ändamål. Hör gärna av er vid funderingar om detta så ska jag reda ut begreppen!

Tjäna pengar på domännamn!

Posted on by

Bolagsverket berättar i en artikel vad .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) uppmärksammat och ger information om hur du skyddar ditt domännamn och varumärke. .

I korta ordalag går det till ungefär såhär:

  • Som ny företagare registrerar du ditt företagsnamn hos Bolagsverket.
  • När Bolagsverket handlagt ärendet blir uppgifterna offentliga genom t.ex. olika sökfunktioner på internet.
  • Illasinnade människor tar ut denna offentliga information löpande och registrerar omgående liknande domännamn för en billig peng. (Domännamn går att köpa från någon enstaka hundralapp)

Nu framgår det ju inte här; men syftet med detta kan ju bara vara att de illasinnade människorna önskar göra snabba cash på att sälja domänen till dig för mer pengar än vad de köpt den för.

Sannolikt kontaktar de inte dig i nära anslutning till detta utan låter dig sätta igång med din verksamhet. När de sen ser om det tar fart i din verksamhet (också offentliga och enkelt sökbara uppgifter) så har deras investering förmodligen mångfaldigats i värde. Skulle verksamheten inte ta fart kan de enkelt avregistrera domännamnet utan större kostnad.

Smart! Vi får dock hoppas att Sankte Per tar mutor för det är inte särskilt hederligt.

Sämre årsredovisning utan revisor

Posted on by

Bolagsverket konstaterar enligt en artikel på Ekonomisverige.se att sämre kvalitet på årsredovisningar och förseningar beror på att fler väljer bort revisorn och redovisningskonsulten.

FAR’s ordförande Anders Bäckström kommenterar i artikeln:

– Att anlita en redovisningskonsult eller revisor i de minsta bolagen kostar inte mer än de kostnader företagaren ådrar sig till följd av bristande regelefterlevnad. Många av de företagare som valt bort sin revisor kommer nog att ångra sig när det står klart för dem att de gjort sig av med budbäraren, säger Anders Bäckström.

Som revisor är jag självklart väldigt partisk när jag håller med om ovanstående, men jag är också mycket positiv till denna förändring som ägt rum som medfört att mindre bolag, som ej uppfyller ett antal villkor, kan besluta att välja bort revisorn. På sikt diskuteras också höjda gränsvärden för lagstadgad revision och jag tror att det är positivt på lång sikt med valfrihet!

Dels innebär förändringen att, om man bara ser till denna, i tid räknat, relativt lilla andelen av bolag i vår kundstock, att man som företagare får ett eget val vilket många kan dra fördel av, men dels innebär det även att vi som revisionsbolag får arbeta med kunder som aktivt valt att få sin årsredovisning reviderad. Jag ska ärligt säga att jag arbetat med en del bolag före denna förändring där jag känt mig helt meningslös och t.o.m. som en börda för bolaget. Det har handlat om små bolag, där ledningen (ofta en ensam ägare) haft bra kontroll över verksamheten och dess administration, som ibland även varit helt skuldfria och t.ex. varit på väg att avvecklas eller varit vilande.

Det värsta jag vet är att inte tillgodogöra bolaget/ägarna/intressenterna någon nytta och samtidigt ändå ta betalt för det.